Niclas Berggren 7:13 den 22 March 2009

Ökad välfärd med utländsk företagskontroll

Ibland framställs utländsk ekonomisk närvaro i utvecklingsländer som exploaterande och destruktiv. I ”Foreign Know-How, Firm Control, and the Income of Developing Countries” (preliminär gratisversion här), publicerad i Quarterly Journal of Economics, ges stöd för att så inte alltid är fallet:

TANZANIA-MALARIA-BELGIUM-PRINCESS

Management know-how shapes the productivity of firms and can be reallocated across countries as managers acquire control of factors of production abroad. We construct a quantitative model to investigate the aggregate consequences of the international reallocation of management know-how. Using aggregate data, we infer the relative scarcity of this form of know-how in a sample of developing countries. We find that developing countries gain, on average, 12% in output and 5% in welfare (with wide variation across countries) when they eliminate policy barriers to foreign control of domestic factors of production.

Niclas Berggren 9:02 den 21 March 2009

Narkos och medvetande

Vad händer vid narkos? Intressant nog verkar det något oklart, enligt en artikel i Discover:

“How anesthesia works has been a mystery since the discovery of anesthesia itself,” writes Michael Alkire, an anesthesiologist at the University of California at Irvine School of Medicine, in the new Encyclopedia of Consciousness.

I artikeln klargörs t.ex. att det är svårt för narkospersonal att veta när en person är medvetslös och därmed utan förmåga att känna smärta. Metoder som att tala med patienten och att be henne göra saker på kommando är inte helt säkra för att klargöra om hon är djupt sövd.

Vad forskarna letar efter är ett sätt att mäta medvetande-
grad. Professor Giulio Tononi har utvecklat en teori om medvetande som utgör möjlig grund för att göra sådana mätningar:

Although the brain may become less active under anesthesia, it usually doesn’t shut down completely (if it did, we would die). In fact, when scientists played a tone into the ears of an anesthetized cat, its cortex still produced strong bursts of electricity. But its responses were different from those of a waking cat. In an anesthetized cat, the brain responds the same way to any sound, with a noisy crackle of neurons. In a waking cat, the response is complex: One brain region after another responds as the animal processes the sound, and different sounds produce different responses. It’s as if the waking brain produces a unique melody, whereas the anesthetized brain can produce only a blast of sound or no sound at all.

Tononi suggests that this change happens because anesthesia interferes with the brain’s mass transit system. Individual parts of the cortex can still respond to a stimulus. But the brain can’t move these signals around to other parts to create a single unified experience.

Det gäller att på operationsbordet undersöka om stimuli får ”masskommunikationssystemet” i hjärnan att sätta igång eller om bara enskilda delar reagerar separat. I det senare fallet kan man börja skära.

Niclas Berggren 10:05 den 20 March 2009

Är staten vi?

Ludvig XIV hävdade:

Staten, det är jag.

Eva Mörk hävdar:

Pengarna är och förblir alltså våra, vare sig det är vi själva eller statskassan som förvaltar över dem. … Staten bör därför ses som vi snarare än de.

Det förra må ha varit korrekt; det senare anser jag inte vara det, av åtminstone två skäl.

1. Politiker och tjänstemän har egna intressen. Det tycks mig som om Eva Mörk förutsätter att politiker och tjänstemän alltid fattar beslut i enlighet med la volonté générale — men visar inte hennes egen forskning (se t.ex. här, här och här) att så inte är fallet? I själva verket föreligger ofta ett principal-agent-problem mellan väljare och politiker och mellan politiker och tjänstemän, som kan leda till att en delgrupp väljare eller intressegrupper gynnas av politiska beslut på bekostnad av andra. Därför kan man, som jag ser det, inte automatiskt och per definition se politiska beslut som varandes i linje med det allmänna bästa. Staten är inte vi — staten är politiker och tjänstemän som ibland, men långtifrån alltid, gynnar alla medborgare.

2. Enkel majoritetsregel möjliggör minoritetsförtryck. Även utan ett principal-agent-problem skulle ett politiskt system där beslut tas med enkel majoritetsregel kunna innefatta avvikelser från det allmänna bästa, eftersom en majoritet väljare kan vilja ha beslut fattade som kraftigt missgynnar, förtrycker eller exploaterar en minoritet. Detta analyseras noga av James Buchanan och Gordon Tullock i The Calculus of Consent: Logical Foundations of Constitutional Democracy samt av James Buchanan och Roger Congleton i Politics by Principle, Not Interest: Towards Nondiscriminatory Democracy. Staten är inte vi ens utan egna intressen hos politiker och tjänstemän — staten är politiker och tjänstemän som ibland, men långtifrån alltid, gynnar alla medborgare.

Även om 1 inte skulle stämma argumenterar Geoffrey Brennan och James Buchanan, i kapitel 4 av The Reason of Rules: Constitutional Political Economy, för att man bör anta det när man kontemplerar utformningen av de politiska institutionerna, för att minimera risken för att politiska beslut inte är i linje med det allmänna bästa:

Using the Homo economicus behavior model in constitutional analysis, and justifying this use on analytic rather than empirical grounds, is a procedure we have borrowed from the classical political economist-philosophers in their analysis of political institutions. And we can, perhaps, do no better in this connection than appeal to David Hume: ”In constraining any system of government and fixing the several checks and controls of the constitution, every man ought to be supposed a knave and to have no other end, in all his actions, than private interest.”

Staten kan alltså fås att komma närmare ”vi” med en viss konstitutionell utformning, men att påstå att staten är ”vi”, i synnerhet under enkel majoritetsregel, tycks mig mycket, mycket märkligt.

Se det tidigare inlägget ”Ifrågasätt enkel majoritet”.

Niclas Berggren 17:00 den 19 March 2009

Varning för perfektionism

Det är nu dags för en liten skola om perfektionism, utifrån artikeln ”Perfectionism and Psychopathology”, publicerad i Clinical Psychology Review. Skolan är kort och koncis (och inte alls perfekt).

Först, vad är en perfektionist? Denna definition anges:

[T]he setting of excessively high standards for performance accompanied by overly critical self-evaluation.

Vad orsakar perfektionism? Föräldrar! Närmare bestämt:

1. Overtly critical and demanding parents;
2. Parental expectations and standards of performance are excessively high and criticism is indirect;
3. Parental approval is absent, inconsistent or conditional; and
4. Perfectionistic parents acting as models for perfectionistic attitudes and behaviors.

Tänk på det om du är förälder. Ty även om existerande mått är imperfekta, finns det vissa tecken på att perfektionism är förknippat med psykopatologi:

The data give some indication that high personal standards (the subscale closest to the construct of perfectionism) are specifically elevated in patients with eating disorders, along with some indications that it may predispose people to eating disorders, depression, and fatigue. Within studies, the degree of psychopathology is correlated with existing measures. In particular, the research shows that beliefs about other people’s high standards for the self are associated with a broad range of psychopathology.

Livet består av mycket press, såväl från andra som från en själv (påverkad som man kan vara av föräldrarna). Visst kan det ibland få oss att prestera mer, men det kan också ge mycket olycka.

Niclas Berggren 6:42 den 19 March 2009

Att se andra fuska

Att se andra fuska påverkar ens egen benägenhet att fuska, enligt professor Dan Ariely. Om man ser någon från den egna gruppen fuska, blir man själv mer benägen att fuska. Fuskaren sänder då ett budskap om att det är acceptabelt att fuska om man tillhör denna grupp. Om man ser någon från en annan grupp, som man inte identifierar sig med, fuska, blir man själv mindre benägen att fuska. Då påminns man istället om en norm om ärlighet och moraliskt beteende. Se honom tala om detta vid 10.35:

Detta påminner mig om professor Assar Lindbecks analys av hur ett spritt överutnyttjande av socialförsäkringssystemen kan uppkomma som ett resultat av att vissa börjar överutnyttja dem:

Then came the welfare state, which contributed to separate income from work to a considerable extent, in particular for low-income groups. To begin with, the effects on labor supply seem to have been quite small. One possible reason is that social norms inherited from the past mitigated potential disincentives on work. In a number of papers, I have hypothesized that after a while, some “entrepreneurial” individual found out that it was possible to survive, and even to consume nearly as much as before without working, at least for a period of time. And when some individuals started to exploit the benefit systems, we may hypothesize that others followed suit, since it became less stigmatizing to exploit the systems when others also did so. Thus, I hypothesize that “norm drift” has in fact taken place in recent decades (Lindbeck, 1995; Lindbeck, Nyberg, Weibull, 1999; Lindbeck and Nyberg, 2006).

Niclas Berggren 11:31 den 18 March 2009

Namnordningen på valsedlar

valsedel Borde inte namnen på valsedlar placeras i slumpmässig ordning i ett system med personval? Det finns forskning som visar att ordningen på namnen påverkar hur stor röstandel någon får — särskilt att de som står överst gynnas av det (se t.ex. här och här). Ny forskning, ”Who Misvotes? The Effect of Differential Cognition Costs on Election Outcomes”, visar också att kandidater som står nära kända kandidater ökar sina röstandelar enbart pga. detta:

We find that minor candidates’ vote shares almost double when their names are adjacent to the names of major candidates. All else equal, vote share gains are larger in precincts with higher percentages of poorly educated, poor, or third-party voters.

Nu kan förstås någon hävda att partierna bör ha rätt att favorisera vissa kandidater på bekostnad av andra och placera dem högt och nära kända kandidater. Kanske. Men vore det inte mer logiskt, i så fall, att förespråka ett avskaffande av personvalet?

Niclas Berggren 11:02 den 17 March 2009

Rationalitet och prokrastinering

Jag har just läst ”Procrastination and the Extended Will”, en fascinerande filosofisk text om viljesvaghet och prokrastinering.* Två saker är särskilt tänkvärda i detta bokkapitel.

För det första fördjupar texten diskussionen om rationalitet och klargör att vi faktiskt i hög grad beter oss som om vi vore rationella, trots att experiment visar att vi i många avseenden inte är det. Som författarna uttrycker det:

What experimental game theorists may have demonstrated is not that people are systematically irrational, but that human rationality is heavily scaffolded. Remove the scaffolding, and we don’t do very well. People are able to get on because they “offload” an enormous amount of practical reasoning onto their environment. As a result, when they are put in novel or unfamiliar environments, they perform very poorly even on apparently simple tasks.

Detta knyter an till ekonomipristagaren Vernon Smiths konstaterande, att individer kan bete sig som om de vore rationella om den institutionella och sociala miljö i vilken de agerar fungerar på ett visst sätt. I den aktuella texten beskrivs hur vår miljö innefattar en rad stödjande metoder och mekanismer som kan ses som en integrererad del av vår kognitiva förmåga och som hjälper oss att klara av kognitiva utmaningar. I linje med detta tolkar författarna en tendens till prokrastinering, inte som tecken på en svag vilja utan som ett tecken på att det stöd som en viss kontext kan erbjuda inte finns på plats:

It is, however, unclear to what extent the average person actually relies on individual selfdiscipline to avoid or to limit procrastination. Our suspicion is that its role is greatly exaggerated. Much of the time, what looks like sheer willpower is the result of more-or-less well-orchestrated attempts by individuals to arrange their lives in such a way as to economize on willpower, by avoiding situations that call for its exercise.

För det andra ger texten en rad insikter om hur man kan förstärka den ”byggställning” som bygger upp ens kogntiva förmåga. Fyra strategier identifieras:

Direkta psykologiska strategier (t.ex. att ställa upp fler, mer lättuppnåeliga intermediära mål).
Självstyrningsstrategier (t.ex. att koppla ihop en jobbig syssla med något roligt).
Miljömässiga strategier (t.ex. att installera av tidslås för användande av vissa datorprogram).
Sociala strategier (t.ex. att lova att göra klart saker före en viss deadline).

Läsning rekommenderas varmt, för bättre förståelse av mänsklig rationalitet och av hur den kan styrkas i en själv.

_____________________________

*”A quick definition of procrastination would be to say that it occurs when:
1. an agent delays initiation of an action that is associated with some level of disutility, even though
2. the agent knows now that doing so will increase the level of disutility at the time that the act must ultimately be performed, and
3. the agent has reason to believe that she will subsequently regret having delayed the action.”

Se ett tidigare inlägg: ”Skjuter du upp saker och ting?”

Niclas Berggren 16:25 den 16 March 2009

Betydelsen av ögonkontakt

Många djur tolkar ögonkontakt som något negativt — som ett tecken på nära förestående aggression. (Därför undvikar jag att titta hundar i ögonen.) Så är det inte hos människan. Tvärtom är ögonkontakt viktig för social interaktion med andra människor. En färsk översiktsartikel, ”The Eye Contact Effect”, publicerad i Trends in Cognitive Sciences, belägger detta. Intressant nog kan en effekt konstateras mycket tidigt:

Several studies have revealed that sensitivity to eye contact is present even in newborns. Neuroimaging studies have also demonstrated that eye contact modulates cortical activation in infants as young as 4 months of age. This suggests that human infants are equipped with a bias to detect and orient towards faces that make eye contact with them.

Autistiska barn uppvisar mycket annorlunda mönster för ögonkontakt än andra, rapporteras också. Själv är jag inte sällan lite blyg när jag träffar nya människor och tittar dem inte alltid i ögonen. Det är nog inte bra för min kontakt med dem. Å andra sidan verkar man tänka bättre när man inte tittar andra i ögonen. Alltid något.

Niclas Berggren 7:07 den 16 March 2009

Gör nationalekonomin folk till egoister?

Jag uttryckte häromdagen sympati för Peter Singers uppmaning till oss som har det bra att bistå världens fattiga. Men jag är också nationalekonom, vilket många associerar med en fokusering på egenintresse. Och mycket riktigt: nationalekonomiska studenter och forskare tycks vara mer egoistiska än andra. Se t.ex. hur forskare i nationalekonomi är mindre benägna att ge till välgörenhet (enligt en enkät):

Och se hur studenter med nationalekonomisk inriktning är mindre benägna att samarbeta i fångarnas dilemma (enligt ett experiment):

Robert Frank och hans medförfattare drar försiktigt slutsatsen att detta beror på att nationalekonomins modeller i regel utgår från maximering av den egna nyttan och att detta sätter sina spår. Men i ”Selfish and Indoctrinated Economists?” konstaterar Bruno Frey och Alois Stutzer att de, på basis av verkligt givande bland studenter i Zürich, inte finner stöd för denna tes. Istället tycks personer som är mer egoistiska till att börja med söka sig till nationalekonomin:

Many people believe that economists in general are more selfish than other people and that this greater selfishness is due to economics education. This paper offers empirical evidence against this widely held belief. Using a unique data set on giving behaviour in connection with two social funds at the University of Zurich, it is shown that economics education does not make people act more selfishly. Rather, this natural experiment suggests that the particular behaviour of economists can be explained by a selection effect.

Samma slutsats har etablerats experimentellt. Så det kan vara svårt att få nationalekonomer att ge bort pengar, men det beror nog inte på ämnet som sådant.

Not: Till skillnad från PJ anser jag inte att avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer ska införas. (Jag är ju nationalekonom.)

Niclas Berggren 17:02 den 15 March 2009

Dags för enkönade skolklasser?

Kvinnor är i genomsnitt mindre villiga att ta risker än män. Tidigare forskning antyder att det kan bidra till att förklara varför relativt få kvinnor når toppen i näringslivet. Men varför är kvinnor i genomsnitt mindre riskbenägna? En ny studie, ”Gender Differences in Risky Behaviour: Does Nurture Matter?”, finner stöd för att det inte är något medfött utan att det har att göra med miljömässiga faktorer:

Single-sex environments are likely to modify students’ risk-taking preferences in economically important ways. To test this, our controlled experiment gave subjects an opportunity to choose a risky outcome − a real-stakes gamble with a higher expected monetary value than the alternative outcome with a certain payoff − and in which the sensitivity of observed risk choices to environmental factors could be explored. The results show that girls from single-sex schools are as likely to choose the real-stakes gamble as much as boys from either coed or single sex schools, and more likely than coed girls. Moreover, gender differences in preferences for risk-taking are sensitive to the gender mix of the experimental group, with girls being more likely to choose risky outcomes when assigned to all-girl groups. This suggests that observed gender differences in behaviour under uncertainty found in previous studies might reflect social learning rather than inherent gender traits.

Skolklasser med pojkar och flickor för sig är, mot denna bakgrund, värda att överväga. Frågan är dock om flickornas riskbenägenhet stannar kvar när pojkarna förr eller senare dyker upp.

Niclas Berggren 8:19 den 15 March 2009

Ständigt denna jury

Melodifestivalen får man ju inte missa. I år vann för en gångs skulle min favorit, Malena Ernman. En ständig diskussionspunkt är vilken roll juryn ska spela i tävlingen. Själv är jag tveksam till juryavgöranden i smakfrågor; däremot kan juryer fylla en funktion när vissa faktafrågor ska avgöras. Faktum är att det finns precisa analyser av detta.

Mest känd är Condorcets juryteorem, utvecklat av markisen de Condorcet:

Provided that the following five assumptions apply:
1) the jury must choose between two alternatives (one of which is correct); 2) the jury reaches its verdict by simple majority vote; 3) each juror is competent (i.e. is more likely than not to vote correctly); 4) all jurors are equally competent (have equal probabilities); and 5) each juror decides independently of all other jurors:
1. any jury comprising an odd number greater than one of jurors is more likely to select the correct alternative than any single juror and 2. this likelihood tends to a certainty as the number of jurors tends to infinity.

Ett resultat som definitivt måste betraktas som cool! Dock är antagandena ganska restriktiva, kanske särskilt antagande 5). I en ny analys, ”Optimal Jury Design For Homogeneous Juries With Correlated Votes”, från vilken definitionen ovan är hämtad, visas att när detta antagande mjukas upp, så att jurymedlemmars röster är korrelerade med varandra (vilket är rimligt när de får del av gemensam information och överlägger med varandra), förändras implikationerna. När enkel majoritetsregel används är det inte längre alls säkert att en jury fattar bättre beslut än en ensam beslutsfattare:

The above theorem shows that a single juror will outperform a jury under simple majority rule when the individual competence is low but the correlation is high. Since simple majority rule maximizes the collective competence, the single juror will outperform the jury under any conceivable voting rule. Contrary to the case of independent votes, increasing the size of a jury when the votes are correlated will not necessarily improve its competence. For positive correlation an enlargement of the jury can be detrimental up to a certain size, beyond which it becomes beneficial.

