Globaliseringen kan mätas

Min gode vän Axel Dreher sammanställer årligen ett mått på globaliseringen – totalt samt uppdelat i ekonomisk, social och politisk globalisering – i ca 120 länder. Det nya indexet för 2008 har just kommit, och det visar sig bl.a. att Sverige är världens tredje mest globaliserade land, efter Belgien och Österrike.

Det som är bra med indexet är att det möjliggör forskning om globaliseringens orsaker och konsekvenser, i kontrast till allt det lösa tyckande som finns om detta fenomen. Jag vill tipsa om sådan forskning och särskilt lyfta fram tre uppsatser av kollegor till mig som har använt detta globaliseringsmått:

  1. Bergh, Andreas (2006). ”Explaining Welfare State Survival: The Role of Economic Freedom and Globalization.” Conclusion: Globalization poses no threat to the welfare state.
  2. Bjørnskov, Christian (2006). ”Globalization and Economic Freedom: New Evidence Using the Dreher Indices.” Conclusion: Economic and social globalization affect economic freedom, while political globalization does not.
  3. Dreher, Axel (2006). ”The Influence of Globalization on Taxes and Social Policy – an Empirical Analysis for OECD Countries.” Conclusion: Globalization does not affect government spending, taxes on labour, and taxes on consumption. Results for taxes on capital depend on how tax ratios are calculated.

Mats Odell bör avgå

Mats Odell har ansvar för försäljningen av ett antal statliga företag. I detta har han misslyckats kapitalt. Jämför med Anders Borg, som har en långt mer komplicerad arbetsuppgift men som trots det har lyckats genomföra ett stort antal viktiga reformer. Jag finner det nu önskvärt att Odell avgår, efter det sjätte avhoppet på nio månader från den enhet som ska ombesörja försäljningen. Han har inte den kompetens som krävs för uppdraget – varken för att sätta samman ett kompetent team (vilket Borg sannerligen har lyckats med) eller för att sköta försäljningen i sig.

odell.jpg

Och uppdraget är viktigt. Det är inte statens roll att bedriva kommersiell verksamhet, till att börja med, och genom att sälja företagen frigörs medel för att betala av på statsskulden (vilket är bra i tider av stigande ränta) och för satsningar på infrastruktur, som kommer att gynna svensk ekonomisk utveckling långsiktigt. Se även mitt tidigare inlägg i denna fråga.

Terapi för att byta läggning

Den s.k. ex-gay-rörelsen hävdar att det går att byta sexuell läggning, från homo- till heterosexualitet, genom terapi. (Det framgår inte om det går lika bra att byta i motsatt riktning, om nu någon skulle önska det.) En av rörelsens frontfigurer är Richard Cohen. Han tillämpar två terapeutiska metoder som sägs hjälpa:

  1. Beröringsterapi. (”It is non-sexual”, försäkrar han.)
  2. Tennisracketterapi.

I detta korta videoinslag får vi se exempel på båda. Man kan tänka sig hur effektiva de är för att göra gays strejta.

Yttrandefrihet och kränkningar

Till skillnad från RFSL och i likhet med John Stuart Mill är jag för yttrandefrihet. Självklart måste personer som anser att äktenskapslagstiftningen endast ska omfatta personer av olika kön få framföra sin uppfattning. Däremot ska de förstås inte få stå oemotsagda.

Att någon känner sig ”kränkt” (o, detta modeord!) är inte ett tillräckligt skäl för inskränkt yttrandefrihet. Feminister känner sig ”kränkta” av underklädesreklam och muslimer känner sig ”kränkta” av satirteckningar av Muhammed. Det får de stå ut med i ett fritt samhälle.

Kapten Haddocks mustiga språk

rackham.jpg

Jag skrattar ofta högt när jag läser Tintin, särskilt när kapten Haddock är i farten. Detta utrop mot stackars professor Kalkyl i Rackham den rödes skatt tycker jag t.ex. var väldigt fyndigt:

Lomhörda alabasterskalle!

Vem bör bli USA:s nästa president?

Via Johan Norberg finner jag ett test där man kan se hur nära man står de olika amerikanska presidentkandidaterna. Av de kandidater som fortfarande kandiderar och är någorlunda realistiska är min rangordning denna:

  1. Ron Paul (62 %)
  2. Rudolph Giuliani (58 %)
  3. John McCain (56 %)
  4. Mitt Romney (54 %)
  5. Barack Obama (50 %)
  6. Fred Thompson (49 %)
  7. Hillary Clinton (49 %)
  8. John Edwards (37 %)
  9. Mike Huckabee (33 %)

Jag tycks ganska republikansk, trots allt, men att notera är att en republikan också kommer sist.

Uppdatering 1: Se vad Alex Tabarrok (professor på George Mason University) har att säga om den senaste debatten mellan de demokratiska kandidaterna.

Uppdatering 2: Hillary Clintons dryckesvanor gör mig mer positivt inställd till henne.

Avundsjukans kostnader

Varför lyckas många primitiva samhällen inte utvecklas ekonomiskt? En orsak, som både Friedrich Hayek (i ”The Atavism of Social Justice”) och Bryan Caplan identifierar, är avundsjuka och det därmed sammanhörande kravet på total omfördelning av inkomster. I primtitiva samhällen måste ofta de framgångsrika dela med sig av nästan allt till stammens övriga medlemmar. Varför anstränga sig om det man tjänar genast ska delas ut till andra, oavsett om de anstränger sig eller ej? Kanske något för svenskarna att fundera på.

Familjen som fängelse

Jag är själv mycket lyckligt lottad, i det att jag har en underbar familj på alla sätt och vis. Vi stöttar, hjälper och uppmuntrar varandra i vadhelst vi företar oss och i vadhelst som händer. Men det är viktigt att inte glömma bort att familjen för andra kan vara ett fängelse, en plåga, en destruktiv miljö. Jag påmindes om det när jag igår såg den franska filmen Mon fils à moi i vilken en mor med extremt kontrollbehov driver sin son Julien till förintelsens brant. Utan hejd, och med katastrofala följder. Här kan de beskådas på promenad:

fils.jpg

Familjeband är i regel bra, men de bör vara frihetliga till sin karaktär och villkorade. Jag tycker om att så är fallet i Sverige (se figur 1b och figur 1c, som visar familjebandens svaghet i olika länder och regioner, på s. 42–43 i Alberto Alesinas och Paola Giulianos uppsats ”The Power of the Family”). Föräldrar är inte värda respekt om de mentalt eller fysiskt skadar sina barn, och de bör straffas och fråntas vårdnaden i sådana fall.

Uppdatering: Detta är en sajt för ungdomar vars föräldrar inte tillåter dem att leva i enlighet med sin sexuella läggning. Ett hedervärt initiativ.

Står Jahve bakom Huckabee?

Mike Huckabee vann republikanernas interna omröstning i Iowa. Jag har tidigare påpekat att jag ogillar denna presidentkandidat; och jag blev inte mer förtjust efter hans uttalande att han anser sin kampanjs framgångar vara prov på ett gudomligt mirakel:

Utskrift:

There’s only one explanation for it, and it’s not a human one. It’s the same power that helped a little boy with two fish and five loaves feed a crowd of five thousand people. And that’s the only way that our campaign could be doing what it’s doing. And I’m not being facetious, nor am I trying to be trite. There literally are thousands of people across this country who are praying that a little will become much, and it has. And it defies all explanation. It has confounded the pundants, and I’m enjoying every minute of their trying to figure it out. And until they look at it from a … just experience beyond human, they’ll never figure it out. And that’s probably just as well. That’s honestly why it’s happening.”

Om han inte lyckas bli president, ska det tolkas som att Jahve ångrade sig?

Det finns, kära läsare, bisarra inslag i amerikansk politik.

Den läskiga naturen

I Bo Baldersons Partiledaren avgår med döden uttalar adjunkt Vilhelm Persson så klokt följande:

Jag ser på goda grunder naturen mest som ett ställe där man får förkylningar och myrbett.