För beslut med enhällighetsregel gäller följande:

Although positive correlation improves the jury’s competence under unanimity, it cannot raise it above that of a single juror.

Är kompetensen i vissa typer av kollektiva beslut (t.ex. demokratiska sådana*) överskattade? Ja, sådant kan man komma att tänka på när man ser på Melodifestivalen. Liksom att Malena Ernman kommer att sjunga huvudrollen i Rossinis opera Askungen på Kungliga Operan senare i vår!

*Angående låg kompetens, se Bryan Caplans The Myth of the Rational Voter.
Media: SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, AB1, AB2, Sydsvenskan

Niclas Berggren 8:58 den 14 March 2009

Är gamla pappor bra för barn?

90-årig pappa

Barn föds till allt äldre föräldrar. Hur påverkar det barnen? Inte så bra. Särskilt tycks äldre fäder ha negativ inverkan. Tidigare forskning visar bl.a. på en relation mellan faderns ålder vid födseln och risken för autism, schizofreni, tidig död, Alzheimers sjukdom och bipolaritet. Nu visar en ny studie, ”Advanced Paternal Age Is Associated with Impaired Neurocognitive Outcomes during Infancy and Childhood”, att en gammal pappa är relaterad till sämre kognitiva testresultat:

We report, to our knowledge for the first time, that the offspring of older fathers show impairments on a range of neurocognitive tasks during infancy and childhood. The pattern of findings was relatively consistent across ages and across neurocognitive domains, with near-linear declines found in most of the measures. … These findings persisted after adjustment for a range of socioeconomic variables and for parental mental health. In striking contrast to the findings for APA, the association between advanced maternal age and performance on neurocognitive tasks was in the opposite direction.

Detta kan, enligt forskarna, bero på försämrad spermiekvalitet och på att äldre fäder interagerar sämre med sina barn. Kanske dags att sätta fart på barnalstrandet, om du har tänkt dig ett sådant?

Niclas Berggren 11:49 den 13 March 2009

Religion som vanföreställning

Det finns en psykiatrisk diagnos som på engelska kallas delusion. Jag inbillar (!) mig att den kallas vanföreställning på svenska. Definitionen lyder så här, enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders:

A false belief based on incorrect inference about external reality that is firmly sustained despite what almost everybody else believes and despite what constitutes incontrovertible and obvious proof or evidence to the contrary. The belief is not one ordinarily accepted by other members of the person’s culture or subculture.

Ett exempel på en vanföreställning ges i artikeln ”The Reliability of Three Definitions of Bizarre Delusions”:

A 27-year-old man had the delusion that the voice he heard throughout the day was that of an invisible girlfriend. His girlfriend gave him advice and told him to do things. At night she would come to him, although still invisible, and they would make love.

Det slog mig att medan den 27-årige mannen som hörde en röst från en osynlig flickvän betraktas som patologisk, betraktas andra som hör en röst från en osynlig varelse de kallar gud som helt friska. Hur kommer det sig? Det intressanta i definitionen ovan är att den betonar att vanföreställning delvis definieras utifrån vad de flesta anser normalt. I vår kultur har de flesta ansett det normalt att tro på osynliga varelser som talar till dem, dock inte i form av osynliga flickvänner, varför de av psykiatrin anses helt friska. Är det inte märkligt? Psykiatrin tycks i vissa centrala avseenden vara socialt konstruerad.

Niclas Berggren 9:58 den 12 March 2009

Lycka i USA

Inom USA varierar det subjektiva välmåendet, eller lyckan, mellan delstaterna. Utah är den lyckligaste staten. Tyder det på att man blir lycklig av att bli mormon? Eller beror lyckan på porren? Eller kanske på inkomstens storlek? Så här ser korrelationen mellan lycka och medianinkomst ut mellan USA:s delstater:

Se även det tidigare inlägget ”Fel om pengar och lycka”, Florida och Mellanders korrelationer mellan lycka och andra variabler samt Stevenson och Wolfers uppsats ”Happiness Inequality in the United States”.

Niclas Berggren 12:07 den 11 March 2009

Bättre prestationer i skolan

Regeringen och andra är rätteligen oroade över prestationerna i den svenska skolan. Hur kan de förbättras? En ny studie, ”The Importance of Relative Performance Feedback Information: Evidence from a Natural Experiment Using High School Students”, antyder att elever som får kunskap om hur de presterar relativt andra presterar bättre:

For one year only, students received information that allowed them to know whether they were above (below) the class average as well as the distance from this average. We exploit a rich panel data set and find that the provision of this information led to an increase of 5% in students’ grades. Moreover, the effect was significant for the whole distribution. However, once the information was removed the effect disappeared. To rule out the concern that the effect may be driven by teachers within the school, we verify our results using national level exams (externally graded) for the same students, and the effect remains.

Eftersom människor bryr sig om sin relativa position och status utnyttjar en sådan här informationsspridning detta för att få prestationerna att öka. Detta låter värt att pröva också i den svenska skolan. Om byråkrati och regelverk sätter käppar i hjulet kanske någon friskola kan gå före?

Andra möjliga sätt att förbättra prestationerna: monetär belöning och intellektuell dopning.

Niclas Berggren 11:26 den 10 March 2009

Dubiösa hundägare

Vad är det för människor som äger kamphundar? Inte vem som helst, tycks det. En ny studie, ”Vicious Dogs: The Antisocial Behaviors and Psychological Characteristics of Owners”, finner följande:

This study examined whether vicious dog owners were different on antisocial behaviors and personality dimensions. … Findings revealed vicious dog owners reported significantly more criminal behaviors than other dog owners. Vicious dog owners were higher in sensation seeking and primary psychopathy. Study results suggest that vicious dog ownership may be a simple marker of broader social deviance.

Talar detta för ett kamphundsförbud? Inte i sig, tycker jag. Trots allt finns många kamphundsägare som sköter sina djur på ett bra sätt, och även om ägarna i genomsnitt är mer kriminella och psykologiskt instabila än andra implicerar inte det nödvändigtvis att hundarna vansköts eller utgör fara för andra. Möjligen kan munkorgsobligatorium på allmän plats övervägas, men då för att hundarna (och inte för att ägarna) är farliga.

Niclas Berggren 23:33 den 6 March 2009

I Las Vegas

Detta skrivs på Imperial Palace i Las Vegas, där jag befinner mig på nationalekonomisk konferens. Det finns fler skandinaver än jag i detta glittriga kasinolandskap. Peter Santesson-Wilson är här och rapporterar löpande med bilder i sin moblog. Bredvid mig sitter Andreas Bergh, och vi lyssnar just nu på Therese Nilsson, som tillsammans med Andreas har utforskat hur globaliseringen påverkar människors hälsa. Christian Bjørnskov, som bloggar på Punditokraterne, finns också i rummet. Imorgon presenterar jag en uppsats som jag, Andreas och Christian har skrivit tillsammans. Vi får se om jag, likt övriga hotellgäster, börjar resterande dagar vid de enarmade banditerna.

Niclas Berggren 8:22 den 6 March 2009

Starka kryddor håller bakterierna borta

Tycker du, liksom jag, om relativt stark mat? I den fascinerande artikeln ”Antimicrobial Functions of Spices: Why Some Like it Hot”, publicerad i Quarterly Review of Biology, analyseras starka kryddor och varför de används:

These data were used to investigate the hypothesis that spices inhibit or kill food-spoilage microorganisms. In support of this is the fact that spice plant secondary compounds are powerful antimicrobial (i.e., antibacterial and antifungal) agents. As mean annual temperatures (an indicator of relative spoilage rates of unrefrigerated foods) increased, the proportion of recipes containing spices, number of spices per recipe, total number of spices used, and use of the most potent antibacterial spices all increased, both within and among countries. Likewise, the estimated fraction of bacterial species inhibited per recipe in each country was positively correlated with annual temperature.

De bästa bakteriedödarna är vitlök, lök, kryddpeppar och oregano. Se här:

I topp vad gäller starka kryddor ligger de varma länderna Thailand, Filippinerna, Indien och Malaysia. Längst ned på listan ligger kyliga Sverige, Finland och Norge. USA och Kina hamnar i mitten.

Av artikeln framgår också att starka kryddor inte intas för att erhålla svalka genom svettning och att vår smak kan ha evolutionär grund.

Tips: Carl Magnus Bjuggren

Niclas Berggren 12:23 den 5 March 2009

Belöning i skolan

Skolpolitik är ett kontroversiellt område i många länder. I Sverige går en klar skiljelinje mellan de som betonar kunskapsförmedling och betygens roll* och de som talar om att skolan ska ”lära elever att lära” utan att gradera dem. Jag undrar vad de senare skulle säga om att införa monetär belöning för att stimulera elever att lära sig mer. Sådana incitamentssystem införs nu på allt fler ställen i USA. Men precis som här finns olika uppfattningar om skolpolitiken där:

For decades, psychologists have warned against giving children prizes or money for their performance in school. “Extrinsic” rewards, they say — a stuffed animal for a 4-year-old who learns her alphabet, cash for a good report card in middle or high school — can undermine the joy of learning for its own sake and can even lead to cheating. But many economists and businesspeople disagree, and their views often prevail in the educational marketplace. … “We have to get beyond our biases,” said Roland Fryer, an economist at Harvard University who is designing and testing several reward programs. “Fortunately, the scientific method allows us to get to most of those biases and let the data do the talking.”

Fryers attityd tycks mig vara sund och riktig.** Att noga utvärdera effekten av belöningsprogram är rätt väg att gå, inte att avvisa dem på a priori-grunder. Denna illustration visar på utvecklingen i Dallas efter ett belöningssystems införande:

Kanske något för Jan Björklund att gå till val på 2010?

________________________

*Den kanske främste talesmannen för denna syn på skolan är professor Olle Häggström: se hans viktiga texter om skolan.
**Se även Robert Östlings blogginlägg ”En Roland till, tack!”
Media: SvD

Niclas Berggren 9:01 den 5 March 2009

Är universum finjusterat?

Katoliken Roland Poirier Martinsson hävdade nyligen att det finns ett ”vetenskapligt bevis” för att en gudomlig skapare ligger bakom universum. Bevis var ordet. Ty:

Om smällen varit något svagare skulle all materia snart ha återvänt till gravitationens centrum. Om universum expanderat med något större kraft skulle stjärnorna aldrig ha bildats.

Professor Adams

Jag har i ett tidigare inlägg påpekat att Martinsson inte är inläst på den senaste filosofiska litteraturen, måhända därför att den kommer till en annorlunda slutsats än han. Nu kan jag även konstatera att han inte är inläst på den senaste fysiklitteraturen. Professor Fred Adams analys i ”Stars in Other Universes”, publicerad i Journal of Cosmology and Astroparticle Physics, ger nämligen inte heller stöd för Martinssons ”vetenskapliga bevis”. New Scientist rapporterar:

The idea that certain aspects of our universe make it uniquely suited to life has never been properly tested, says Fred Adams of the University of Michigan in Ann Arbor. ”You hear people say our universe is fine-tuned for life, that stars are rare and couldn’t form if certain things were different,” he says. ”The truth is, no one has done the calculations.” Adams has now rectified that situation and found that it is not unusual for stars to form that can support life. … Adams reckons his results … suggest that the ”specialness” of our universe could well be an illusion.

Oj då.

Niclas Berggren 10:01 den 4 March 2009

Ger kvinnor högre lönsamhet?

Regeringen ska kartlägga hur jämställda börsbolagen är. En av utgångspunkterna är denna:

Vi är övertygade om att jämställdhet inte bara är bra utifrån ett demokratiskt perspektiv, utan också lönsamt.

affarskvinna

Det finns åtminstone två problem här. För det första klargör docent Jordahl och docent Waldenström efter en forskningsgenomgång, i en artikel i Axess och i en intervju i Veckans Affärer, följande:

Forskningen ger alltså inget stöd för att företag med en jämnare könsfördelning i sina styrelser skulle vara mer – eller för den delen mindre – lönsamma än andra företag. Trots detta har flera representanter för den politiska sfären, med vissa statliga myndigheter i spetsen, valt att driva en annan linje.

För det andra föreligger ett metodologiskt problem. Även om forskning skulle visa att kvinnor i bolagsstyrelser ger högre lönsamhet, vilket den alltså inte har gjort, är frågan hur generaliserbart det resultatet är. Att de kvinnor som sitter där i dag har en viss effekt innebär inte att andra kvinnor, som hittills inte har lyckats bli valda dit, kommer att ha samma effekt. Kvinnor är inte en homogen massa, vilket resonemanget tycks utgå ifrån.

Man kan, som Maud Olofsson och Nyamko Sabuni, förespråka fler kvinnor i bolagsstyrelser, t.ex. utifrån ett demokratiskt perspektiv, men det imponerar inte att göra det med ett lönsamhetsargument.

Blogginlägg av Daniel Waldenström: ”Könskvotering utan stöd i forskning” och ”Confirmation bias i jämställdhetsdebatten”
Media: DN, SvD, Dagen, AB

Niclas Berggren 7:42 den 4 March 2009

Prisdiskriminering vid popkonserter

Nationalekonomisk teori talar om prisdiskriminering när en vara eller tjänst säljs till olika priser av samma försäljare. I en ny studie, ”Price Discrimination in the Concert Industry”, undersöks vilka faktorer som kan förklara att biljetter till samma popkonsert säljs till olika priser:

The theory predicts that older artists and artists performing in larger venues should be more likely to price discriminate. The intuition is that larger venues imply greater differential in product quality and older artists face older audiences with more diverse age distribution (both young and old audience members). The evidence shows that venue capacity and artist age increase the probability of using price discrimination as predicted by the theory.

Resultatet beläggs förstås med diverse ekonometriska test men kan illustreras med dessa enkla diagram:

Själv har jag bara varit på två popkonserter, båda gångerna på stora arenor (Globen och Stockholms Stadion) med en inte helt purung artist (Dolly Parton). Prisdiskriminering förekom.

Niclas Berggren 15:15 den 3 March 2009

Ska stora företag i nedgång få stöd?

Nej, säger Harvards Ed Glaeser:

That is how innovation works: small companies competing like crazy and trying out new things. Across cities, there is a strong connection between an abundance of small firms and local growth. The last thing that the government should be doing is propping up big declining firms. Real innovations are far more likely to come from someone’s garage, which is where Chester Carlson came up with the Xerox machine during the Great Depression.

Niclas Berggren 16:24 den 2 March 2009

Orsakar alkohol brott?

Att det föreligger ett samband mellan alkohol och brottslighet tycks de flesta vara överens om. Som det står i Svensk Polis:

Välkänt är att det finns en tydlig koppling mellan alkohol och våldsbrott. I vissa studier har man funnit att 80 procent av förövarna och 50 procent av våldsoffren varit alkoholpåverkade när brottet begicks.

Se även data över alkoholrelaterade brott från Statens Folkhälsoinstitut.

Men att det föreligger ett samband innebär inte med nödvändighet att det föreligger en kausal effekt från alkohol till brottslighet, vilket många antar. Det kan vara så att brottslingar dricker mer eller att någon bakomliggande faktor får personer att både dricka och begå brott.

En ny studie, ”Is the Association Between Alcohol Use and Delinquency Causal or Spurious?”, publicerad i Criminology, undersöker hur det ser ut med kausaliteten bland ungdomar i Finland:

We attempt to isolate the effects of alcohol on different types of delinquent behavior by identifying the spurious portion of the relationship. Using data on adolescents from Finland, we compare the relationship between drinking and delinquent behavior while sober to the total relationship between drinking and delinquent behavior (sober or not). For each type of offense, we find a substantial relationship between drinking and sober delinquency, which suggests a good deal of spuriousness. For crimes of petty theft (shoplifting and stealing from home), the relationship between drinking and sober delinquency is just as strong as the total relationship, which suggests the relationship is almost completely spurious. For violence, vandalism, car theft, and graffiti writing, the alcohol-sober delinquency relationship is weaker, which suggests that alcohol has a causal effect on these offenses.

Att alkohol inte utgör en kausal faktor bakom alla brott är värt att beakta, liksom förstås det mer väntade resultatet att våldsbrott och vandalism orsakas av bl.a. alkohol. Det resultat som förvånade mig var att graffitimålning orsakas av alkohol. Jag trodde att målande ungdomar gjorde det av seriöst konstnärliga skäl. Men ungdomarna kanske finner artistisk inspiration i alkoholen?

Niclas Berggren 8:47 den 28 February 2009

Rött och blått påverkar dig

I en ny studie, ”Blue or Red? Exploring the Effect of Color on Cognitive Task Performances”, publicerad i Science, undersöks hur vår kognitiva förmåga påverkas av färger:

We demonstrate that red (versus blue) color induces primarily an avoidance (versus approach) motivation (study 1, n = 69) and that red enhances performance on a detail-oriented task, whereas blue enhances performance on a creative task (studies 2 and 3, n = 208 and 118). Further, we replicate these results in domains of product design (study 4, n = 42) and persuasive message evaluation (study 5, n = 161), and illustrate that these effects occur outside of individuals’ consciousness (study 6, n = 68).

Rött för noggrannhet, blått för kreativitet alltså. Akademiskt, och säkert en hel del annat, arbete kräver båda delarna. Kan man blanda blått och rött för optimal effekt? (Jag talar inte politik nu.)