Den fascistiska människan

Jag har inte svårt att förstå hur fascism och liknande politiska ideologier kan vinna sympati i breda folklager i olika länder. Jag tycker att många människor, t.ex. i den typiska småstaden, verkar ha ett fascistiskt sinnelag. De älskar att styra och ställa och lägga sig i andras liv och leverne – främst med kritik mot allt som avviker från den lilla värld de lever och känner sig trygga i. De älskar vidare att underordna sig regler och bestämmelser från ovan och att kräva att andra gör detsamma.

Ett exempel är min systers f.d. granne, en äldre man som verkar leva för att klaga på människor som inte backar in bilarna på parkeringsplatsen (trots att denna udda bestämmelse formellt var borttagen). Den simplistiska människan älskar trygga strukturer som alla måste följa. Den människan är farlig. Det är den människan som utan eftertanke välkomnar det nya övervakningssamhälle som Oscar Swartz med störst pregnans varnar för.

Fallande produktivitet och stigande sysselsättning

Pär Nuder hävdar i en debattartikel i DI (5/1) att produktiviteten i Sverige ”har sjunkit tre kvartal i följd”. Om så är fallet kan det ha samband med att sysselsättningen har ökat. Ny forskning av Ian Dew-Becker och Robert Gordon tyder nämligen på att det inom EU föreligger en negativ korrelation mellan produktivitets- och sysselsättningstillväxt – se deras uppsats ”The Role of Labour-Market Changes In the Slowdown of European Productivity Growth”. Rent intuitivt är detta inte särskilt svårt att förstå. När personer som tidigare inte var sysselsatta pga. låg produktivitet, vilket gjorde dem ointressanta för arbetsgivare, blir sysselsatta blir förstås den genomsnittliga arbetsproduktiviteten lägre.

En fråga är dock om det inte går att kombinera tillväxt i båda variablerna (trots att det allmänna mönstret tyder på motsatsen). En annan fråga är: Om en sådan kombination ter sig svår eller omöjlig, vilken variabel är det klokast att fokusera på? Själv tenderar jag att vara mindre oroad av lägre arbetsproduktivitet, eftersom det i regel torde vara bättre att lågproduktiva arbetar än att de befinner sig i utanförskap. De som redan tidigare var sysselsatta blir ju inte mindre produktiva bara för att lågproduktiva kommer i arbete.

Utdrag ur abstract:

Throughout the postwar era until 1995 labor productivity grew faster in Europe than in the United States. But since 1995, productivity growth in the EU‐15 has slowed while that in the United States has accelerated. But Europe’s productivity growth slowdown was largely offset by faster growth in employment per capita, leaving little difference in growth of output per capita between the EU and US going back to 1980. This paper is about the strong negative tradeoff between productivity and employment growth. We document this tradeoff in the raw data, in regressions that control for the two-way causation between productivity and employment growth, and we show that there is a robust negative correlation between productivity and employment growth across countries and time. …

Using both a calibrated theoretical model and several reduced‐form regressions, we document the strong effects of European policies that raised labour costs, such as the tax wedge, employment and product market regulation, unemployment compensation, and union density, in causing employment to fall and productivity to rise before 1995, and for this process to be reversed after 1995.”

Kraftfull musik

Sjostakovitjs andra pianotrio, Op. 67, är ett kraftfullt stycke musik, med kapacitet att beröra på djupet. Ett smakprov ur fjärde satsen:

Jag lyssnade på det för första gången efter att ha läst denna Sjostakovitj-betraktelse.

Var befinner du dig på Kinseyskalan?

Idag är det 60 år sedan Kinseyrapporten publicerades. Alfred Kinsey var en imponerande man, både i sin starka drivkraft att kartlägga saker och ting och i sitt modiga utmanande av en konservativ samehällelig sexualmoral. Han var bl.a. viktig för att visa att homosexualitet inte var särskilt ovanlig. Detta skildras fint i filmen Kinsey, liksom i denna biografi, som jag varmt rekommenderar.

akinsey.jpg

Kinsey är bl.a. känd för att ha insett att sexuell läggning är en kontinuerlig, och inte en dikotom, varibel. Han lanserade som ett mått på den sexuella läggningen Kinseyskalan, på vilken han själv ansåg sig vara en trea:

kinsey_scale.jpg

Var befinner du dig på den?