Populärsammanfattning återfinns i New York Times. Tips: Panu Poutvaara

Niclas Berggren 6:22 den 27 February 2009

Svårt att tänka statistiskt

Läsare av denna blogg har haft tillfälle att fräscha upp sina kunskaper i sannolikhetsteori. Det borde fler göra. En ny studie, ”The Non-Use of Bayes Rule: Representative Evidence on Bounded Rationality”, dokumenterar att det hos den tyska allmänheten finns uppenbara svårigheter att analysera grundläggande statistiska problem:

The ability to process new information and to compute conditional probabilities is crucial for making appropriate decisions under uncertainty. In this paper, we investigate the capability of inferring conditional probabilities in a representative sample of the German population. Our results show that only a small fraction of the population responds consistently with Bayes’ rule. Instead, most individuals either neglect the base probability, or the arrival of new information, in their responses.

Ett fascinerande resultat är att ju högre utbildning respondenterna har, desto högre andel svarar fel! Det knyter an till resultat om att läkare inte klarar av att applicera Bayes sats särskilt väl.

Den fråga som ställdes var:

Imagine you are on vacation in an area where the weather is mostly sunny and you ask yourself how tomorrow’s weather will be. Suppose that, in the area you are in, on average 90 out of 100 days are sunny, while it rains on 10 out of 100 days. The weather forecast for tomorrow predicts rain. On average, the weather forecast is correct on 80 out of 100 days. What do you think is the probability, in percent, that it is going to rain tomorrow?

Kan du själv ange rätt svar? Klicka här för facit.

Niclas Berggren 15:27 den 26 February 2009

Inga nya jobb i privat sektor

Mina kollegor Carl Magnus Bjuggren och Dan Johansson dokumenterar i artikeln ”Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950—2005”* sysselsättningens utveckling. Det mest slående resultatet är att nästan inga nya jobb har tillkommit netto i privat sektor sedan 1950! Följande diagram över den kumulativa förändringen i tusental sysselsatta illustrerar:

Författarna konstaterar dock att sysselsättningsförändringarna varierar mellan olika typer av ägarkategorier — bl.a. har sysselsättningsandelen för småföretag ökat bland de privata företagen. Vilka är policyimplikationerna?

I den ekonomisk-politiska debatten uppmärksammas ofta betydelsen av nya och små företag. Analysen indikerar att ett ökat fokus bör fästas på växande företag. En fördjupad analys bör följaktligen göras av hur den förda ekonomiska politiken påverkar svenska privatpersoners vilja och möjligheter att starta och expandera företag.

Denna mikroansats skiljer sig från traditionell svensk industri- och näringspolitik, som har varit storskalig och inriktad mot storföretag, inte minst med institutionella ägare. Ett fokus på snabbväxande (ofta små- och medelstora) företag är påkallad för att stimulera uppkomsten av nya jobb. Denna slutsats understöds av ny forskning, enligt en just publicerad kartläggning av Magnus Henrekson och Dan Johansson.

_____________________

*Publicerad i Ekonomisk Debatt, 37(1): 41—53 (2009). Filen här skiljer sig från den publicerade artikeln på några små punkter. T.ex. saknas pilar i diagrammet ovan som klargör att Privat anställda, kompletterad gäller linjen med tunnare punkter och Privat sysselsatta, kompletterad den undre linjen med större punkter. Skillnaden mellan måtten är att privat sysselsatta inkluderar egenföretagare. Kompletteringen har skett genom att hänföra anställda i offentligt kontrollerade aktiebolag och anställda i affärsverk (fr.o.m. 2001) till offentlig sysselsättning.

Niclas Berggren 11:10 den 26 February 2009

Elaka granskare

qje

Den vetenskapliga metoden innefattar bl.a. peer review, dvs. granskning av det man skriver av sakkunniga. Denna process är förstås viktig för att upprätthålla kvaliteten i forskningen — men den är också ansträngande för forskaren, som ofta får negativa utlåtanden och nej-besked från tidskrifter. (Ett exempel på ett negativt sakutlåtande av det mer dråpliga slaget råkade den svenske nationalekonomen Robert Östling ut för, vilket han skriver om i slutet av detta inlägg.)

Nå, antag att man får ett negativt utlåtande som man verkligen finner osakligt, okunnigt eller orättvist och som utgör grund för ett nej från en tidskrift. Är det något man kan göra? Ett möjligt alternativ är att försöka klaga hos redaktören och argumentera för en mer positiv bedömning. Få vågar sig dock på att göra detta, då redaktören kan bli sur för att man inte accepterar hans första bedömning, vilket kan missgynna en vid framtida kontakter. En som trots det rekommenderar att man klagar ibland är professor Nicolai Foss:

However, if one really has a case, I think one is entitled to protest (by carefully explaining to the editor the folly of the reviewer). I have once successfully protested a rejection which was based on lousy reports (the paper was reviewed anew and finally accepted). I have helped colleagues successfully do the same thing (even with top journals). In other words, it is doable. For the sake of the review institution, we may even be obligated to protest bad reviews, in order to get those lemon reviewers sacked. And we all need to take our review responsibilities very, very seriously.

Jag har hittills aldrig vågat klaga. Jag får morska upp mig.

Niclas Berggren 5:28 den 25 February 2009

Vem förutspår valresultat bäst?

Sören Holmberg, prognosmakare

Jag är egentligen skeptisk till alla försök att inom samhällsvetenskaperna förutspå framtiden, i alla fall i detalj. Det må gälla kommande valresultat eller kommande tillväxtsiffror. Inger det t.ex. förtroende när statsvetaren Sören Holmberg först häver ur sig att de rödgrönas försprång är mer eller mindre ointagligt, för att sedan, efter några opinionsmätningar, ”justera” sin prognos till att försprånget nog trots allt kan vara intagligt?

Den nya studien ”Are All Crowds Equally Wise? A Comparison of Political Election Forecasts by Experts and the Public” av professor Lennart Sjöberg visar intressant nog, att av olika bedömare av valresultatet till riksdagen 2006 gissade allmänheten minst fel, dvs. bättre än experterna! Så här ser medianfelen ut för politiska journalister, statsvetare, allmänheten, insändarredaktörer, valundersökningen och en opinionsmätning:

Förvisso var spridningen på felen större hos allmänheten än hos de andra grupperna — de som gissade mest fel återfanns hos allmänheten — och allmänhetens kvinnor gissade mer fel än allmänheten män. Men som grupp gissade alltså allmänheten minst fel. Jag kommer inte att lyssna så mycket till Sören Holmberg framöver. Inte för att jag gjorde det tidigare.

Uppdatering: Missa inte Peter Santesson-Wilsons analys av Sören Holmbergs uttalanden.

Niclas Berggren 10:54 den 24 February 2009

Faran med att läsa dagstidning

När jag tog del av Niklas Jakobssons uppsats ”Why Do You Want Lower Taxes?” fick jag reda på följande:

People with higher education, regularly reading a newspaper, agreeing with the political left, and stating that they were satisfied with the municipal services were less likely to want to decrease the municipal tax.

Se där. Regelbundet tidningsläsande kan inte rekommenderas.

Se de tidigare inläggen ”Byte av tidning” och ”Okunskap på DN Kultur”.

Niclas Berggren 5:47 den 24 February 2009

Ovetenskapligt psykologiskt test

Jag har alltid känt mig intuitivt skeptisk till det s.k. Rorschach-testet, som går ut på att titta på bläckformationer och säga vad de föreställer. Så här ser en typisk formation ut:

Professorn i matematisk statistik på Chalmers Olle Häggström klargör att min intuition är riktig:

Emellertid vilar testet alltjämt på mycket lös vetenskaplig grund, vilket visas i boken What’s Wrong with the Rorschach? av Woods et al. Nästan alla positiva resultat härrör från Exners forskargrupp, men är behäftade med svår statistisk slafsighet och andra brott mot god vetenskaplig sed, och har visat sig vara omöjliga för andra forskare att replikera. Bland annat har en rad oberoende undersökningar visat att testet diagnostiserar cirka 75% av normala individer som psykiskt sjuka — de fasansfulla följder detta kan få (och får!) i rättssammanhang är inte svåra att föreställa sig.

Stöter du på detta test bör du alltså avvisa det. Häggström ställer också en mycket intressant följdfråga:

Hur kan då en metod som så gott som fullständigt saknar vetenskapligt stöd kunnat slå rot på detta vis? Woods et al. ger en fascinerande historik, där vi får ta del av hur brister i vetenskaplig stringens samverkar med andra faktorer som önsketänkande och överdriven auktoritetstro (ett tecken på det senare är att de 10 bilder Rorschach tog fram, än idag är de som uteslutande används). Ett återkommande tema i den alltigenom mycket läsvärda boken, är spänningen mellan å ena sidan dem som önskar implementera kontrollerade vetenskapliga försök, och å andra sidan dem som hävdar att Rorschachtestet måste förstås holistiskt och inte kan analyseras i sådana väldefinierade beståndsdelar som ett vetenskapligt studium kräver. Eller, om man så vill, kampen mellan upplysning och romantik.

Det senare, romantiska synsättet företräddes också av en grupp som försvarade Eva Lundgren i Uppsala. De kritiserade universitetets granskning av Lundgren med argument som att utomstående inte kunde förstå och bedöma hennes forskning och den metod hon hade använt sig av. En mycket farlig inställning, tycks det mig, om rationalitet och transparens ska råda. Det gäller även i fallet med Rorschach-testet.

Se även artikeln ”What’s Wrong with This Picture?” från Scientific American, professor Lennart Sjöbergs artikel ”Rättssäkerheten hotas av en bläckplump” samt Olle Häggströms utmärkta nya bok Riktig vetenskap och dåliga imitationer, i vilken artikeln ovan ingår som ett kapitel.

Niclas Berggren 11:03 den 22 February 2009

Framgångsrikt bistånd

Professor William Easterly, känd som biståndskritiker, betonar i ”Can the West Save Africa?” att bistånd faktiskt kan fungera riktigt bra:

There are well known and striking donor success stories, like the elimination of smallpox, the near-eradication of river blindness and Guinea worm, the spread of oral rehydration therapy for treating infant diarrheal diseases, DDT campaigns against malarial mosquitoes (although later halted for environmental reasons), and the success of WHO vaccination programs against measles and other childhood diseases. The aid campaign against diseases in Africa … is likely the single biggest success story in the history of aid to Africa …

Uppmaningen är att biståndsmyndigheter och -organisationer lär sig av de satsningar som har fungerat bra. Det är sällan de storslagna resursöverföringarna, utan oftare de småskaliga, marginella försöken att förbättra tillvaron för människor, som har fungerat.

Uppdatering: Uppsatsen är nu publicerad i Journal of Economic Literature.

Niclas Berggren 16:26 den 21 February 2009

Året Runt sprider nonsens

Jag läser min mors Året Runt och konstataterar ännu en gång att denna tidning förkunnar vidskeplighet. I artikeln ”Ibland måste jag stänga av kontakten med andarna” talar Ewa Olsson, ”medium”, om hur hon kände till tsunamikatastrofen två veckor innan den inträffade och hur hennes döde morfar Kalle tar kontak med henne:

Först känner jag alltid en stalldoft, morfar var bonde, och det gör mig alltid lika glad för då vet jag att morfar har något att säga mig.

Contra denna tidning, och andra som tror på existensen av en ”själ” som lever vidare efter döden, vill jag låta professor Steven Pinker på Harvard komma till tals:

No feature of consciousness has ever been discovered that does not depend 100% on neurophysiology. Stimulate the brain with chemicals or an electrical current, and the person’s experience changes; let a person’s experience vary, and you can measure the changes in chemistry or electrophysiology. When a brain is damaged, the person’s mental life is diminished accordingly, and when the brain’s activity ceases, the mind goes out of existence – Wallace’s séances notwithstanding, no one has found a way to communicate with the dead. The very existence of a subjective correlate of brain activity may not be understood (if it’s an intellectually coherent problem at all, which some would deny), but positing a “soul” simply renames the problem with no insight, and leaves the perfect correlation between consciousness and neurophysiology unexplained.

När kommer en intervju med Pinker i Året Runt? När får lurendrejaren Ewa Olsson svar på tal?

Niclas Berggren 8:17 den 21 February 2009

Light-läskens dolda faror

En ny studie, ”A Role for Sweet Taste”, publicerad i Behavioral Neuroscience, visar att råttor som får articificella sötningsmedel går upp mer i vikt än råttor som får socker:

Adult male Sprague–Dawley rats were given differential experience with a sweet taste that either predicted increased caloric content (glucose) or did not predict increased calories (saccharin). We found that reducing the correlation between sweet taste and the caloric content of foods using artificial sweeteners in rats resulted in increased caloric intake, increased body weight, and increased adiposity, as well as diminished caloric compensation and blunted thermic responses to sweet-tasting diets. These results suggest that consumption of products containing artificial sweeteners may lead to increased body weight and obesity by interfering with fundamental homeostatic, physiological processes.

Detta tycks inte bara gälla för råttor utan även för människor. Ska jag sluta med Coca Cola Zero nu?

Niclas Berggren 6:23 den 20 February 2009

Tv-tittande ger skilsmässa

De brasilianska såpoperorna på tv har mycket att svara för. Inte nog med att de sänker fertiliteten, de verkar även leda till fler skilsmässor. Detta enligt den nya studien ”Television and Divorce: Evidence from Brazilian Novelas”:

This paper studies the link between television and divorce in Brazil by exploiting variation in the timing of availability of the signal of Rede Globo—the network that had a virtual monopoly on telenovelas in the country—across municipal areas. Using three rounds of Census data (1970, 1980 and 1991) and controlling for area fixed effects and for time-varying characteristics, the paper finds that the share of women who are separated or divorced increases significantly after the Globo signal becomes available. The effect is robust to controlling for potential determinants of Globo’s entry strategy and is stronger for relatively smaller areas, where the signal reaches a higher fraction of the population.

Kan det även finnas ett mer direkt samband mellan fertilitet och skilsmässa? Kanske gör färre barn makar mer skillsmässobenägna; eller så skaffar skilsmässobenägna färre barn. Men bakom allt tycks den förfallna tv-moralen spöka! Bara en sådan sak som att 20-30 procent av kvinnorna i såpoperorna är otrogna…

Niclas Berggren 10:58 den 19 February 2009

Vad kännetecknar en framgångsrik VD?

Mitt intryck är att det mjuka ledaridealet har betonats mer och mer på senare år. Nu visar ny forskning om sökande till VD-poster, främst i amerikanska riskkapitalbolag, ”Which CEO Characteristics and Abilities Matter?”, att det för framgång är viktigare med ”hårda” egenskaper:

Jack Welch (tuffing)

[S]uccess and performance are more strongly correlated with execution-related skills than with interpersonal and team-related skills, conditional on hiring a CEO. In other words, CEOs with the execution-related skills of a Jack Welch appear more successful than CEOs with the more team-related skills of Jeff Immelt. This is consistent with the prediction in Bolton et al. (2008) that more “resolute, steadfast CEOs who stick to their guns tend to be better leaders than ‘good listeners’.”

Med ”execution-related skills” menas att vara effektiv, organiserad, detaljerad, slutförande, ihärdig och proaktiv samt att ställa höga krav och hålla människor ansvariga. Framgång är inte så starkt kopplad till ödmjukhet, lagbyggande, beröm av andra eller klander av sig själv.

En undran jag har är om detta resultat är kulturberoende och att det i Sverige trots allt går bättre om man är mjuk. I så fall, hur fungerar det på en global marknad, dels för företagen som leds av mjukisar och dels för mjukisdirektörerna själva? Skulle en svensk mjukis kunna leda ett amerikanskt företag med framgång? Kan han byta och bli hård där?

Niclas Berggren 14:51 den 18 February 2009

Är offentligt ägda banker mer ansvarsfulla?

I en ny studie, ”Fixing Market Failures or Fixing Elections?”, studerar Shawn Cole hur offentligt ägda banker i Indien agerar jämfört med privata banker:

I find that government-owned bank lending tracks the electoral cycle, with agricultural credit increasing by 5–10 percentage points in an election year. There is significant cross-sectional targeting, with large increases in districts in which the election is particularly close. This targeting does not occur in nonelection years or in private bank lending. I show capture is costly: elections affect loan repayment, and election-year credit booms do not measurably affect agricultural output.

Dvs. det är inte bara så att de offentliga bankerna tar politisk hänsyn — deras agerande medför också ekonomiska kostnader i form av ineffektivt resursutnyttjande. Denna insikt bör beaktas av dem som tror att banksocialisering utgör en enkel lösning på problemet med alltför expansiv kreditgivning. Man kan som komplettering tänka på hur svenska politiker har försökt använda SBAB för att sänka utlåningsräntorna och hur den amerikanska staten har förmått bolåneinstitut att ge lån till personer med svag eller ingen säkerhet.

Se tidigare inlägg: ”Ska staten köpa Volvo?”, ”Politisk styrning av banker” och ”Banksocialism nästa?”

Niclas Berggren 10:52 den 16 February 2009

Ökar skattesänkningar konsumtionen?

Ekonomistas gästskribent Torbjörn Becker hävdar följande:

[I] rådande osäkra klimat kan skattesänkningar istället ge upphov till ytterligare sparande istället för konsumtion.

Han avvisar därför skattesänkningar som stimulansåtgärd. Jag har tidigare påpekat ett detta avvisande är tveksamt enligt empirisk forskning. Professorn i nationalekonomi vid Harvard University Greg Mankiw klargör att det även är tveksamt på teoretisk grund:

Essentially, what Gross says is that (1) people now face a lot of uncertainty, (2) therefore they are inclined to save rather than spend, and (3) therefore any tax cuts they might receive would have only a small effect on their spending. On its face, that argument sounds reasonable. But there is a subtle logical leap that, I believe, does not bear up until closer scrutiny. … Essentially, what the precautionary-saving literature says is that more uncertainty reduces the average propensity to consume (APC), the ratio of consumption to income. But statement (3) does not concern the average propensity to consume. It is about the marginal propensity to consume (MPC), which is the extra consumption generated by a dollar of extra income. Gross implicitly assumes that when uncertainty reduces the APC, it also reduces the MPC. The precautionary-saving literature, however, suggests otherwise. … But if consumption is depressed more at lower levels of cash than at higher levels, then it follows, as a sheer mathematical matter, that the marginal propensity to consume from an extra dollar of cash has gone up. In other words, uncertainty lowers the APC but raises the MPC. People save more in response to uncertainty, but their spending becomes more sensitive to current cash flow.