Fattigdomen minskar pga. ekonomisk tillväxt

Professor Xavier Sala-í-Martin från Columbia University (med en av världens roligaste hemsidor) har en suverän artikel i Quarterly Journal of Economics om fattigdomen i världen, ”The World Distribution of Income: Falling Poverty… and Convergence, Period”. Abstract:

We estimate the World Distribution of Income by integrating individual income distributions for 138 countries between 1970 and 2000. Country distributions are constructed by combining national accounts GDP per capita to anchor the mean with survey data to pin down the dispersion. Poverty rates and head counts are reported for four specific poverty lines. Rates in 2000 were between one-third and one-half of what they were in 1970 for all four lines. There were between 250 and 500 million fewer poor in 2000 than in 1970. We estimate eight indexes of income inequality implied by our world distribution of income. All of them show reductions in global inequality during the 1980s and 1990s.”

Här ses ett diagram över andelen fattiga i olika delar av världen:

andel_fattiga1.jpg

Och här ses ett diagram över inkomstojämlikheten i världen:

gini.jpg

Fattigdomen har alltså minskat betydligt sedan 1970, både i termer av den andel som lever under en viss materiell nivå och i termer av det antal som lever under en viss materiell nivå. (Undantaget från den relativt ljusa bilden är tyvärr Afrika.) Dessutom har inkomstojämlikheten mellan länder minskat. Mycket goda nyheter! Om du möter en globaliseringsmotståndare, tipsa henne om ovan nämnda artikel.

Sport, skönhet och dumhet

Fotbollsspelaren Andreas Haddad i Expressen:

Jag går i kyrkan på storhelgerna och tror på Gud. Jag tackade honom för målen mot Göteborg. Om han inte velat att jag skulle göra dem, hade det inte blivit några.

Vilken god gud! Det är nästan så att man blir kristen på stört.

haddad.jpg

Se även min kritik av korstecken och bön i sportsammanhang.

Är jag islamofob?

Jag är motståndare till islam. Är jag därmed ”islamofob”? Begreppet definieras så här:

Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en anti-islamisk reaktion riktad mot muslimer.

Denna nya term används alltsomoftast för att etikettera alla kritiker av islam – och för att tysta dem. Termen är nämligen avsedd att föra tankarna till rasism eller, i alla fall, till en icke-rationell avsky, som dessutom riktar in sig på muslimer som personer.

Men mitt motstånd mot islam har inget alls med rasism eller icke-rationell avsky att göra, och inte heller med muslimer som människor. Tvärtom! Jag är motståndare till alla religioner, eftersom de utgör vidskepelse och eftersom de står för moralläror jag i många avseenden finner förkastliga. Jag är förvisso extra stark motståndare till islam pga. denna religions morallära, som jag finner mer primitiv och mer grym än andra religioners moralläror. Men återigen har det med en utvärdering av idéer att göra, inget annat.

FN:s Generalförsamling har, i detta perspektiv, just antagit en oroväckande resolution: se här och här. Man kan tänka sig att en fundamentalistisk muslim anser det vara ”incitement to hostility” om någon, likt mig, säger att islam (likt alla religioner) bygger på vidskepelse och att dess morallära är primitiv och destruktiv. Men i ett fritt samhälle måste alla idéer och läror få diskuteras och kritiseras.

Mat-Niklas språkproblem

Niklas Ekstedt, också känd som mat-Niklas, har öppnat restaurangen 1900 i Stockholm. Den recenseras av DN:s Krogkommission idag och får betyget 7/10. Inte så illa.