Det var lite att bita i, det.

Niclas Berggren 13:56 den 15 February 2009

Fungerar skuldavskrivning?

Regeringen ägnar sig åt skuldavskrivning: fattiga länder med hög skuldsättning får hjälp att minska denna. Men historiskt sett har inte det varit ett särskilt effektivt sätt att använda resurser, enligt studien ”How Did Heavily Indebted Poor Countries Become Heavily Indebted? Reviewing Two Decades of Debt Relief” av William Easterly:

The paradox of debt is that heavily indebted poor countries (HIPCs) became heavily indebted after two decades of debt relief efforts. Average policies in HIPCs 1980–97 were worse than other less-developed countries (LDCs), controlling for income. Terms of trade and wars do not show a different trend in HIPCs than in non-HIPC LDCs. Financing HIPCs shifted away from private and bilateral nonconcessional sources toward International Development Assistance and other multilateral concessional financing––but this implicit form of debt relief also failed to reduce net present value debt. The record is not encouraging for the success of current debt relief efforts.

Regeringen inser förvisso att man inte bara kan skriva av skulder utan att ta hänsyn till den institutionella kvaliteten i länderna i fråga, och det är i linje med en internationell omläggning av skuldavskrivningar sedan början av 2000-talet. Det visar Andreas Freytag och Gernot Pehnelt i studien ”Debt Relief and Governance Quality in Developing Countries”:

In this paper we empirically discuss whether or not debt relief has been economically rational in the past 15 years. From analyzing the determinants of debt relief, our results suggest that governance quality did not play a role in the decision of creditor countries to forgive debt in the 1990s. Furthermore, even the actual debt burden of highly indebted poor countries was not crucial in deciding whether or not debt forgiveness was granted. Rather, debt relief followed a strong path dependence: those countries whose debt had been forgiven in the first half of the 1990s were also granted debt forgiveness in the second half of the decade. However, this allocation pattern changed at the beginning of the 21st century, when path dependence diminished and some dimensions of governance quality were taken into account by donor countries.

I en populärsammanfattning presenteras denna tabell som illustrerar faktorer som har varit viktiga vid skuldavskrivningar:

Även om det inte finns några garantier för att de nyare kriterierna för skuldavskrivning leder till goda resultat, ser chanserna ändå bättre ut än tidigare. Framförallt är det hoppingivande att det finns ett lärande i den politiska processen. Det kanske även kan leda till en ytterligare förnyelse av den vidare biståndspolitiken.

Se tidigare inlägg om bistånd: ”Bistånd och tillväxt”, ”Mindre bistånd är bättre bistånd”, ”Vad bestämmer attityderna till bistånd?”, ”Förbättrar bistånd människors hälsa?”, ”Vad säger forskningen om bistånd?”, ”Ska bistånd kanaliseras via kristna organisationer?” (av Mikael Elinder)

Niclas Berggren 13:56 den 13 February 2009

Behövs upphovsrätt för musik?

I den hätska, pågående debatten om fildelning diskuteras för- och nackdelar med ”intellektuell äganderätt”. En historisk studie undersöker framväxten av upphovsrätt för musik:

The paper argues that Verdi, enriched by copyright protection, reduced his compositional effort along a backward-bending supply curve. However, his good fortune may have had a demonstration effect inducing other talented individuals to become composers. An attempt to determine the impact of legal changes on entry into composing is inconclusive. The paper shows, however, that a golden age of musical composition nevertheless occurred in nations that lacked copyright protection for musical works.

Dvs. det finns tecken på att existerande komponister gynnades materiellt av upphovsrätt och att de reducerade sitt arbetsutbud, men det finns däremot inga tydliga belägg, utom möjligen i Frankrike, för att denna typ av regel stimulerade fler att ägna sig åt komposition. Däremot komponerade många mycket även före upphovsrättens införande, låt vara, i många fall, under särskilda stödprogram av kungar, adelsmän och kyrka. Moderna studier tyder på en viss positiv ekonomisk effekt av ”intellektuell äganderätt” (patent och upphovsrätt), men som slutsatsen av den historiska forskningen antyder är detta ingen evig och överallt gällande naturlag.

Mina tre favoritverk av Verdi är förresten Il trovatore, La traviata och Requiem.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB

Niclas Berggren 6:50 den 13 February 2009

Biologisk förklaring till kvinnors lägre löner

Tittar man på genomsnittlig lön tjänar män mer än kvinnor. En ny studie, ”Biological Gender Differences, Absenteeism, and the Earnings Gap”, finner att en del av denna skillnad beror på en biologisk skillnad mellan kvinnor och män — menstruation — som orsakar frånvaro:

In most countries, women are absent from work more frequently than men. Using personnel data, we find that the absences of women below the age of 45 follow a 28-day cycle, while the absences of men and of women over the age of 45 do not. We interpret this as evidence that the menstrual cycle increases female absenteeism. To investigate the effect on women’s earnings, we use a simple model of statistical discrimination. Consistent with the model, we find absenteeism has a more negative effect on men’s earnings and this difference declines with seniority. The increased absenteeism induced by the 28-day cycle explains at least 14 percent of the earnings gender differential.

Denna figur illustrerar den cykliska delen av (yngre) kvinnors frånvaro:

Detta väcker frågor om rättvisa. Utgör det t.ex. diskriminering att betala någon lägre lön vid högre frånvaro om orsaken till den högre frånvaron har att göra med ett biologiskt, icke självvalt fenomen? Eller är det tvärtom en saklig, acceptabel grund för lägre lön? Författarna diskuterar en möjlig åtgärd, om man finner resultatet i studien orättvist:

If one wanted to redistribute the cost of menstrual-related absenteeism from women to men, it would, in principle, be possible to adopt a gender-specific wage subsidy. A wage subsidy that targets women and is financed out of general taxation would shift part of the economic costs of menstruation from women to men.

Är män beredda att betala en sådan subvention?

Media: Sydsvenskan, DN1, DN2, DN3

Niclas Berggren 15:43 den 11 February 2009

Tävling: Vem skrev följande?

Jag är populär hos juiceföretagen och har approcherats av God Morgon Juice, som lanserar nya ekologiska juicer. De har erbjudit sig att sponsra en månadskonsumtion av ekologisk juice för en läsare av denna blogg, och för att bestämma vem det blir har jag hittat på en tävling. Den består i att identifiera vilken samhällsvetare som har skrivit följande, lätt modifierade text om revolutioner. Modifikationen, som min kollega Peter S-W kom på, är att ungefär vart tredje substantiv är utbytt mot ”juice”.

A great deal of our information about revolutionary juice comes from the memoirs of people who have participated in them, on either the winning or the losing juice. These people rarely explain their own participation or juice in terms of selfish motives. Indeed, they very commonly ascribe selfish motives to juice or to the other side, but always explain their own actions in terms of devotion to the public juice. Thus, they present themselves in the brightest light and their opponents in the darkest. We should not, of course, be particularly surprised by this quite human juice on the part of these human beings, but we should also discount their evidence.

Den som först skickar rätt svar till min mejladress, med uppgift om namn och adress, vinner massor av, just det, juice!

Vinnaren och rätt svar anges här.

Niclas Berggren 11:25 den 11 February 2009

Vad är spelteori?

Har man studerat nationalekonomi vet man vad spelteori är för något. Har man inte gjort det kanske bekantskapen med denna teoribildning är något svagare. Jag rekommenderar Giacomo Bonannos introduktionstext ”Noncooperative Game Theory” för den som är nybörjare på området eller för den som vill fräscha upp grundkunskaperna. (Deirdre McCloskey är dock inte överdrivet imponerad av matematisk nationalekonomi; se även denna korta diskussion av Tyler Cowen om nyttan med spelteori.)

Niclas Berggren 6:58 den 11 February 2009

Inbrott ger olycka

I ”The Effect of Crime on Life Satisfaction” (gratisversion här) studerar Mark Cohen hur människors välmående påverkas av brottslighet:

I find that county‐level crime rates and perceived neighborhood safety have little impact on overall life satisfaction. In contrast, the effect of a home burglary on life satisfaction is quite large—nearly as much as moving from excellent health to good health. In monetary terms, I estimate a compensating income equivalent of nearly $85,000 for a home burglary.

En intressant sak är att allmän brottslighet inte är särskilt starkt relaterad till välmåendet, trots vad som ofta uttrycks i enklare enkäter. En annan intressant sak är att inbrott som drabbar en själv kraftigt påverkar hur man mår. Det talar trots allt för att brottsbekämpning har en viktig roll att fylla. Vad jag förstår är svensk polis relativt dålig på att motverka inbrott och dylika s.k. vardagsbrott. (Kanske behöver polisen rentav konkurrensutsättas?) Bl.a. av det skälet har jag installerat larm i min lägenhet. Jag månar om min lycka.

Niclas Berggren 11:53 den 9 February 2009

Akademiker i allmänhetens tjänst

Enligt Högskolelagen 2§ ska högskolorna inte bara ägna sig åt forskning och utbildning utan även åt den s.k. tredje uppgiften:

Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet.

En akademiker som tog denna uppgift på stort allvar var Michel Foucault, vilket framkommer i denna intervju:

S.R. For a philosopher to have made the pages of Time magazine, as you did in November 1981, is an indication of a certain kind of popular status. How do you feel about that?

M.F. When newsmen ask me for information about my work, I consider that I have to accept. You see, we are paid by society, by the taxpayers to work. [Laughs] And really I think that most of us try to do our work the best we can. I think it is quite normal that this work, as far at it is possible, is presented and made accessible to everybody. Naturally, a part of our work cannot be accessible to anybody because it is too difficult. The institution I belong to in France (I don’t belong to the university but the Collège de France) obliges its members to make public lectures, open to anyone who wants to attend, in which we have to explain our work. We are at once researchers and people who have to explain publicly our research. I think there is in this very old institution — it dates from the sixteenth century — something very interesting. The deep meaning is, I believe, very important. When a newsman comes and asks for information about my work, I try to provide it in the clearest way I can.*

Ett modernt sätt att sprida kunskap om forskning är att blogga (även om det finns skeptiker). Jag tror att det når fler än öppna föreläsningar, även om sådana också fyller en viktig funktion. Vad gäller deltagande i samhällsdebatten är frågan hur svenska forskare ser på den saken. Det finns skäl att tro att vissa är mindre engagerade i den än Foucault. De verkar t.ex. inte ha varit särskilt aktiva i globaliseringsdebatten, enligt en kartläggning av Dan Johansson och Per Skedinger, trots att ökad kännedom om nationalekonomisk forskning i sanning behövs där.

_____________________

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 132).

Niclas Berggren 19:33 den 8 February 2009

Intressegruppers ekonomiska effekter

I Sverige tenderar intressegrupper av tradition att ses i ljus dager. Genom att olika grupper får verbalisera sina hållningar och uppfattningar anser många att det såväl det offentliga samtalet som den demokratiska beslutsprocessen berikas. Men det finns andra perspektiv. Professor Mancur Olson lät 1982 publicera The Rise and Decline of Nations, vari han varnade för intressegruppers förstelnande effekt på länders ekonomier. Han menade att de flesta intressegrupper inte har incitament att verka för ekonomisk tillväxt, då tillväxt innebär förmåner som sprids över alla medborgare samtidigt som kostnaderna får bäras av dem som verkar för den. I detta avseende är alltså tillväxt en kollektiv nyttighet. Istället kan intressegrupper förväntas verka för omfördelning och regleringar som gynnar dem själva på andras bekostnad (de ger här upphov till en negativ externalitet). Detta kommer att påverka politiken, då politiker och intressegrupper ofta samarbetar för ömsesidig vinning.

I en översiktsartikel, publicerad i Southern Economic Journal, dras följande slutsats om huruvida de 25 senaste årens forskning ger denna teori sitt stöd:

A review of over 50 separate works reveals that, on the whole, the theory of institutional sclerosis is generally but certainly not universally supported.

En ny studie, ”Interest Groups and Economic Performance” (gratisversion här), studerar denna fråga över tid i Tyskland och förstärker stödet för teorin:

Using data from the period 1973–2006, we then present the field’s first time-series analysis of the effects of the number of interest groups on the German lobby list and macroeconomic performance, gauged in terms of economic growth and inflation. The number of interest groups (as a proxy for their influence) is shown to have an important impact on macro-variables: Interest group activity significantly leads to a decline in the growth rate and a rise in the inflation rate.

Antalet intressegrupper som finns registrerade hos Förbundsdagen har utveckats så här sedan 1973:

Att just Tyskland studeras är särskilt intressant mot bakgrund av att Olson i boken diskuterar just det landet. Han menade att det efter andra världskriget fanns få intressegrupper kvar där och att det var en viktig orsak till ”det tyska ekonomiska undret”. Men när ett land stabiliseras politiskt växer intressegrupperna till, enligt Olson, och däri tycks han ha fått rätt. En sak man kan diskutera med den nya studien är förvisso om just detta med antalet grupper är ett bra mått på deras inflytande. Problemet är här, som i andra studier, att det inte finns några andra bra, tillgängliga mått.

Niclas Berggren 22:20 den 7 February 2009

Trauma

I eftermiddags sänkte sig ett mörker över min akademiska tillvaro. Jag har i två dagar arbetat mycket hårt med att revidera en uppsats (jag och två kollegor har fått en s.k. revise-and-resubmit från en vetenskaplig tidskrift), och inför ett besök av ett par vänner stängde jag ned Word. Jag trodde att de två filerna jag hade arbetat så hårt med att förbättra var sparade — men det visade det sig att de inte var. Jag hade öppnat dem från ett mejlprogram och sedan glömt att spara ned dem på datorn. När jag tryckte på ”Spara” under arbetets gång sparades de inte på ett sätt som gick att återfå. Mycket deprimerande. Imorgon får jag börja om med allt arbete. Det känns tungt, men det rationella är förstås att inte gråta över spilld mjölk utan att gå vidare. Det gäller att soldier on. Apropå att neutralisera olycka. Har ni varit med om någon liknande datorincident?

Niclas Berggren 16:31 den 7 February 2009

Tänk om ditt barn är homosexuellt

Många i vårt samhälle är toleranta, t.o.m. accepterande, mot homosexuella nuförtiden. Antagligen du som läser detta också. Men hur skulle du reagera om ett av dina egna barn berättade för dig att han eller hon är homo- eller bisexuell? Många föräldrar är helt oförberedda på en sådan nyhet, men det borde de inte vara. Att fundera igenom möjligheten kan göra hanteringen av sådan information enklare. Framförallt borde därigenom en emotionellt grundad, förkastande reaktion kunna undvikas. En ny studie, publicerad i Pediatrics, antyder att negativa föräldrareaktioner, särskilt av det förkastande slaget, har allvarliga effekter på homo- och bisexuella barn:

Higher rates of family rejection were significantly associated with poorer health outcomes. On the basis of odds ratios, lesbian, gay, and bisexual young adults who reported higher levels of family rejection during adolescence were 8.4 times more likely to report having attempted suicide, 5.9 times more likely to report high levels of depression, 3.4 times more likely to use illegal drugs, and 3.4 times more likely to report having engaged in unprotected sexual intercourse compared with peers from families that reported no or low levels of family rejection.

Visst finns det möjliga problem med studier av detta slag, t.ex. att de bygger på egenrapportering från ungdomarnas sida och att det kan finnas omvänd kausalitet, men även om resultaten visar att föräldrar förkastar självmordsbenägna, deprimerade och missbrukande barn, snarare än att förkastande i sig leder till de utfallen, finns det anledning till oro och upprördhet. Föräldrar bör noga tänka efter hur de agerar mot sina barn. Det är nog få saker som är så svåra att hantera i livet som att förkastas av de egna föräldrarna för något man är.

Läs gärna min egen ”komma ut”-berättelse samt ”Our Daughters and Sons: Questions and Answers for Parents of Gay, Lesbian and Bisexual People”, en informationstext från PFLAG (en amerikansk organisation för bl.a. föräldrar till homo- och bisexuella).

Niclas Berggren 14:03 den 6 February 2009

Ett tak för direktörslöner?

Upprördheten har varit stor efter LO:s publicering av en rapport som visar att kvoten mellan en genomsnittlig direktörslön och en genomsnittlig industriarbetarlön har stigit på senare år. Jag finner personligen upprördheten svårförståelig eller, snarare, omotiverad, men inte bara här, utan även i USA, används denna kvot för att kritisera höga direktörslöner. Det har t.o.m. lagts krav på att lagstifta i frågan, så att kvoten eller direktörslönerna inte får överstiga en viss siffra. Professor Robert Frank argumenterar i New York Times för att detta är ett feltänkt förslag:

The problem is that although every company wants a talented chief executive, there are only so many to go around. Relative salaries guide job choices. If salaries were capped at, say, $2 million annually, the most talented candidates would have less reason to seek the positions that make best use of their talents. More troubling, if C.E.O. pay were capped and pay for other jobs was not, the most talented potential managers would be more likely to become lawyers or hedge fund operators. Can anyone think that would be a good thing?

Frank refererar också till studien ”Why Has CEO Pay Increased So Much?”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (gratisversion här), som finner att ökningen i direktörslöner motsvaras av ett ökat värde på de företag i vilka direktörerna arbetar:

In recent decades at least, the size of large firms explains many of the patterns in CEO pay, across firms, over time, and between countries. In particular, in the baseline specification of the model’s parameters, the sixfold increase of U.S. CEO pay between 1980 and 2003 can be fully attributed to the sixfold increase in market capitalization of large companies during that period.

Detta väcker direkt frågor, dels om rättvisa (är det inte alltför statiskt att vilja sätta ett tak för direktörslöner oavsett den ekonomiska miljö i vilken de verkar och oavsett vilka värden de bidrar till att skapa?) och dels om hur lönesystemet fungerar (kommer t.ex. direktörslönerna och deras bonusar att minska nu när företagens värden går ner?).

Uppdatering: Se även vad Richard Posner och Gary Becker har att säga om lönetak.

Media: SvD, Aftonbladet

Niclas Berggren 14:07 den 5 February 2009

Leder konkurrens till fusk?

Det är väldokumenterat att konkurrens har många goda konsekvenser. Men det mesta har en baksida, och i en ny studie, ”Does Competition Enhance Performance or Cheating?”, undersöks om konkurrens kan bidra till att öka fusk. Kanske blir den psykologiska pressen att lyckas högre med konkurrens? I ett experiment delas deltagarna in i två grupper för att utföra en uppgift: i det ena fallet beror betalningen på hur väl man klarar sig i förhållande till andra (konkurrens råder) och i det andra fallet beror betalningen enbart på hur väl man presterar själv (icke-konkurrens råder). Resultaten visar att konkurrens överlag inte leder till ökat fusk, men för en delgrupp kan en effekt noteras:

[I]ndividuals who are less able to fulfill the assigned task do not only have a higher probability to cheat, they also cheat in more different ways. It appears that poor performers either feel entitled to cheat in a system that does not give them any legitimate opportunities to succeed, or they engage in a “face-saving” activity to avoid embarrassment for their poor performance.

I figuren visas att ett mått på fusk är större för de lågpresterande deltagarna i fallet med icke-konkurrens — men ännu mer så i fallet med konkurrens:

Som alltid ska experimentella resultat tas med en nypa salt. T.ex. kan verkligheten innehålla av individerna kända kontrollmekanismer som får fuskbenägna att inte fuska, trots upplevt behov av att prestera bättre i förhållande till andra. Dessutom kan konkurrens tänkas ha en motverkande effekt på fusk i en sådan situation — man kan stimuleras att bygga upp ett gott rykte om det förväntas leda till fördelar gentemot konkurrenterna, vilket kan minska fuskbenägenheten.*

_________________________

*Hörner, Johannes (2002). ”Reputation and Competition”. American Economic Review, 92(3): 644—663.

Niclas Berggren 13:59 den 4 February 2009

Flytten gör tjuven

När regeringen delvis finansierade sänkningen av fastighetsskatten med en något höjd reavinstskatt klagade många och menade att det skapar inlåsningseffekter. Om det blir mer skatt att betala när man säljer en bostad med vinst minskar människors benägenhet att sälja. Detta kan sänka dynamiken i ekonomin, om det leder till att arbetskraft inte reallokeras i takt med olika förändringar.

Men det kanske även finns en och annan fördel med minskat flyttande. Kriminologisk forskning antyder att minskad utsatthet för kriminalitet kan vara en sådan effekt:

The two major findings of the study are as follows: First, housing turnover is a transition that independently increases the risk that a dwelling will experience a crime. This finding is true even controlling for persistent differences in crime vulnerability between dwellings. Second, changes in the composition and routine activities of households also alter the risks of victimization.

Den ständiga frågan om kausalitet infinner sig dock här också. Visst kan det vara så att flyttande leder till större utsatthet för brott; men utsatthet för brott kan också utgöra skäl för att flytta (något en annan studie — av samma forskare — visar är fallet).

Niclas Berggren 7:17 den 3 February 2009

Preferens för maskulina män

Forskning visar att vilken typ av män kvinnor föredrar varierar med menstruationscykeln:

Women preferred more masculine male body shapes when they were in the late follicular, fertile phase of the menstrual cycle though this effect was seen mainly for choices of short-term partner. … Women also preferred more masculine body shapes if they thought themselves more attractive, and overall women found masculine body shape more attractive than feminine shape.

En kropp betecknas som mer maskulin om den har breda axlar, hög längd, låg kvot mellan midja och bröstkorg, hög kvot mellan axelbredd och midja samt hög kvot mellan midja och höft.

Skillnaden i kvinnors preferens för maskulinitet illustreras av följande diagram:

Författarna antyder följande möjliga förklaring:

Women preferred masculine bodies at peak fertility particularly for short-term relationships, and this suggests that body masculinity may be more highly valued under circumstances where the potential to pass traits to offspring is high and where parental investment is relatively unimportant. As women have sexual fantasies about men other than their partners … and are less committed to their partners … at peak fertility, women may maximize their chances of becoming pregnant with the offspring of males chosen for extrapair affairs … Functionally, shifting preferences may then lead to maximising the likelihood that offspring inherit strong immune systems via good genes from fathers … or promote strategies to associate with more investing individuals when not at peak fertility …

Ni män som inte har den där maskulina looken och söker en kvinna bör nog således uppvakta när fertiliteten är låg och när kvinnan känner sig mindre attraktiv. Frågan är hur man som man vet när detta är aktuellt.

Tips: Panu Poutvaara

Niclas Berggren 8:42 den 2 February 2009

Politisk konkurrens behövs

Enligt en ny studie av Jonas Vlachos och Helena Svaleryd gynnar svenska partier som sitter vid makten länge i kommuner och landsting sig själva i utformningen av reglerna för partistöd. En annan ny studie av Fabio Padovano och Roberto Riciuti ger vid handen att italienska partier som sitter vid makten länge tenderar att fatta mindre effektivitetsbefrämjande beslut:

We verify the predictions of the theoretical literature on the relationship between political competition and economic performance, holding that, when the predominance of an ideological dimension creates a political rent, the party exploiting it selects lower quality politicians whose policy choices worsen economic performance. We examine the sample of 15 Italian Regions from 1980 to 2002 that exploits the institutional reforms of 1995 as an exogenous shock to pre-existing rents. We find evidence that higher political competition improves economic performance, through the choice of more efficiency-oriented policies.

Maktskiften, aktiva oppositionspartier och nya partier (eftersom existerande partier kan agera som karteller och hämma konkurrensen) — allt detta förefaller viktigt för att resurser ska användas med omsorg och förmeras på bästa sätt.

Media: SvD. Tack till Gissur Ó. Erlingsson för tips om kartellartikeln.

Niclas Berggren 16:32 den 31 January 2009

Småpartiers snedvridande inflytande

Många tror att ett proportionellt valsystem ger väljarna bättre representation (med vilket avses ett mindre avstånd mellan väljarnas preferenser och förd politik) än ett majoritetvalsystem. Det verkar intuitivt rimligt, eftersom de politiska partierna i den förra typen av system får platser i parlamentet i relation till sina röstandelar. Men detta är inte hela sanningen. En ny analys av Amedeo Piolatto ger vid handen att det finns ett andra ”filter” mellan väljarna och den förda politiken, nämligen hur regeringen bildas och ser ut. Båda dessa filter måste tas med i analysen. En illustration av det politiska spelet ges i denna figur:

Piolatto skriver:

It is generally disregarded that decisions are mainly taken by the government and that within Parliament decisions are normally taken by the majority of members. Coalitions form to support a government and the real power of a party is determined by his role in the coalition and not by its number of seats in Parliament. Given the distortion due to negotiation and the importance of bargaining during the coalition formation stage, it is pointless to measure the degree of representativeness of Parliament. What really matters is the relation between voters’ preferences and a party’s power within the government.

My work consisted in showing that when parties are sufficiently patient at the coalition formation stage, the distortion derived by the negotiation process (filter 2) increases small parties’ power. … My model shows that the idea that proportional electoral rules induce government to better represent citizens’ preferences (with respect to plurality rules) is false and a majority voting rule can be preferable from a representativeness perspective.

Särskilt intressant är hur filter 2 i ett proportionellt valsystem kan ge ett oproportionerligt inflytande till småpartier, vilket kan sänka representativiteten i det politiska systemet. Tänk Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Jag beklagar att Grundlagsutredningen inte föreslog ett minskat inslag av proportionalitet i det svenska valsystemet.

Se tidigare inlägg: ”Grundlagens ekonomiska betydelse”, ”Bred konstitutionell förnyelse”, ”Dags för majoritetsval”, ”Konstitutionellt grundad ojämlikhet”

Niclas Berggren 14:24 den 30 January 2009

Sämre elever ger sämre tillväxt

Skolverket finner i en genomgång att svenska elevers testresultat i naturvetenskap och matematik försämras, absolut och relativt, under perioden 1991—2007. Vad spelar detta för roll, kanske en del frågar sig. En ny studie, ”Do Better Schools Lead to More Growth? Cognitive Skills, Economic Outcomes, and Causation”, dokumenteras att just sådana testresultat (eller rättare sagt, det de mäter) påverkar den ekonomiska tillväxten:

We provide evidence that the robust association between cognitive skills and economic growth reflects a causal effect of cognitive skills and supports the economic benefits of effective school policy. We develop a new common metric that allows tracking student achievement across countries, over time, and along the within-country distribution. Extensive sensitivity analyses of cross-country growth regressions generate remarkably stable results across specifications, time periods, and country samples.

Denna figur illustrerar sambandet:

Jan Björklunds oro över utvecklingen verkar alltså synnerligen befogad för dem som värdesätter ett ökat materiellt välstånd i framtiden.

Media: PJ, SvD1, SvD2, Aftonbladet, Sydsvenskan, DN1, DN2

Niclas Berggren 13:55 den 29 January 2009

Lyckligare på jobbet

Ny forskning visar att människor som blir lyckligare också blir mer produktiva:

Little is known by economists about how emotions affect productivity. To try to make progress on this, we design a randomized trial. We thereby exogenously ”assign” different emotions to different people. Some of our laboratory subjects have their happiness levels increased. Others, in a control group, do not. A rise in happiness leads to greater productivity in a paid piece-rate task. The effect is large, can be replicated, is not a reciprocity response, and is found equally in male and female subsamples.

Den metod som användes för att göra vissa lyckligare var att visa ett videoklipp på tio minuter med en engelsk komiker (= bli ”treated”). Så här förändrades produktiviteten av att bli lyckligare:

Är inte detta resultat ett bra argument gentemot din chef för att få din vilja igenom på olika punkter? Risken är förstås att han istället för att ge dig högre lön eller mer inflytande börjar visa små komediklipp för dig varje morgon.

Tidigare inlägg: ”Vänner i arbetslivet”

Niclas Berggren 7:16 den 29 January 2009

Njurdonatorer mår bra

En ny studie, ”Long-Term Consequences of Kidney Donation”, publicerad i New England Journal of Medicine, visar att njurdonatorer mår minst lika bra som andra, även på lång sikt:

The overall evidence suggests that living kidney donors havesurvival similar to that of nondonors and that their risk ofend-stage renal disease (ESRD) is not increased. … Most donors who were studied had … an excellent quality of life.

Dessa resultat borde kunna lugna dem som överväger att själva donera en njure samt dem som ser det som problematiskt att tillåta ersättning för organdonation eftersom det tros ”exploatera” donatorerna. Oavsett hur man ser på dessa ting kan man förstås till Donationsregistret ange att man är villig att donera sin njure efter att man har dött. Efter döden har satt in mår man definitivt inte sämre av att donera.

Media: DN

Niclas Berggren 19:35 den 28 January 2009

Är religion och vetenskap förenliga?

Professorn i biologi vid University of Chicago Jerry Coyne besvarar frågan så här:

It would appear, then, that one cannot be coherently religious and scientific at the same time. That alleged synthesis requires that with one part of your brain you accept only those things that are tested and supported by agreed-upon evidence, logic, and reason, while with the other part of your brain you accept things that are unsupportable or even falsified. In other words, the price of philosophical harmony is cognitive dissonance. Accepting both science and conventional faith leaves you with a double standard: rational on the origin of blood clotting, irrational on the Resurrection; rational on dinosaurs, irrational on virgin births.

Men, invänder någon, finns det inte vetenskapsmän som är teister? Jovisst:

True, there are religious scientists and Darwinian churchgoers. But this does not mean that faith and science are compatible, except in the trivial sense that both attitudes can be simultaneously embraced by a single human mind. (It is like saying that marriage and adultery are compatible because some married people are adulterers.)

Niclas Berggren 13:28 den 25 January 2009

Inkomst, skatt och olycka

Richard Layard utgår från att högre inkomst inte gör oss lyckligare och förespråkar därför en politik som bl.a. syftar till att skapa ett mindre tillväxtorienterat samhälle. Människor ska förmås att inte arbeta så hårt genom att inte få behålla så mycket av en inkomstökning. Matthew Yglesias konstaterar något viktigt angående detta sätt att resonera:

Layard seems to have the view that insofar as a person has a preference that, if satisfied, will actually make a person less happy that this gives us sufficient reasons to adopt policies aimed at preventing the person from trying to satisfy the preference. Even within a Benthamite framework, however, this doesn’t follow. If John really, really wants to do something, then preventing John from doing it is likely to make John pretty unhappy (frustrated, alienated, etc.) even if actually doing whatever it is John wants to do would actually make him unhappy as well. What you want here is a Magic Preference Wand that will make John not want to do whatever it is he wants to do. But since you don’t have one, merely preventing John from doing it may or may not be the way to go depending on the situation.

Ja, det var en liten, liten komplikation för Layards policyrekommendationer, det.* Att Layard inte utgår från den senaste forskningen om sambandet mellan inkomst och lycka är ett annat litet, litet problem.

______________________

*Man kan knyta an till en tanke hos John Stuart Mill: att det kan ge större lycka att begränsa sina preferenser. Men Mill, till skillnad från Layard, talar enbart om att frivilligt och individuellt försöka sig på sådana begränsningar.

Niclas Berggren 16:03 den 24 January 2009

En icke-keynesiansk professor

Jag har tidigare uppmärksammat att många nationalekonomer nu förespråkar keynesiansk stimulanspolitik — men också att det finns undantag. Ett definitivt undantag utgörs av professor Xavier Sala-í-Martin vid Columbia University i New York. Som han skriver på sin hemsida:

It is commonly agreed that Keynes came up with the idea that public works are the best way to help the economy during a recession. As a result, Keynesian economists seem to have developed a blind faith in the government in general, and in the system of public works in particular. I do not share the same faith in the government. I do not share the same faith in public works. And this may help explain why.

Hans motivering på länken är förstås vetenskapligt oantastlig.

Se ett tidigare inlägg om Sala-í-Martins forskning: ”Fattigdomen minskar pga ekonomisk tillväxt”

Niclas Berggren 9:57 den 23 January 2009

Bör fetma bekämpas?

Fetman breder ut sig, särskilt i västvärlden. I detta diagram (från WHO:s sajt om fetma) visas andelen män och kvinnor med ett BMI över 30 i några olika länder år 2005:

I ”Is the Obesity Epidemic a Public Health Problem?”, publicerad i Journal of Economic Literature, diskuterar Thomas Philipson och Richard Posner dels varför fetman har blivit större och dels vad, om något, staten bör göra åt saken. De är tveksamma till att staten bör göra särskilt mycket:

From a normative perspective, we argue that obesity may be more a private health problem rather than a public one. The fact that a population is overweight in a medical sense does not imply that it is necessarily overweight in a Pareto sense.

Men hur kan man ifrågasätta en politik som syftar till hälsomaximering? Genom detta resonemang:

From an economic standpoint, the proper maximand is of course not health but utility, in which good health is only one argument. Rational persons constantly trade off health for competing goods, such as pleasure, income, time, and alternative consumption possibilities. Intervention that considers such trade-offs unworthy of consideration is paternalistic. … The point is not that governmental efforts to control obesity should be ruled out of bounds a priori, but that all relevant costs and benefits of such efforts should be considered.

Den del av argumentationen jag tycker bäst om är när Philipson och Posner påpekar att de flesta studier av fetmans sociala kostnader väljer att inte beakta de kostnadsbesparingar som fetma ger upphov till. (Denna metodologiska inkonsekvens återfinns också i studier som beräknar alkoholens kostnader.) Som de uttrycker det:

We are skeptical that such fiscal externalities are the true underlying concern of the public health community in promoting intervention. This is because other fiscal effects, such as higher mortality rates of obese individuals (Lawrence Garfinkel 1986), which reduce Social Security spending, are not considered seriously. An exception is B. McCormick and I. Stone (2007) who argue that the medical expenses associated with obesity have been exaggerated because of the cost savings resulting from the tendency of obese people to die earlier. … If fiscal externalities is the issue, a more extensive examination of whether obese individuals lower public spending, rather than raise it, seems warranted.

Slutligen diskuterar Philipson och Posner olika metoder för att reducera fetma, i den mån staten ska försöka göra det. De konstaterar att information i regel inte fungerar särskilt väl; däremot kan allmänt ökad utbildning ge människor incitament att hålla sig smalare:

The problem is not that disadvantaged persons cannot read labels and are unaware that obesity is bad for their health, but that uneducated persons have less of an incentive to invest in their health because their longevity and their utility from living are below average.

När det gäller fettskatt är de skeptiska:

Probably any feasible tax response to obesity would cost more to enforce than it would be worth in reducing the social costs of obesity.

Den metod de verkar sätta störst tilltro till, utöver allmän utbildning, är en reglering av reklamen, särskilt den som vänder sig till barn och ungdomar.

Artikeln problematiserar alltså den utbredda synen att fetma är ett socialt problem som ska bekämpas med politiska åtgärder, men den gör det inte på ett dogmatiskt sätt. Budskapet är att alla kostnader och intäkter ska beaktas innan sådana åtgärder vidtas och att det inte tycks finnas särskilt många verksamma åtgärder att ta till. En nykter syn som även svensk debatt behöver präglas mer av.

Se tidigare inlägg: ”Det paternalistiska felslutet”, ”Fetma i USA”, ”Feta och rökare en vinst”, ”Fett fin konst”

Niclas Berggren 8:25 den 21 January 2009

Kommunikation från Riksbanken

Riksbanken

En ny forskningsgenomgång, ”Central Bank Communication and Monetary Policy: A Survey of Theory and Evidence”, publicerad i Journal of Economic Literature, visar att centralbanker numera, i bjärt kontrast till tidigare, ägnar sig åt kommunikation och att detta i regel har goda effekter:

The key empirical question is whether communication contributes to the effectiveness of monetary policy by creating genuine news (e.g., by moving short-term interest rates in a desired way) or by reducing noise (e.g., by lowering market uncertainty). There are two main strands in the literature. The first line of research focuses on the impacts of central bank communications on financial markets. The basic idea is that, if communications steer expectations successfully, asset prices should react and policy decisions should become more predictable. Both appear to have happened. The second line of research seeks to relate differences in communication strategies across central banks or across time to differences in economic performance. For example, does announcing a numerical inflation target help anchor the public’s long-run inflation expectations? The answer seems to be a qualified yes.