Men jag har följt Niklas matserie i tv och har noterat en del språkliga brister. Det drar ner betyget lite. Några exempel:

  • Den 13/9 2007 tillagade han en salade niçoise* – men han sa ”sallad nichoas”. Dessutom talade han om förekomsten av ”gula haricots verts”. Niklas! ”Verts” betyder ”gröna”. Det heter ”haricots jaunes” om man avser de gula. Och det uttalas med a-ljud i början, inte e-ljud.
  • I ett annat av programmen uttalades getosten chèvre som ”chevré”. Niklas!
  • Mat-Niklas har alltså problem med franskan, vilket måste anses allvarligt för en kock. Den 27/9 var det dock spanskans tur att bli misshandlad. Niklas! Mojito uttalas inte ”motjito” utan ”moccchhhito”.

 topbild_niklas4_07.jpg

Nå, trots att jag är hård mot Niklas linguistiska tillkortakommanden ska jag definitivt ge 1900 en chans, då den ligger ganska nära min bostad, då jag tycker om inriktningen mot svensk husmanskost och då jag finner Niklas lite småsöt och charmig.

*Apropå salade niçoise: när jag var liten sa många Nizza istället för Nice. När ändrades det? Numera tycks alla säga Nice. (Och Niklas: det uttalas inte ”najs”.)

Boken alla talar om

Den kristna förkunnaren Maria Hallman har skrivit ”boken alla talar om”. Det sägs t.o.m. att alla större universitet har den. Den måste man ju skaffa! Av reklamfilmen att döma verkar den toppen:

Fika är överskattat

Jag har alltid haft en något komplex inställning till att fika. (Och jag avser nu inte den något ålderdomliga betydelsen att fika efter, vilket betyder att ivrigt trakta efter. Den typen av fika har jag en helt icke-komplex inställning till. Nej, jag menar det moderna fenomenet fika.) Jag har fem skäl till att inte känna mig helt bekväm med det.

  1. Fika är i regel förknippat med intagandet av kaffe. Jag tycker inte om och dricker därför inte kaffe. Förvisso finns nästan alltid alternativa drycker, så detta är trots allt ett överkomligt problem.
  2. Fika är vidare i regel förknippat med inmundigande av bakverk. Min inställning till bakverk är tudelad. Å ena sidan tycker jag om kladdiga chokladbakverk och tårta – vilket är ett problem. För lilla magens omfång. Å andra sidan ogillar jag klassiska svenska kakor, som ofta erbjuds i hembakt form. Det är också ett problem, för äter man dem inte sårar man den som bakat verken.
  3. Fika handlar ofta om att sitta ned och titta på någon i en stund och att konversera med denne. Det är förstås behagligt om det är någon man känner och trivs med; men det är synnerligen obehagligt om det är någon man inte känner och är osäker på om man trivs med (eller är säker på att man inte trivs med).
  4. Fika äger ofta rum på tider under dagen då man har mer produktiva saker att göra, och man tvingas av det sociala trycket iväg från dessa. Lunch och middag äter man ändå, så att träffa någon för att inta dessa måltider tar inte direkt tid från arbete eller annat viktigt.
  5. Slutligen har fika, åtminstone i vissa kretsar, kommit att få betydelsen dejt. Eftersom jag har förkastat den romantiska kärleken och inte dejtar känns en sådan förståelse av fenomenet minst sagt besvärande.

latte.jpg

Jag kan slutligen meddela att jag ibland faktiskt fikar. Men mycket sällan jämfört med genomsnittssvensken, det kan jag nästan lova. Och så gott som enbart med personer jag vet att jag verkligen trivs med och njuter av att konversera med. Och enbart på ställen med chokladbollar och te.

Nej, se det snöar

DN har en Stockholmsreporter vid namn Ulrika By. Hon är en bidragande orsak till att jag nyligen sade upp mitt abonnemang. Det är nämligen så att hon inte bara rapporterar vad som händer i Stockholm – hon tillkännager därutöver alltsomoftast sina egna uppfattningar om allt mellan himmel och jord. Och jag tror inte att jag någonsin har hållit med henne om någonting hon har skrivit. T.ex. fann jag hennes utfall mot Svenskt Näringsliv, i vilket hon kallade dess personal för ”dumstrutar”, oförskämt och puerilt.