Just mot bakgrund av att kommunikationsstrategierna varierar kraftigt centralbanker emellan och att det inte råder samsyn om hur sådana strategier bör utformas, välkomnar jag en diskussion om Riksbankens sätt att kommunicera. Förtjänstfulla inlägg i den diskussionen står bl.a. Martin Flodén och Sloped Curve för.

Niclas Berggren 14:18 den 20 January 2009

Ekonomi och politik hänger ihop

Felipe Calderón, Mexicos president

En ny studie av två OECD-ekonomer, ”Wall Street and Elections in Latin American Emerging Democracies”, undersöker hur de råd som investmentbanker ger till investerare påverkas av presidentval i Latinamerika 1997—2008. Två huvudresultat:

Firstly, the political cycle is a determinant variable in explaining investment banks’ recommendations. Moreover, the relationship is particularly strong before electoral contests, suggesting that investment banks’ perceptions deteriorate considerably on the eve of presidential elections. Secondly, investment banks’ outlooks depend on the signal sent by candidates concerning the credibility of future economic policies. In particular, if candidates are not committed to defending sustainable macroeconomic policies, investment banks’ downgrade sovereign debt.

Det finns undantag, som i Chile och mer allmänt för året 2006, men den allmänna bilden är alltså att bankerna håller noggrann koll på politiska förvecklingar och tar hänsyn till dem i sina rekommendationer, vilket i sin tur rimligen påverkar investerare.

Är detta bra eller dåligt? Det är svårt att säga. Å ena sidan kan detta inflytande påverka politiska kandidater att förespråka och genomföra en mindre populistisk och mer långsiktigt sund makroekonomiskt politik. Å andra sidan kan det ge upphov till större kortsiktig osäkerhet (vad händer med ekonomin om ”fel” kandidat vinner?); dessutom kan det ses som ett sätt att beskära den inhemska demokratin. Studien illustrerar i vilket fall hur nära sammankopplade politik och ekonomi är.

Niclas Berggren 9:00 den 17 January 2009

Snyggare än dig!

Detta inlägg är spökskrivet

Niclas har ofta tagit tillfället i akt att på denna blogg betona värdet av skönhet. Skönhet är värdeskapande och kan på så vis anses vara en produktionsfaktor, eller mänsklig kvalitet, att likställa med intelligens eller fysisk styrka.

Skönhet är till viss del subjektiv men en hel del forskning tyder på att det råder stor samstämmighet om vilka personer som anses vara vackra. För att undersöka om detta stämmer genomför vi en liten webbundersökning.

Vänligen uppge vem av de tre unga männen nedan som du anser vara vackrast:

Vill du se hur andra har röstat kan du titta under ”view results”.

PS. Mikael och Henrik tackar för intresset under deras gästspel. På måndag är Niclas tillbaka!

Niclas Berggren 12:26 den 15 January 2009

Privata eller offentliga tjänster?

Detta inlägg är skrivet av Henrik Jordahl

Bör svenska kommuner och landsting köpa in fler eller färre tjänster från privata företag? Den politiska debatten domineras av kategoriska åsikter i båda riktningar. Den ekonomiska forskningen är mer nyanserad. Privata företag har starkare incitament att effektivisera en verksamhet eftersom de själva står för dess kostnader. Problemet med privat drift är att incitamenten att minska kostnaderna kan vara så starka att det blir frestande att skära ner verksamhetens kvalitet.

Om detta resonerar jag och Erik Lindqvist i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Vi tar bland annat upp svårigheten att mäta kvalitet, kundval, trepartsrelationer, ojämlika utfall och ideella organisationer.

Som exempel använder vi institutionsvård av ungdomar med sociala problem, som Erik har skrivit en prisbelönt uppsats om. Från ett mycket litet inslag av privata aktörer kring början av 80-talet drivs i dag över 80 procent av så kallade Hem för vård och boende (HVB) i privat regi. Privata vårdhem har i genomsnitt lägre kvalitet än offentliga, åtminstone i termer av personaltäthet, andelen utbildad personal och frekvensen av vårdsammanbrott. Den genomsnittliga vårdtiden är ett år längre i privata än i offentliga vårdhem vilket medför att totalkostnaden blir dubbelt så hög.

Den offentligt anställda personalen har å andra sidan inte något ekonomiskt incitament att fylla vårdhemmets platser och kan frestas att sortera ut ungdomar som är särskilt jobbiga att ha att göra med. Offentliga hem har relativt högre sammanbrottsfrekvens för ungdomar med allvarliga problem, och dessa ungdomar är relativt mindre brottsbenägna efter att ha vårdats i ett privat vårdhem.

Vår lätt furnumstiga slutsats är att praktiskt politik och debatt om offentligt finansierade tjänster skulle må bra av ökad pragmatism och handfast fokusering på kostnader och kvalitet.

Niclas Berggren 8:00 den 14 January 2009

Är det verkligen dåligt med syskon?

Detta inlägg är skrivet av Mikael Elinder:

Ekonomipristagaren Gary Becker publicerade 1973 tillsammans med Gregg Lewis en uppsats* där de argumenterade för en kvantitet – kvalitet avvägning i beslutet om hur många barn man bör skaffa. Argumentet går ut på att föräldrars resurser för att ge goda förutsättningar för barn att växa upp är begränsade. Det finns därför en avvägning mellan att satsa mycket resurser på få barn eller att satsa mindre på varje, men i stället kunna skaffa fler barn.

Sedan dess har ett antal studier kunnat fastlägga att det går sämre i skolan för barn i stora familjer än i små familjer. Dessa studier lider dock i allmänhet av att man inte säkert vet om det går sämre för barnen på grund av att de har fler syskon eller på grund av andra bakomliggande faktorer. Om det är så att föräldrar som har låga inkomster, låg utbildning eller på annat sätt har mindre resurser för barnen också oftare skaffar fler barn, är det fullt möjligt att det negativa sambandet mellan familjestorlek och skolresultat inte beror på antalet syskon i sig utan på just de andra bakomliggande faktorerna.

I Hans Grönqvists och Olof Ålsunds studie Family size and child outcomes: Is there really no trade-off?, undersöker de om det finns en kausal effekt av syskonskarans storlek på skolresultat. Genom att utnyttja ett rikt registerdataset över tvillingfödslar i Sverige kan de på ett fiffigt sätt undvika att resultaten drivs av bakomliggande faktorer. Resultaten visar att det endast verkar finnas en mycket liten effekt. De skriver i slutorden:

”For example, in families with at least three children, we find that having one more sibling lowers GPA in both compulsory school and secondary school with on average 1–2 percentiles. Taken together, the evidence presented in this paper suggests that family size only plays a minor role in determining children’s outcomes although we show that the effects on intermediate outcomes are larger in low-educated families and that the impact tends to increase with family size and with birth order.”

Förutom skolresultat undersöker de också om antalet syskon har någon effekt på risken att bli arbetslös eller på arbetsinkomst, men finner inga sådana effekter.

Alltså, små eller inga effekter på skolresultat, arbetslöshet eller inkomst. Hur det ligger till med lycka kan vi däremot bara spekulera i.

*Becker, G. S. and H. G. Lewis (1973), ”On the Interaction Between the Quantity
and Quality of Children”, Journal of Political Economy, vol. 81, pp. S279–S288.

Niclas Berggren 13:24 den 9 January 2009

Varning för politiserad forskning

Detta inlägg är skrivet av Henrik Jordahl

Professorerna Lars Calmfors (nationalekonomi) och Arne Jarrick (historia) varnar idag på DN Debatt för att regeringen vill öka den politiska styrningen av Vetenskapsrådet (VR). Att Calmfors sitter i VR:s styrelse och att Jarrick är dess huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap ger kritiken extra tyngd. Det är främst två förslag i regeringens forskningsproposition som professorerna vill stoppa:

1. ”Strategiska satsningar” på områden som regeringen själv väljer ut. Regeringen vill prioritera forskning på områden där svenska företag bedriver egen forskning och utveckling och där pengarna från VR ska stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.

2. En förändrad sammansättning av VR:s styrelse från forskare till ledamöter med ”forskningsbakgrund”. Professorernas tolkning är att regeringen vill utse hela styrelsen själv för att den ska bli mer politiskt lyhörd.

Debattartikeln ger flera anledningar till att dessa förslag bör stoppas. För att återvända till krisen i bilbranschen finns risken att strategiska satsningar på bilforskning används som ett substitut till traditionella subventioner. Hur regeringen ska kunna veta att just bilbranschen (eller någon annan bransch för den delen) behöver en strategisk satsning bör man också ställa sig skeptisk till.

Niclas Berggren 7:00 den 7 January 2009

Ska bistånd kanaliseras via kristna organisationer?

Detta inlägg är skrivet av Mikael Elinder

Sverige såväl som andra europeiska länder och inte minst USA ger stora summor pengar till kristna organisationer för att bedriva biståndsarbete i utvecklingsländer. Detta tillvägagångssätt har naturligtvis både för- och nackdelar. Ett argument för detta sätt att organisera bistånd är att de kristna organisationerna ofta redan har en lokal organisation på plats i mottagarlandet. Men vad innebär det för mottagarna att biståndet kanaliseras via kristna organisationer?

Många mottagarländer är religiöst heterogena och då kan man fråga sig om de resurser som förmedlas gynnar även de som har annan religiös uppfatttning än den som biståndsorganisationen representerar. Niklas Bengtsson visar i sin studie Do Protestant Aid Organizations Aid Protestants Only? Evidence Using Longitudinal Data from Tanzania att ett biståndsprogram som syftar till att öka utbildningsnivån hos barn i Tanzania och som bedrivs av protestantiska organisationer (sponsrade av västerländska biståndsmyndigheter) i Tanzania gynnar protestantiska barn i mycket större utsträckning än katolska barn. Bland de protestantiska barnen uppskattas läskunnigheten ha ökat med 15 till 20 procent enheter till följd av av biståndsprogramet, medan ingen mätbar effekt kunnat säkerställas bland de katolska barnen. I slutorden skriver Niklas:

We have found that a faith-based partner organization does indeed use foreign aid funds to increase the living standards of the poor, but that its services mainly benefit its followers. In a way, this result is not surprising. The Evangelical Lutheran Church of Tanzania is just that – a church – and it is not difficult to imagine that non-adherents may feel reluctant to participate in its activities. Nor is it implausible that its personnel have less contact with households of different faith. The magnitude of the difference in aid impact is noteworthy, however. In particular, Lutheran assistance does not seem to reach Catholic children at all. This is a concern, because it appears as though most private and public foreign aid in Africa is channeled through evangelical groups. Moreover, policymakers appear to expect that faith organizations will be able and willing to reach everyone.

Resultaten kanske inte är djupt förvånande men enligt min mening visar det tydligt på en problematik med att offentliga biståndsorgan ger pengar till religiösa organisationer. Dessutom visar det på ännu ett sätt hur svenska staten inte lyckats separera sig från kyrkan.

Niclas Berggren 5:33 den 4 January 2009

Staten som biltillverkare

Detta inlägg är skrivet av Henrik Jordahl

För två flaggskepp inom svensk industri inleds det nya året med en fortsatt kamp för att överleva. Ingen vet säkert vad Ford och GM har för planer för Volvo Personvagnar och Saab Automobile, eller om det finns intresserade köpare av de svenska biltillverkarna.

I en så pass allvarlig situation har det börjat dyka upp förslag om att staten bör gå in som ”tillfällig” ägare av Volvo och Saab. Mona Sahlin menar att staten bör överväga detta och ett antal politiker från Göteborg har varit minst lika ivriga. Som tidigare uppmärksammats på denna blogg har rektorn för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Rolf Wolff, i samma ärende hävdat att det ”finns ingen ekonomisk forskning som belägger att staten per definition är en dålig ägare”. Ett märkligt sätt att underbygga sitt case på när det i själva verket finns en omfattande ekonomisk forskningslitteratur om skillnaderna mellan statliga och privata företag. Min sammanfattning av den forskningslitteraturen finns nu utgiven av FORES − forum för reformer och entreprenörskap.

Forskningen visar bland annat att statliga företag i normalfallet har sämre lönsamhet och lägre produktivitet än privata, samtidigt som det inte finns några entydiga skillnader i sysselsättning och löner. Undantaget är situationer där företag har monopol, eller där det råder svag konkurrens, något som inte gäller bilindustrin. Statligt ägande innebär också att strategiska omstruktureringar tenderar att försenas istället för att påskyndas − vilket knappast är vad Volvo och Saab behöver just nu.

Om detta skriver jag och FORES chef Martin Ådahl idag på DN Debatt. Vi menar att staten har små chanser att förbättra läget för fordonsbranschen om man går in i Volvo och Saab, samtidigt som man löper stor risk att långsiktigt försämra situationen. Att staten bör tillverka bilar är med andra ord svårt att underbygga med ekonomisk forskning.

Niclas Berggren 7:14 den 2 January 2009

Ekonomisk politik gör skillnad

Vad förklarar att länder utvecklas olika ekonomiskt? En grundläggande och väl belagd förklaring är att de formella institutionerna — främst lagstiftning om ägande och rättssystemet — skiljer sig åt.* Länder som skyddar privat ägande och som har icke-korrumperade, förutsägbara och effektiva rättssystem växer mer än andra länder. Nu visar en ny studie, ”Institutions vs. Policies: A Tale of Two Islands”, att skillnader i institutioners utformning inte förklarar allt:

Recent work emphasizes the primacy of differences in countries’ colonially-bequeathed property rights and legal systems for explaining differences in their subsequent economic development. Barbados and Jamaica provide a striking counter example to this long-run view of income determination. Both countries inherited property rights and legal institutions from their English colonial masters yet experienced starkly different growth trajectories in the aftermath of independence. From 1960 to 2002, Barbados’ GDP per capita grew roughly three times as fast as Jamaica’s. Consequently, the income gap between Barbados and Jamaica is now almost five times larger than at the time of independence. Since their property rights and legal systems are virtually identical, recent theories of development cannot explain the divergence between Barbados and Jamaica. Differences in macroeconomic policy choices, not differences in institutions, account for the heterogeneous growth experiences of these two Caribbean nations.

Så här olika har real BNP per capita utvecklats sedan 1960:

Vad är det då för ekonomisk politik som har gett Barbados så mycket större ekonomisk framgång än Jamaica? Den huvudsakliga skillnaden är att Jamaica, till skillnad från sin granne, nationaliserade företag, ökade de statliga utgifterna kraftigt (med stora budgetunderskott som följd), reducerade ekonomisk interaktion med omvärlden och bedrev en expansiv penningpolitik (med hög inflation som följd). Ekonomisk framgång torde gynnas både av vissa institutioner och en viss ekonomisk politik.**

____________________

*Se t.ex.
Acemoglu, Daron, Johnson, Simon och Robinson, James A. (2005). ”Institutions as a Fundamental Cause of Long-Run Growth.” I Aghion, Philippe och Durlauf, Steven N. (red), Handbook of Economic Growth, Volume 1A. Amsterdam: Elsevier.
North, Douglass C. (1993). ”Economic Performance through Time.” Nobelföreläsning.
Waldenström, Daniel (2005). ”Privat äganderätt och ekonomisk tillväxt.” I Berggren, Niclas och Karlson, Nils (red), Äganderättens konsekvenser och grunder. Stockholm: Ratio.
**För en avvikande uppfattning om betydelsen av ekonomisk politik för tillväxt, se
Easterly, William (2005). ”National Policies and Economic Growth: A Reappraisal.” I Aghion, Philippe och Durlauf, Steven N. (red), Handbook of Economic Growth, Volume 1A. Amsterdam: Elsevier.

Niclas Berggren 6:51 den 1 January 2009

Gud och bakterier

Bakteriell flagell

Det är en vådlig strategi för teister att påstå att en gud måste finnas eftersom det finns komplexa fenomen som vetenskapen inte kan förklara. Hittar man en klocka på stranden, påstod William Paley för drygt 200 år sedan, måste det finnas en klocktillverkare. Samma sak med naturen, menade han. Men därefter kom Darwin:

The old argument of design in nature, as given by Paley, which formerly seemed to me so conclusive, fails, now that the law of natural selection has been discovered.*

Vetenskapen utvecklas, och det vi inte vet idag kan vi i många fall veta imorgon. En som borde ha känt till detta är Michael Behe, en katolsk biokemist som 1996 publicerade boken Darwin’s Black Box, i vilken han bl.a. hävdade att bakteriella flageller inte kan ha utvecklats evolutionärt och att det därför måste finnas en gudomlig Skapare. Nu rapporterar New Scientist om ny forskning:

Thanks to all the recent work, the big picture of flagellum evolution is much clearer than it was just a few years ago, and getting better all the time. ”This work is just getting started,” says Matzke. Ultimately, though, it is unrealistic to hope to unravel every twist and turn of the bacterial flagellum’s 3-billion-year-plus evolutionary journey. ”That is impossible,” says Doolittle. But he argues that the scientific imperative is not to reconstruct the entire process but simply to prove that the evolution of the flagellum is plausible using well-established natural processes.

På ett mer övergripande plan är det så, att även om vetenskapen inte har eller kommer att ha en aning om hur ett fenomen har uppstått (vilket vi i och för sig inte med någon säkerhet kan veta att den inte kommer att ha), är det i vilket fall inget argument för att en gud existerar. Det är bara ett konstaterande, att vi inte känner till vissa saker. Som John Stuart Mill skrev i sin självbiografi (enligt Bertrand Russell i ”Why I Am Not a Christian”):

My father taught me that the question ”Who made me?” cannot be answered, since it immediately suggests the further question ”Who made god?”

Dvs. att postulera en gud utgör ingen förklaring. Tvärtom, eftersom en gud vore ett mycket komplext och svårförklarat fenomen i sig och ger upphov till fler frågor än det besvarar. Att påstå att en gud måste finnas eftersom vi inte vet hur något har uppkommit är i själva verket att lägga sig platt och att säga att vi vet att vi inte kan veta mer. Men hur kan vi veta att vi inte kan veta mer? William Paley trodde att han visste — och hade fel. Michael Behe likaså.

__________________

*S. 87 i Darwin, Charles (1958). The Autobiography of Charles Darwin 1809-1882. London: Collins.

Fördjupning:

Pallen, Mark J. och Matzke, Nicholas J. (2006). ”From the Origin of Species to the Origin of Bacterial Flagella”. Nature Reviews Microbiology 4(10): 784—790.
Dawkins, Richard (1986). The Blind Watchmaker. New York: W. W. Norton, Inc. Tv-inslag om bokens analys.
TalkOrigins djupgranskning av Michael Behe och ”intelligent design”.
Nobelpristagaren i fysik Steven Weinbergs essä ”A Designer Universe?”.

Tidigare inlägg: ”Intelligent design i skolor?”

Niclas Berggren 9:08 den 31 December 2008

Lögnens logik

Ta en titt på denna bild. Utgör texten på den — ”detta är inte en pipa” — en lögn?

Bilden upphovsman, René Magritte, ansåg inte det:

Den berömda pipan, som jag har fått utstå kritik för den! Men det går inte att fylla den med tobak, eller hur? Nej, för det är bara en bild. Så om jag under bilden hade skrivit ”detta är en pipa” skulle jag ha ljugit!*

Jag återfann denna bild i en högintressant uppsats, ”On the Logic of Lying”, som inte ägnar sig åt en moralfilosofisk utan åt en logisk och spelteoretisk analys av vad det innebär att ljuga. Författarna definierar en lögn på följande sätt:

We look at lying as an act of communication, where (i) the proposition that is communicated is not true, (ii) the utterer of the lie knows that what she communicates is not true, and (iii) the utterer of the lie intends the lie to be taken as truth.

Läs hela uppsatsen. Missa inte Proposition 9 på s. 14! Den är fundamental.

*S. 71 i Torczyner, Harry (1977). Magritte: Ideas and Images. New York: Harry N. Abrams. Egen översättning.
Tidigare inlägg: ”Lögner kräver hjärnförmåga”
Se även Foucault, Michel (1983). This Is Not a Pipe. Berkeley: University of California Press.

Niclas Berggren 9:20 den 30 December 2008

Ökar statsbidrag den offentliga välfärden?

De rödgröna vill ge extra statsbidrag till ”offentlig välfärd”, genom att bidragen till kommuner och landsting ökas. Men är det säkert att sådana bidrag går till produktion av offentlig välfärd? I en ny, metodologiskt innovativ studie finner Matz Dahlberg, Heléne Lundqvist och Eva Mörk att lokala tjänstemän har makt över de bidrag kommunerna får och att de primärt ser till att öka mängden byråkrater, snarare än personal i direkt välfärdsproduktion:

The pattern of results is quite clear – the marginal effects of additional grants on bureaucratic employment is significant and large, while there is no significant effect on the number of personnel in child care, schools, or elderly care. This is a pattern that we interpret as indicating that bureaucrats have an independent say in the decisions on what to do with additional grants, and that they use this power to achieve selfish goals.

Förutom att detta antyder att bidrag till kommuner inte automatiskt leder till högre produktion av offentlig välfärd, bekräftar studien en klassisk hypotes inom public choice, formulerad av bl.a. Tullock, Downs och Niskanen, att byråkrater agerar i enlighet med sitt egenintresse.

Niclas Berggren 12:21 den 28 December 2008

Hårdare fängelser och återfall i brott

Det här med brott och straff är inte helt okomplicerade saker. Även om många studier* finner att hårdare straff minskar brottsligheten, finns det studier som tyder på motsatsen. I ”Do Harsher Prison Conditions Reduce Recidivism?” undersöker Keith Chen och Jesse Shapiro om tuffare fängelsevillkor minskar återfallsbrottsligheten:

We find no evidence that harsher confinement conditions reduce recidivism. If anything, our estimates suggest that moving an inmate over a cutoff that increases his assigned security level from minimum to above-minimum security tends to increase his likelihood of rearrest following release.

Allmänheten tycks alltid bli upprörd när de får veta att fångar har diverse förmåner i fängelserna. Men om det visar sig att hårdare fängelsevillkor generar fler återfallsbrott, kan det utgöra en grund för att ifrågasätta hårdare villkor.**

________________

*Se referenser i de tidigare inläggen ”Brott och straff” samt ”Har Alvendal rätt om brott och straff?”.
**Det är dock fortfarande så att hårdare fängelsevillkor kan reducera brottsligheten i stort genom en avskräckande effekt, vilket denna studie indikerar är fallet. Vad Chen och Shapiros resultat gör är att komplicera bilden och introducera trade-offs. Även om hårdare fängelsevillkor reducerar nettobrottsligheten, kan de öka vissa typer av brottslighet.

Niclas Berggren 8:34 den 28 December 2008

Är ökade offentliga utgifter en lösning på krisen?

Professor Mulligan förhåller sig tveksam:

Thus, even if I could be guaranteed that public spending would be well-timed in this recession AND public spending had a multiplier in previous recessions, I remain doubtful that public spending will have a multiplier in this recession. We have to accept that, these days, public spending will crowd out private spending.

Det gör även jag. Vissa tror däremot dogmatiskt, att allt löser sig om vi bara ökar budgetunderskottet.

Niclas Berggren 7:39 den 26 December 2008

Lögner kräver hjärnförmåga

Inte bara människor ljuger och försöker bedra — det gör även vissa djur, enligt en studie:

Our analysis shows that the size of the neocortex in a modern primate species predicts the extent to which individuals of that species use deceptive tactics for social manipulation.

Det krävs alltså viss kognitiv förmåga för att försöka dupera andra. Med smarthet följer inte bara bra utfall utan även en del dåliga, tycks det. Om nu lögner ska ses som dåliga. Jag har alltid funnit Immanuel Kants dogmatiska aversion mot lögner överdriven. Även om total lögnaktighet vore dåligt, är total sanningsenlighet, i enlighet med det kategoriska imperativet, också dåligt. Jag förespråkar en gyllene medelväg. I vilket fall tycks människor oförmögna att avslöja lögner:

In more than 100 studies, researchers have asked participants questions like, Is the person on the videotape lying or telling the truth? Subjects guess correctly about 54 percent of the time, which is barely better than they’d do by flipping a coin. Our lie blindness suggests to some researchers a human desire to be deceived, a preference for the stylishly accoutred fable over the naked truth.

Tips: Panu Poutvaara
Uppdatering: Lögndetektorer fungerar inte heller.

Niclas Berggren 8:12 den 23 December 2008

Längd och lön hänger ihop

Långa personer av båda könen tjänar mer — lönen ökar med 0,6 procent per centimeter. Hur kommer det sig? En ny studie baserad på brittiska data har svaret:

We find that half of the premium can be explained by the association between height and educational attainment among BHPS participants. Of the remaining premium, half can be explained by taller individuals selecting into higher status occupations and industries. These effects are consistent with our earlier findings that taller individuals on average have greater cognitive function, which manifests in greater educational attainment, and better labor market opportunities.

Jag är 187 cm lång och ganska välutbildad. Resultaten verkar stämma! :-)

Se tidigare inlägg: ”Varför tjänar långa mer?”, ”Längden spelar roll” och ”Längd som mått på levnadsstandard”

Niclas Berggren 8:10 den 22 December 2008

Den nya paternalismen problematiserad

I den mycket läsvärda uppsatsen ”The Knowledge Problem of New Paternalism” presenterar Mario Rizzo och Douglas Glen Whitman en skarp och detaljerad kritik mot liberal (eller libertariansk) paternalism med utgångspunkt i det av F. A. Hayek identifierade kunskapsproblemet:

If well-meaning policymakers possessed all the relevant information about individuals’ true preferences, their cognitive biases, and the choice contexts in which they manifest themselves, then policymakers could potentially implement paternalist policies that improve the welfare of individuals by their own standards. But lacking such information, we cannot conclude that actual paternalism will make their decisions better; under a wide range of circumstances, it will even make them worse. New paternalists have not taken the knowledge problems that are evident from the underlying behavioral and economic research seriously enough.

Detta utgör, enligt min mening, en tung kritik mot dem som tar beteendeekonomiska insikter som grund för att förespråka olika slags interventionism. Det räcker inte med godsinta ”valarkitekter” och planerare, om de inte har tillräcklig kunskap för att uppnå sina lovvärda mål. Och problemet är inte lättlöst, om ens alls lösbart:

One obvious defense of the new paternalist project is to say we simply need to collect more information. This, in itself, constitutes a major concession; it means recent proposals for paternalist interventions should at least be put on hold until superior information becomes available. But more importantly, this defense fails because much of the necessary knowledge is unavailable to a paternalist planner in principle. The relevant information about the extent of real-world biases is necessarily local in character; that is, it depends on particular characteristics of time and place.

Se tidigare inlägg med annan kritik mot liberal paternalism här, här, här, här och här; och se Hayeks artikel ”The Use of Knowledge in Society” från American Economic Review, i vilken kunskapsproblemet specificeras.

Niclas Berggren 18:25 den 20 December 2008

Skatter och produktivitet

En ny OECD-studie finner följande:

The paper finds evidence that corporate and top personal income taxes have a negative effect on productivity.

Det kanske inte är så dumt att bolagsskatten sänks i Sverige vid årsskiftet. Frågan är när toppskattesatserna för inkomstskatt ska sänkas, särskilt när en sådan reform i stort sett skulle vara självfinansierad. Dessa skattesatser har gått ned i många länder på senare år.

Niclas Berggren 8:40 den 20 December 2008

Varför tror vissa på fri vilja?

Många tror att filosofiska uppfattningar har sin grund i rationell analys, men en ny studie i experimentell filosofi antyder att vår personlighetstyp kan förklara vissa inställningar, närmare bestämt i frågan om fri vilja och moraliskt ansvar:

Specifically, our results suggest that the personality trait extraversion predicts people’s intuitions about the relationship of determinism to free will and moral responsibility … We find that those who are high in extraversion (e.g., socially minded, outgoing, enthusiastic individuals) are much more likely to judge that a person is free and responsible in a deterministic world than their non-extraverted counterparts, who in some cases express qualitatively different intuitions.

Deltagarna fick först läsa följande text:

So, once specific earlier events have occurred in a person’s life, these events will definitely cause specific later events to occur. For example, one day a person named John decides to kill his wife so that he can marry his lover, and he does it. Once the specific thoughts, desires, and plans occur in John’s brain, they will definitely cause his decision to kill his wife.

Sedan fick de ange, på en sjugradig skala, i vilken grad de höll med om följande tre påstående (där 1 = håller verkligen med, 4 = neutral och 7 = håller verkligen inte med):

1. John’s decision to kill his wife was “up to him.”
2. John decided to kill his wife of his own free will.
3. John is morally responsible for killing his wife.

Resultat:

Talar inte dessa resultat i sig mot existensen av fri vilja, förresten? De personer vi är avgör i hög grad vad vi tror och tycker, och vi har inte själva valt vilka personer vi är. (Själv är jag inte extravert och håller verkligen inte med om 1, 2 eller 3.)

Se tidigare inlägg om Schopenhauers, Russells, Bergströms, Dilberts, Posners och Dawkins syn på den fria viljan samt ”Den fria viljans psykologi”, ”Hjärnforskning och fri vilja”, ”Tron på den fria viljan är universell”, och ”Gudomlig insikt om fri vilja”.

Niclas Berggren 10:14 den 18 December 2008

Tillåt medel som hjälper oss att tänka

Jag har tidigare talat mig varm för att tillåta, och kanske även uppmuntra, intellektuell dopning. Utan att förneka vissa risker och problem, argumenterar ett antal forskare, detaljerat och balanserat, för samma sak i Nature:

Like all new technologies, cognitive enhancement can be used well or poorly. We should welcome new methods of improving our brain function. In a world in which human workspans and lifespans are increasing, cognitive enhancement tools — including the pharmacological — will be increasingly useful for improved quality of life and extended work productivity, as well as to stave off normal and pathological age-related cognitive declines. Safe and effective cognitive enhancers will benefit both the individual and society.

Niclas Berggren 19:27 den 17 December 2008

Perspektiv på krisen

Professor Casey Mulligan håller med mig om att även om krisen är negativ och märkbar, så har det marknadsekonomiska systemet levererat stora rikedomar, som vi fortfarande kan åtnjuta:

Remarkably, one can have a reasoned debate as to whether U.S. 2008 was the richest in world history, but at the same time the news media characterizes 2008 as a year of ”economic disaster”! Well, I’d rather have this ”disaster” than, say, going back to 2004 GDP per capita.

Tidigare inlägg: ”Utgör krisen skäl att byta ekonomiskt system?”

Niclas Berggren 8:21 den 17 December 2008

Olja påverkar syn på fattiga

En fascinerande ny studie, ”A Resource Belief-Curse? Oil and Individualism”, ger vid handen, att människor i ekonomier med mycket olja (och kanske andra naturresurser) i högre grad tenderar att anse att den offentliga sektorn har ett ansvar för att ta hand om fattiga. Preferenser för en mer aktiv välfärdsstat kan alltså förväntas i oljerika ekonomier.

Forskarna tror att det beror på att människors materiella situation där mer anses bero på ”slumpen” (hur mycket resurser som finns tillgängliga och fluktuerande världsmarknadspriser). Om någon är fattig torde det då inte i lika hög utsträckning bero på eget beteende utan på externa faktorer.

Detta knyter an till tidigare forskning om naturresurser som en förbannelse.

Niclas Berggren 15:15 den 16 December 2008

Är skattesänkningar dålig konjunkturpolitik?

Torbjörn Becker hävdar att så är fallet:

Skattesänkningar är däremot inte ett bra alternativ för att minska osäkerheten. … I värsta fall kan skattesäkningar leda till minskad konsumtion om allmänhetens eller marknadens förtroende för statens finanser, pensioner etc minskar i ett läge där det redan råder stor osäkerhet om vår ekonomiska framtid.

Greg Mankiw tycks inte hålla med:

In particular, empirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes.

IMF kommer till samma slutsats:

The output responses … indicate that, overall, revenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.

Ny forskning av Andrew Mulford och Harald Uhlig gör Beckers tes än mer tveksam:

We construct the impulse responses to three linear combinations of these fiscal shocks, corresponding to the three scenarios of deficit-spending, deficit-financed tax cuts and a balanced budget spending expansion. We apply the method to US quarterly data from 1955-2000. We find that deficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP, with a maximal present value multiplier of five dollars of total additional GDP per each dollar of the total cut in government revenue five years after the shock.

Jag ser följaktligen fram emot regeringens stora skattesänkningar vid årsskiftet, inte bara för egen del utan också för den stackars konjunkturens del.

Niclas Berggren 9:21 den 16 December 2008

Rika möter fattiga

En riktigt intressant ny experimentell studie, ”Rich Meet Poor — An International Fairness Experiment”, undersöker vad som bestämmer rikas gåvor till fattiga. Det visar sig att det främst avgörs av två faktorer — rikas rättvisesyn (att de anser att de har förtjänat att behålla det mesta av sina tillgångar) och deras bedömning av behoven:

First, we find that entitlements considerations are crucial in explaining the distributive behavior of rich participants in the experiment. On average, the rich participants kept 68.1 percent of the total income for themselves when they met poor participants, and, based on the estimation of a choice model, we show that much of this appears to have been motivated by entitlements considerations. Moreover, entitlements considerations are also essential in explaining the pattern of transfers from rich to poor; namely, on average, rich participants transfered much more income to the productive poor than to the unproductive poor. Second, needs considerations matter. When we remove the needs motive from the estimated choice model, the predicted amount transferred from the rich to the poor decreases by a third.

Det första resultatet knyter an till tidigare forskning som visar att uppfattningar om rättvisa ofta beaktar hur utfall uppkommer och inte bara utfallens fördelning. Glädjande nog visar experimentet att de rika är moraliska kosmopoliter, dvs. de gynnar inte sina egna landsmän bara för att dessa råkar komma från samma land. De är med andra ord inte välfärdsnationalister. Till dessa beaktanden kan man tänka sig att rika finner de kanaler genom vilka gåvor överförs ineffektiva, men det är inte något som detta experiment studerar.

Media: DN, Aftonbladet

Niclas Berggren 15:34 den 15 December 2008

En subvention som märks

Idag märkte jag personligen av regeringens tandvårdsreform. Se mitt kvitto från tandläkaren:

Jag får alltså 150 kr i rabatt per år för att gå till tandläkaren. Yngre och äldre får 300 kr per år. Särskilt intressant är att denna rabatt klart anges på kvittot — tandvårdskonsumenterna lär lägga märke till reformen (och inte drabbas av fiskal illusion).

Reformer som gynnar plånboken kan påverka röstandet, så kanske kan tandvårdsreformen öka stödet för regeringen. Enda problemet är att väljare tycks vara prospektiva, dvs. reagera på löften och inte på faktiskt införda förslag. Men kanske är väljarna mer retrospektiva om förslag de gillar genomförs utan tidigare löften? För såvitt jag minns lovades ingen tandvårdsreform av Alliansen 2006.

Se även inläggen ”Fina tänder ger högre lön” och ”Lördagspromenad i Stockholm”.

Niclas Berggren 10:46 den 15 December 2008

Leder abort till depression?

Det hävdas ibland att valet att göra abort försämrar kvinnors mentala hälsa. Nu visar en översiktsartikel* att detta är en förhastad slutsats:

A clear trend emerges from this systematic review: the highest quality studies had findings that were mostly neutral, suggesting few, if any, differences between women who had abortions and their respective comparison groups in terms of mental health sequelae. Conversely, studies with the most flawed methodology found negative mental health sequelae of abortion.

För egen del anser jag det irrelevant för frågan om aborter ska tillåtas eller inte om kvinnor efter en abort mår sämre än andra kvinnor: man kan vilja genomgå en abort även om man mår dåligt av det. Alternativet kan anses värre. Men nu tycks kvinnor inte må sämre av att göra abort.