Men i och med gårdagens inlägg är måttet verkligen rågat. Snow is evil!

Nej till postboxar

Posten försöker med hjälp av Post- och Telestyrelsen att få alla flerbostadshus att installera (och själva betala) postboxar i entrén. Detta för att Posten därigenom sparar pengar, eftersom arbetskraftskostnaderna minskar när postutdelningen går fortare. Men en sådan förändring försämrar tillvaron för oss som bor i dessa hus, det borde Post- och Telestyrelsen (åtminstone) beakta och stoppa alla direktiv om boxinstallation. Ty:

  • Postboxar försämrar servicen, i det att man själv måste traska iväg till denna box för att hämta sin post istället för att kunna hämta den från hallgolvet. Hallgolvshämtning är särskilt värdefull de dagar då man inte är anständigt klädd/kammad och för gamla och rörelsehindrade personer.
  • Postboxar förfular inredningen, t.ex. i det hus jag bor, från 1892.
  • Postboxarna betalas av de boende, som i regel inte vill ha dem.
  • Argumentet att det handlar om brevbärarnas arbetsmiljö är minst sagt ansträngt: i de flesta hus finns hiss. Hursomhelst torde trappbestigning vara en utmärkt motionsform.

SvD:s Maria Abrahamsson driver förtjänstfullt på i frågan, liksom fp:s Carl B. Hamilton och, tidigare, diverse företrädare för fastighetsägarna och de boende och DN:s Peter Wolodarski.

Annars ett tips till Posten. Varför inte istället kräva att vi hämtar posten på ett postkontor? Det skulle förbättra brevbärarnas arbetsmiljö ännu mer och spara riktigt, riktigt mycket pengar åt er.

Uppdatering: Mejla ansvarig minister, Åsa Torstensson, och be henne stoppa Post- och Telestyrelsens direktiv. Det har jag gjort.

Ett vanligt tankefel

När jag hävdade att man inte bör indoktrinera barn i religiösa frågor möttes jag av ett motargument:

  • Premiss 1: Föräldrar och andra vuxna påverkar barn på olika områden.
  • Premiss 2: Om man finner det acceptabelt med sådan påverkan på ett område måste man, för att vara konsekvent, acceptera sådan påverkan på alla områden.
  • Premiss 3: Jag accepterar sådan påverkan i vissa fall men inte i alla.
  • Slutsats: Jag är inkonsekvent och är därför inte trovärdig i min argumentation.

Slutsatsen stämmer dock inte, eftersom premiss 2 är felaktig. Det går att förespråka viss typ av påverkan utan att finna all typ av påverkan önskvärd. Sådan påverkan som jag anser falsk och skadlig motsätter jag mig, t.ex. försök att få ett barn att ”bekänna sina synder till Jesus” eller försök att få ett barn att hylla Adolf Hitler. Jag motsätter mig däremot inte alls annan påverkan, t.ex. försök att inskärpa av vikten av att inte lägga handen på en varm spisplatta eller försök att lära ut Bertrand Russells liberala dekalog. De senare (men inte de förra) typerna av påverkan tror jag nämligen gynnar ett barns långsiktiga välmående och lycka.

Jag har noterat samma tankefel som ovan i diskussioner om tolerans och statlig neutralitet. Angående tolerans säger vissa att om man kräver tolerans på ett område måste man själv vara tolerant och själv kräva tolerans på alla områden (om man ska vara konsekvent). Angående statlig neutralitet säger vissa att om man kräver statlig neutralitet på ett område måste man kräva statlig neutralitet på alla områden (om man ska vara konsekvent). Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Tolerans är bra på vissa, men inte på alla, områden; och statlig neutralitet är bra på vissa, men inte på alla, områden; och jag är inte inkonsekvent när jag hävdar det.

Se gärna vidare Karl Poppers ”Paradox of Tolerance” samt mina små texter ”Den missförstådda toleransen” och ”A Clarification of Government Neutrality and Discrimination”.

Två kamrar i riksdagen?

Professor Roger Congleton argumenterar i ”On the Merits of Bicameral Legislatures” för att lagstiftande församlingar ska bestå av två kammare. Abstract:

Some ‘democrats’ have argued that bicameral systems are undemocratic, insofar as voters in different regions or member states have disproportionate representation in one of the chambers. Others have argued that the bicameral structure is redundant insofar as elections ultimately determine the members of each chamber. This paper argues that bicameralism serves a useful constitutional purpose that is neither undemocratic nor redundant. Unbiased forms of bicameralism tend to make public policy more predictable and more, rather than less, faithful to voter preferences. Statistical evidence from the Danish parliamentary reform of 1953 and the Swedish parliamentary reform of 1970 demonstrates that bicameral legislatures tend to have more predictable public policy that better reflect longterm voter demands than unicameral legislatures in partisan polities.”

Jag är sympatiskt inställd till att utöka riksdagen med ytterligare en kammare, tillsatt på annat sätt än den nuvarande.

Uppdatering: Ny forskning av Bjørnskov, Dreher och Fischer visar att tvåkammarsystem är förknippade med högra lycka i befolkningen.

Flamingopar utmanar påven

Berätta inte för påven, för allt i världen! Han lär få hjärtsnörp när han upptäcker att t.o.m. flamingopar utmanar hans diktat.

flamingo.jpg

Kanske upprörs han även av forskningsläget på området. Professor Charlotte J. Patterson:

Does parental sexual orientation have an important impact on child or adolescent development? Results of recent research provide no evidence that it does. In fact, the findings suggest that parental sexual orientation is less important than the qualities of family relationships. More important to youth than the gender of their parent’s partner is the quality of daily interaction and the strength of relationships with the parents they have.“

Mireille och Patrick

En av mina favoritsångerskor, Mireille Mathieu, sjöng på 1980-talet en härlig duett med Patrick Duffy, mest känd som Bobby i Dallas. Avnjut såväl Mireilles sagolika engelska uttal som Patricks skönsång i ”Together, We’re Strong”:

Zonkey – ett djur jag inte visste fanns

Min kollega Carl Magnus är mycket kunnig i zoologiska frågor (vilket jag tidigare har noterat). Nu upplyser han mig om att det finns zonkeys – dvs. korsningar mellan zebror och åsnor. Det hade jag ingen aning om. Men vad säger man på svenska? Zåsnor?

zonkey.jpg

Skönhet och politisk framgång

The Economist skriver för andra gången om min, Henrik Jordahls och Panu Poutvaaras forskning om skönhetens betydelse i politiken:

Lo and behold, the more beautiful candidates, as ranked by people who knew nothing of Finland’s internal politics, tended to have been the more successful—though in this case, unlike Dr Hamermesh’s economic results, the effect was larger for women than for men.

Den tidigare artikeln återfinns här; och vår mest aktuella version av uppsatsen återfinns här. Abstract:

We study the role of beauty in politics using candidate photos that figured prominently in electoral campaigns. Our investigation is based on visual assessments of 1,929 Finnish political candidates from 10,011 respondents (of which 3,708 were Finnish). As Finland has a proportional electoral system with a relatively large number of female candidates, we are able to perform a systematic study of gender differences, and to compare the electoral success of non-incumbent candidates representing the same party. An increase in beauty by one standard deviation is associated with an increase of 17–20% in the number of votes for the average non-incumbent candidate. The relationship is virtually always statistically significant for female candidates, and in most specifications also for male candidates. When interpreting our results, we also evaluate alternative explanations of why beauty matters.

Tio liberala budord

En av mina idoler, Bertrand Russell, har utarbetat tio liberala budord som jag personligen finner betydligt mer inspirerande än den bibliska dekalogen. Låt vara att jag inte håller med om alla punkter till fullo, men en sådan skepticism är i själva verket i enlighet med andan i de liberala buden:

1. Do not feel absolutely certain of anything.

2. Do not think it worth while to proceed by concealing evidence, for the evidence is sure to come to light.

3. Never try to discourage thinking for you are sure to succeed.

4. When you meet with opposition, even if it should be from your husband or your children, endeavor to overcome it by argument and not by authority, for a victory dependent upon authority is unreal and illusory.

5. Have no respect for the authority of others, for there are always contrary authorities to be found.

6. Do not use power to suppress opinions you think pernicious, for if you do the opinions will suppress you.

7. Do not fear to be eccentric in opinion, for every opinion now accepted was once eccentric.

8. Find more pleasure in intelligent dissent than in passive agreement, for, if you value intelligence as you should, the former implies a deeper agreement than the latter.

9. Be scrupulously truthful, even if the truth is inconvenient, for it is more inconvenient when you try to conceal it.

10. Do not feel envious of the happiness of those who live in a fool’s paradise, for only a fool will think that it is happiness.”

Källa: The Autobiography of Bertrand Russell, Volume 3: 1944–1969.

Se också mina tidigare hyllningar till Russell.

Vänskapens betydelse

Kloka ord från Epikuros:

Of all the means which wisdom acquires to ensure happiness throughout the whole of life, by far the most important is friendship.

Vilken åsikt har du ändrat?

The Edge frågar:

What have you changed your mind about?

Sam Harris svarar:

Like many people, I once trusted in the wisdom of Nature. I imagined that there were real boundaries between the natural and the artificial, between one species and another, and thought that, with the advent of genetic engineering, we would be tinkering with life at our peril. I now believe that this romantic view of Nature is a stultifying and dangerous mythology.

Precis som Sam ser jag på naturen med stor skepsis, och jag är i grunden positivt inställd till genmodifiering av djur, inklusive människor, och växter.

Se också Daniel Kahnemans svar om lyckoforskning.

Om jag själv skulle svara på frågan från The Edge skulle mitt svar röra min syn på rökförbud. Hur skulle du svara?

Ring inte mig

Jag har nästan helt slutat att tala i telefon med människor. Det är lite för direkt, lite för påträngande, ofta direkt störande. Kommunikation via sms/mms eller nätet är helt klart att föredra. Då läser man och svarar när man själv vill och med lite eftertanke. Glädjande nog tycks svenskarna i allmänhet dra ner på ringandet:

Sms-trafiken ökar hela tiden. Svenskar skickar allt oftare sms eller mms i stället för att ringa, säger Charlotte Züger, kommunikationschef för mobila tjänster på Telia Sonera.

Återstår bara att få alla försäljare att sluta ringa. De verkar mer svårövertygade (trots min Nix-registrering).

Argument för republik

Kungen jultalade nyligen i tv för första gången. Talet var dåligt framfört och mest fyllt av floskler, låt vara främst av godsint karaktär. Talet styrkte mig i min republikanska övertygelse: jag finner det smått pinsamt med en så intetsägande statschef. Nå, bortsett från de rent personliga bristerna hos nuvarande kung finns förstås mer principiella argument mot monarki.

kungen.jpg

Erik Moberg menar dock att argumenten för republik är starkare än argumenten mot monarki, en analys som jag finner innovativ i debatten mellan monarkister och republikaner:

Argumentationen för presidentstyre i Sverige består i allmänhet i argument mot monarkin och är så tillvida negativ. Monarkin och kungahuset kritiseras som kvarlevor från en förgången tid utan existensberättigande i en modem och upplyst demokrati. Monarkin bör därför ersättas av något annat, och detta andra blir republik och presidentstyre. Denna argumentationslinje rymmer naturligtvis ett visst mått av rimlighet, men den missar ändå de mycket betydande argumenten för presidentstyre och republik som också finns. Eftersom kungen i realiteten berövats all makt är ju monarkins nackdelar trots allt lätta att stå ut med. Att vi inte tillgodogör oss republikens fördelar är däremot en allvarlig och konsekvensrik underlåtenhet. Jag skall därför i denna artikel diskutera de argument som positivt och direkt talar för republik och presidentstyre.

Dawkins grillas

BBC låter Richard Dawkins svara på frågor om sin ateism. Särskilt kul är utbytet med den katolske prästen i mitten av programmet.