Tips: Orsakverkan

__________________________

*Charles, Vignetta E., Polis, Chelsea B., Sridhara, Srinivas K. och Blum, Robert W. (2008). ”Abortion and Long-Term Mental Health Outcomes: A Systematic Review of the Evidence.” Contraception, 78(6): 436—450.

Niclas Berggren 11:24 den 14 December 2008

Privata elbolag blev mer effektiva än offentliga

Ska produktion av el skötas av staten eller av privata bolag? Den rimliga hållningen bör, enligt min uppfattning, baseras på en utvärdering av konsekvenserna. En studie* visar att privata elbolag i USA har ökat sin tekniska effektivitet mer än offentliga elbolag över tid, i synnerhet i de fall där regleringarna av de förra gjordes mer marknadskonforma:

Our estimates of input demand suggest that publicly owned plants, whose owners were largely insulated from these reforms, experienced the smallest efficiency gains, while investor-owned plants in states that restructured their wholesale electricity markets improved the most. The results suggest modest medium-term efficiency benefits from replacing regulated monopoly with a market-based industry structure.

Följande figur illustrerar hur produktionskostnaderna (exklusive bränslekostnader) har utvecklats från avregleringen i början av 1990-talet för offentliga elbolag (”MUNI”) och för privata elbolag (”IOU”) i delstater med och utan mer marknadskonform reglering:

elbolag

I samtliga fall får man mer och mer el för varje satsad resursenhet, men effekten är störst för de privata bolag som mötte en mer marknadsinriktad reglering.

___________________

*Fabrizio, Kira R., Rose, Nancy L. och Wolfram, Catherine D. (2007). ”Do Markets Reduce Costs? Assessing the Impact of Regulatory Restructuring on US Electric Generation Efficiency.” American Economic Review, 97(4): 1250—1277. (Gratisversion här.)

Niclas Berggren 14:38 den 13 December 2008

På intellektuella äventyr i Uppsala

Dr Elinder

Gårdagen tillbringades i lärdomsstaden, där min gode vän och kollega Mikael Elinder disputerade med den äran. Mickes utmärkta avhandling heter Essays on Voting, Cognitive Dissonance, and Trust. Läsning anbefalles! De fyra kapitlen kan kort beskrivas på följande vis:

”Selfish and Prospective”: Om hur politik kan användas för att locka väljare med löften om materiella fördelar. Huvudexempel: löftet om maxtaxa på dagis, som ökade stödet för vänsterblocket med 13,5 procentenheter i gruppen småbarnsföräldrar i valet 1998.
”Local Economies and General Elections”: Om hur tillväxt och arbetslöshet på regional och lokal nivå påverkar den sittande regeringens röstandelar i svenska val. Om regional tillväxttakt ökar eller om regional arbetslöshet minskar med 1 procentenhet, ökar stödet för regeringen med 0,6 respektive 1 procentenhet.
”Correcting Mistakes”: Om hur personer som har röstat på ett parti inte bara genom att ha röstat på det blir mer positivt inställda till det. Det finns inte tecken på att väljare, på basis av kognitiv dissonans, avfärdar negativ information bara för att denna information gäller ett parti de tidigare har röstat på.
”Trust and Growth”: Om att socialt kapital i form av tillit människor emellan är positivt för ekonomisk tillväxt, även om förhållandet inte är robust under 1990-talet.

Mickes arbete tydliggör inte bara att nationalekonomisk forskning kan vara ytterst relevant för att förstå viktiga samhällsfrågor inom politik och ekonomi bättre; han visar också att analytisk skärpa och metodologisk kompetens står att finna i denna forskning. Det var en s.k. höjdardag i Uppsala igår. (Festen å Kalmar nation gjorde förstås sitt till.)

Tidigare inlägg: ”De själviska väljarna”

Niclas Berggren 13:16 den 12 December 2008

Ska man lova att avhålla sig från sex?

I USA är det poppis för ungdomar att lova sexuell avhållsamhet. Håller de vad de lovar? En ny studie* rapporterar tre resultat:

Sådana ungdomar har ofta sex före äktenskapet.
De har dock mindre ofta sex före äktenskapet än ungdomar som inte har lovat avhållsamhet.
De som har sex före äktenskapet har det oftare än andra ungdomar med den person som de senare gifter sig med.

Finns det något icke-religiöst skäl att lova avhållsamhet? Ett möjligt sådant skulle vara att risken att få en sexuellt överförbar sjukdom minskar. Men så tycks inte vara fallet, enligt en annan studie**:

Pledgers are consistently less likely to be exposed to risk factors across a wide range of indicators, but their STD infection rate does not differ from nonpledgers. Possible explanations are that pledgers are less likely than others to use condoms at sexual debut and to be tested and diagnosed with STDs. Conclusions: Adopting virginity pledges as intervention may not be the optimal approach to preventing STD acquisition among young adults.

Själv är jag allmänt skeptisk till att utställa löften. Det kanske fler borde vara. Faktum är att många som har lovat avhållsamhet förnekar sina löften ex post, enligt en tredje studie***:

Rosenbaum found that 52 percent of those who said they had signed virginity pledges recanted them within a year. Additionally, 73 percent of those who told the first survey that they had taken a pledge but later had sex denied making such a promise when they were surveyed a second time.

_________________

*Uecker, Jeremy E. (2008). ”Religion, Pledging, and the Premarital Sexual Behavior of Married Young Adults.” Journal of Marriage and Family, 70(3): 728—744.
**Brückner, Hanna och Bearman, Peter (2005). ”After the Promise: The STD Consequences of Adolescent Virginity Pledges.” Journal of Adolescent Health, 36(4): 271-278.
***Rosenbaum, Janet E. (2006). ”Reborn a Virgin: Adolescents’ Retracting of Virginity Pledges and Sexual Histories.” American Journal of Public Health, 96(6): 1098—1103.

Niclas Berggren 16:02 den 10 December 2008

Fina tänder ger högre lön

tander Göran Persson brukade under sin tid tala om tandhälsan som en klassfråga. Han hade rätt, i alla fall när det gäller kvinnor, enligt en ny studie:

We find that women who resided in communities with fluoridated water during childhood earn approximately 4% more than women who did not, but we find no effect of fluoridation for men. Furthermore, the effect is almost exclusively concentrated amongst women from families of low socioeconomic status. We find little evidence to support occupational sorting, statistical discrimination, and productivity as potential channels of these effects, suggesting consumer and employer discrimination are the likely driving factors whereby oral health affects earning.

Rent allmänt antyder resultatet att det är viktigt att sköta om sina tänder (du glömmer väl inte att använda tandtråd?) och att regeringens nya tandvårdssubventioner borde vara särskilt gynnsamma för kvinnor med relativt låga inkomster.

Tillägg: Ekonomistas har tidigare skrivit om denna studie, kom jag just på. Det ringde en liten klocka…

Niclas Berggren 22:38 den 9 December 2008

Första intrycket är viktigt

forelasning Det sägs att det är viktigt att göra ett gott första intryck. Det kan nog stämma, i alla fall att döma av en studie av bl.a. universitetslärare. Testpersoner fick se tysta, korta videofilmer av föreläsare, och föreläsarna betygsattes därefter utifrån i vilken mån de ansågs ha vissa egenskaper och hur vackra de var. Likaså undersöktes olika kroppsrörelser, t.ex. hur mycket de skrattade eller rynkade pannan. Resultaten jämfördes sedan med studentutvärderingar i slutet av terminen:

The overall result of this study was quite remarkable: On the basis of observations of video clips just half a minute in length, complete strangers were able to predict quite accurately the ratings of teachers by students who had interacted with them over the course of a whole semester! Furthermore, these predictions retained their accuracy after we adjusted for physical appearance of the teachers, indicating that the judges were picking up very subtle nonverbal cues.

Uppfattade egenskaper som aktivism, självförtroende och entusiasm var relaterade till goda studentomdömen, medan det var negativt att hålla på att vrida händerna eller pilla på ett föremål. Föreläsare behöver tänka på betydligt mer än att kunna sitt ämne, även om man hoppas att också sådant kunnande spelar roll för studenternas syn.

Se ett tidigare inlägg om studentutvärderingar.

Niclas Berggren 8:58 den 9 December 2008

Hundar ogillar orättvisa

Inte bara människor och apor blir sura när andra får mer för en given uppgift, rapporterar New York Times:

[A] dog may stop obeying a command if it sees that another dog is getting a better deal.

Artikeln, ”The Absence of Reward Induces Inequity Aversion in Dogs”, publicerad i PNAS, återfinns här. Delar ur abstract:

We found differences in dogs tested without food reward in the presence of a rewarded partner compared with both a baseline condition (both partners rewarded) and an asocial control situation (no reward, no partner), indicating that the presence of a rewarded partner matters. Furthermore, we showed that it was not the presence of the second dog but the fact that the partner received the food that was responsible for the change in the subjects’ behavior. In contrast to primate studies, dogs did not react to differences in the quality of food or effort.

Att behandla likar lika verkar uppfattas som en fundamental rättviseprincip.

Tips: Panu Poutvaara.

Niclas Berggren 9:42 den 8 December 2008

Kommunistisk propaganda verkar fungera

Människor i östra Tyskland är mer positiva till en stor välfärdsstat än sina landsmän i väst:

We find that, after German reunification, East Germans are more in favor of state intervention than West Germans. This effect is especially strong for older cohorts. We further find that East Germans’ preferences converge toward those of West Germans. It will take one to two generations for preferences to converge completely.

Denna effekt står sig när man kontrollerar för diverse inkomstmått och för det faktum att tyskar i öst i högre grad tror att materiella utfall i livet huvudsakligen beror på sociala förhållanden, snarare än på individuella faktorer.

Forskarna menar att det kan bero på att tyskarna i öst blev påverkade av statlig propaganda. Detta skiljer sig i så fall från Argentina, där en begränsad möjlighet att påverka attityder med propaganda har konstaterats. Kanske var den östtyska propagandaapparaten helt enkelt större och mer effektiv än den argentinska.

Är den stora, svenska välfärdsstatens popularitet i någon mån ett resultat av propaganda?

_________________

*Alesina, Alberto och Fuchs-Schündeln, Nicola (2007). ”Goodbye Lenin (or Not?): The Effect of Communism on People.” American Economic Review, 97(4): 1507—1528.

Niclas Berggren 7:43 den 7 December 2008

Senaste nytt från forskningsfronten

Det nya numret av tidskriften Public Choice innehåller bl.a. dessa tre spännande artiklar:

”Dictators, development, and the virtue of political instability”: om hur diktaturer där ledarna inte är säkra på att behålla makten bedriver mer tillväxtvänlig politik än andra diktaturer.
”Labor market institutions and income inequality”: om hur juridiska och faktiska regleringar av arbetsmarknaden ökar inkomstjämlikheten.
”Does Wal-Mart reduce social capital?”: om att Wal-Mart inte underminerar små samhällen och engagemang i det civila samhället.

Numret innehåller även en recension av två nya volymer om entreprenörskap redigerade av Robin Douhan och Magnus Henrekson och en hel del annat. Sedan påstår vissa att nationalekonomisk forskning är irrelevant och tråkig! I beg to differ.

Niclas Berggren 19:27 den 6 December 2008

De som tror att de vet

Morgan Johansson, krisexpert?

Det bär mig emot, men jag måste berömma Göran Skytte för dennes krönika idag. Så här skriver han om Morgan Johansson (s):

Vet han hur krisen skall lösas? Naturligtvis inte. Har han någon som helst erfarenhet av hur man löser och hanterar kriser i stora kapitalistiska företag? Naturligtvis inte. Han är en 37-årig partibroiler som hoppas att krisen för hans del skall fungera som en räkmacka till regeringsmakten och Rosenbad.

Just så. Jag har ställt mig samma fråga angående alla dem — vilket inkluderar flera professorer i nationalekonomi — som nu förespråkar enorm finanspolitisk expansion. Hur vet någon att staten bör försvaga budgetsaldot med 15 eller 25 eller 80 miljarder kr? På vilken grund krävs dessa mycket specifika utgiftsökningar? Hur vägs satsningarnas förväntade effekter mot alternativkostnaden? Det klargörs i regel inte, vilket är särskilt allvarligt när studier (se här, här, här, här och här) indikerar att finanspolitisk expansion sannolikt inte är en särskilt verksam metod för att stimulera ekonomin. Jag säger inte att ingen expansion ska äga rum, men jag finner det ytterst märkligt när människor trosvisst fastslår att ”8 miljarder kr är för lite” eller, för den delen, att ”0 kr är för lite”.

Beakta detta resonemang av nationalekonomerna Oliver Hart och Luigi Zingales:

Practically every day the government launches a massively expensive new initiative to solve the problems that the last day’s initiative did not. It is hard to discern any principles behind these actions. The lack of a coherent strategy has increased uncertainty and undermined the public’s perception of the government’s competence and trustworthiness.

Jag kommer också att tänka på F. A. Hayeks varning till samhällvetare i ”The Pretence of Knowledge”: tror många att de vet mer än de vet? Det är inte vishet.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, Aftonbladet

Niclas Berggren 7:24 den 5 December 2008

Propaganda om privatisering

Den ekonomiska politiken i Argentina är inte helt enkel att bli klok på. Hursomhelst utgör de ibland tvära kasten en bra grund för forskning — som i fallet med privatiseringen av vattenhanteringen på 1990-talet och åternationaliseringen 2006. En ny studie* undersöker människors attityder till privatiseringen, och detta tycker jag är det mest intressanta resultatet:

[A] person’s view of the water privatization (relative to other privatizations) was 16% more negative if he/she was [sic] read a vignette with some of the negative statements about the water privatization that Argentina’s President expressed during the nationalization process. Interestingly, the effect of the vignette on households that gained water is insignificant, while it is largest (and significant) amongst households that did not gain water during the privatization. This suggests that propaganda was persuasive when it had a basis on reality.

Det är glädjande att propaganda inte lyckas så bra när den inte har grund i verkligheten. Trots allt, de som fick tillgång till vatten från privata bolag verkar, enligt en annan studie**, ha gynnats:

[W]e find that child mortality fell 8 percent in the areas that privatized their water services and that the effect was largest (26 percent) in the poorest areas.

__________________

*Di Tella, Rafael, Galiani, Sebastian och Schargrodsky, Ernesto (2008). ”Reality versus Propaganda in the Formation of Beliefs about Privatization.” NBER Working Paper nr. w14483.
**Galiani, Sebastian, Gertler, Paul och Schargrodsky, Ernesto (2005). ”Water for Life: The Impact of the Privatization of Water Services on Child Mortality.” Journal of Political Economy, 113(1): 83—120.

Niclas Berggren 8:46 den 4 December 2008

Hur ska fler unga få jobb?

Följande diagram från dagens DI visar relationen mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslöshet i åldrarna 25-54 år i diverse OECD-länder:

Som synes är Sverige ett av två länder där ungdomsarbetslösheten är ca fyra gånger så hög som arbetslösheten i den äldre gruppen. OECD konstaterar att ungdomsarbetslösheten är en tredjedel så hög i Norge, Danmark, Island och Nederländerna, dels. pga. utbildningssystemet, dels pga. inslag på arbetsmarknaden (t.ex. höga minimilöner och diverse regleringar som gör det svårt att avskeda).

Anders Borg vidhåller att dessa inslag på arbetsmarknaden inte utgör en förklaring. Detta gör han mot bättre vetande. Inte bara OECD betonar dylika faktorer; en översikt av forskningen, gjord av docent Per Skedinger, visar samma sak. Magnus Henrekson och han sammanfattar:

En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för ungdomar och invandrare, precis de grupper som regeringen säger sig vara mest angelägen om att värna.

Media: SvD1, SvD2 (Borg kanske är rädd för att Wanja blir arg om han ifrågasätter LAS?), DN, Sydsvenskan

Niclas Berggren 7:03 den 4 December 2008

Politisk styrning av banker

Inte bara Johan Ehrenberg utan även en stor majoritet av Aftonbladets nätläsare vill socialisera bankerna. Frågan är om de har tänkt på att politiker kanske inte vägleds av ekonomisk rationalitet i sitt agerande. En ny studie påvisar att offentligt ägda banker i Tyskland tydligt påverkas av politisk styrning:

We find strong indications for political influence: the probability that savings banks close branches, lay-off employees or engage in merger activities is significantly reduced around elections. At the same time they tend to increase their extraordinary spendings, which include support for social and cultural events in the area, on average by over 15%. Finally, we find that savings banks extend significantly more loans to their corporate and private customers in the run-up to an election.

Ska ekonomiska beslut styras av viljan att bli omvald? Få väljare vill att någon ska förlora jobbet, men som Schumpeter förklarade är kreativ förstörelse en viktig grund för tillväxt. Att politiker uppehåller verksamhet av sysselsättningsskäl torde sällan vara ett bra sätt att använda knappa resurser. Likaså är det intressant att offentligt ägda banker är mer generösa med kreditgivningen, i alla fall nära val. Tror någon att det minskar risken för framtida kriser, att människor får låna mer pengar lättare?

Frågan om de offentliga ägda bankerna är mer eller mindre effektiva än andra banker studeras inte i denna uppsats, men följande konstateras:

An et al. (2007) show for Korea that banks with close political ties are less efficient.

Se även ett tidigare inlägg om forskning om effekter av statligt ägande.

Niclas Berggren 21:11 den 3 December 2008

Illusorisk rättvisa

Jag har tidigare refererat till forskning som antyder att nettoeffekten på välfärd av rättvisemärkning mycket väl kan vara negativ, eftersom de arbetare som inte är anslutna riskerar att få det sämre. Nu visar en undersökning att inte ens de arbetare som är anslutna tycks få det bättre:

De som köper rättvisemärkt hoppas att det ska göra skillnad för arbetarna. Men precis som Uppdrag gransknings resa visar är det ingen större skillnad mellan de plantager som har en rättevisemärkning och de som saknar.

Jag köper inte rättvisemärkt.

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: