Niclas Berggren 7:37 den 12 April 2008

Regeringen och småföretagarna

Mina kollegor Daniel Waldenström och Andreas Bergh har råkat i luven på varandra rörande hur stödet till entreprenörer bör utformas. Medan Daniel är skeptisk till socialdemokraternas nya offensiv, som bl.a. förespråkar ett förstärkt ekonomiskt skydd för småföretagare, menar Andreas att det kan finnas vissa poänger däri.

Jag tar inte här ställning till vem som har rätt i sak om vad som bör göras, utan jag vill istället framföra två möjliga förklaringar till varför regeringen har gjort relativt lite för småföretagarna:

Incitament: Regeringen har inga starka skäl att stödja småföretagare därför att dessa redan i hög grad röstar på ett av Allianspartierna. Det är bättre att lägga krutet på väljargrupper som inte i lika hög grad är ”säkra” väljare.
Kunskap: Regeringen har gissningsvis i huvudsak ekonomisk expertis med makroekonomisk bakgrund, som fokuserar på att ratta de ”stora” systemen, medan expertis med inriktning mot entreprenörskap är mer sällsynt. Jag tror alltså att få i departementen har kunskap om forskning om småföretagens ekonomiska betydelse.*

Resultatet av det försummade arbetet är att socialdemokraterna har tagit initiativet i entreprenörskapsfrågor, vad man än tycker om deras förslag. Men Maud Olofsson har drygt två år på sig. Mycket kan hända, om hon vill och om kunskap inhämtas.

_______________________________

*Van Praag och Versloot (2008: 135) kommer t.ex. till följande slutsats i sin översikt av den empiriska litteraturen om entreprenörsföretags ekonomiska bidrag:

Entrepreneurs create more employment than their counterparts, relative to their size. This result is unambiguous. Small and young firms are required to boost employment.”

Van Praag, Miriam C. och Versloot, Peter, H. (2008). “The Economic Benefits and Costs of Entrepreneurship: A Review of the Research.” Foundations and Trends in Entrepreneurship Research 4(2): 65–154.

Niclas Berggren 15:38 den 11 April 2008

Dagens favoritmening

Igitur:

Det finns en axelryckning som är mer inspirerande än varje andetag alla samlade, självutnämnda livscoacher eller flitigt anlitade truismonanerande företagsföreläsare tillsammans kan uppbringa.

Niclas Berggren 12:49 den 11 April 2008

Oönskade graviditeter

Hur ska man betrakta socialministerns nya arbetsgrupp , som under Anders Miltons ledning bl.a. ska försöka minska antalet oönskade graviditeter? Positivt, tycker jag. Inte för att det är fel för kvinnor att genomgå abort om de inte vill ha barn – tvärtom! – utan för att det är mindre kostsamt (i vid mening) att uppnå målet om barnfrihet på andra sätt än genom abort. Ty:

Det är lättare för kvinnan, såväl emotionellt som fysiskt, att använda preventivmedel än att genomgå en abort.
Sjukvårdens knappa resurser kan användas till annat om aborter inte genomförs (men givetvis ska de användas även till aborter då efterfrågan finns).
Risken för att få könssjukdomar minskar (i alla fall om kondom nyttjas).

Åtminstone tre åtgärder verkar rimliga: fler ungdomskliniker, bättre och utökad sex- och samlevnadsundervisning i skolan och mer lättillgängliga preventivmedel. Men är kd beredda att stödja sådana reformer? Det återstår att se. De har tyvärr ofta en tendens att vara utopister snarare än realister .

Niclas Berggren 7:52 den 11 April 2008

Vackra advokater tjänar mer

Som läsare av denna blogg vet värderar jag mänsklig skönhet högt. Det tycks fler göra. En studie* av advokaters inkomster visar att ju vackrare de är, desto mer tjänar de:

We use longitudinal data on a large sample of graduates from one law school and measure beauty by rating matriculation photographs. (1) Better-looking attorneys who graduated in the 1970s earned more than others after 5 years of practice, an effect that grew with experience. (2) Attorneys in the private sector are better-looking than those in the public sector, differences that rise with age.”

Hur kommer det sig att vackra advokater tjänar mer än andra? Tre hypoteser framförs:

First, other things being equal, those who hire and promote lawyers may prefer to be surrounded by better-looking colleagues and subordinates. Second, there may be true consumer discrimination, with consumers (clients) preferring better-looking lawyers solely because of the enjoyment of spending time with them, even though their looks do not produce better settlements or judgments. Finally, consumers (clients) may prefer a better-looking lawyer because the lawyer’s beauty is itself productive for the consumer.”

Den första hypotesen förkastas, eftersom skönhet inte ger högre avkastning om man är anställd jämfört med om man är egenföretagare. Alltså är det kundernas preferenser som gör att arbetsgivarna finner det lönsamt att ge vackra anställda högre lön. Studien lyckas inte klargöra om kunderna föredrar vackra advokater därför att de tycker om att omge sig med vackra människor eller därför att de (korrekt) tror att vackra advokater har större framgång i domstolar. Dessa orsaker utesluter förvisso inte varandra.

Beauty pwns!

__________________________

*Biddle, J. E. och Hamermesh, D. S. (1998). ”Beauty, Productivity, and Discrimination: Lawyers’ Looks and Lucre.” Journal of Labor Economics 16(1): 172–201.

Niclas Berggren 7:11 den 11 April 2008

Smarta tål inte oljud

Apropå detta med Glassbilen och kyrkklockor skriver Arthur Schopenhauer följande om oljud i Parerga und Paralipomena (1851), vol. 2, kap. 30, § 378:

The superabundant display of vitality, which takes the form of knocking, hammering, and tumbling things about, has proved a daily torment to me all my life long. There are people, it is true – no, a great many people – who smile at such things, because they are not sensitive to noise; but they are just the very people who are not sensitive to argument, or thought, or poetry, or art, in a word, to any kind of intellectual influence. The reason of it is that the tissue of their brains is of a very rough and coarse quality. On the other hand, noise is a torture to intellectual people.

Niclas Berggren 19:34 den 10 April 2008

Aktivitetstips

Om du inte har något inplanerat på lördag och befinner dig i Stockholm kan du överväga att besöka detta möte:

Själv är jag ett stort fan av Kim Jong-Il! (Tack till Fredrik Hardt för tipset.)

Niclas Berggren 8:06 den 10 April 2008

Intellektuell dopning

Finns det etiska problem med att prestationshöjande läkemedel används för att förbättra intellektuella prestationer? Enligt en undersökning anser många ledare forskare inte det. De anser, liksom jag, att intellektuell dopning bör vara tillåten.

Två intellektuella giganter, som torde ha nått sina positioner utan dylika preperat, anför goda argument för denna hållning. Richard Posner skriver:

The case for banning intelligence doping is even weaker than the case for banning sports doping. One reason is that there is a strong positive externality from increased cognitive functioning, since smart people usually cannot capture the entire social product of their work in the form of a higher income. … Of course the naturally gifted will object to any ‘artificial’ enhancements that enable others to compete with them. But it is not obvious why their objections should be given weight from a public policy standpoint.”

Gary Becker håller med. Det gör jag också.

Niclas Berggren 7:46 den 10 April 2008

Farligt miljötänkande

Paul Krugman varnar för den etanolpolitik som förs i västvärlden för närvarande. Den är inte särskilt bra, kanske t.o.m. direkt dålig, för miljön, och den är en bidragande orsak till ökade matpriser, som främst drabbar världens fattiga:

The subsidized conversion of crops into fuel was supposed to promote energy independence and help limit global warming. But this promise was, as Time magazine bluntly put it, a ‘scam.’ This is especially true of corn ethanol: even on optimistic estimates, producing a gallon of ethanol from corn uses most of the energy the gallon contains. But it turns out that even seemingly ‘good’ biofuel policies, like Brazil’s use of ethanol from sugar cane, accelerate the pace of climate change by promoting deforestation. And meanwhile, land used to grow biofuel feedstock is land not available to grow food, so subsidies to biofuels are a major factor in the food crisis. You might put it this way: people are starving in Africa so that American politicians can court votes in farm states.”

Det är dags för mer av kritisk analys i miljöfrågor, inte minst om etan o l .

Niclas Berggren 7:38 den 10 April 2008

Kvinna med pondus

LaKisha Jones, från förra säsongen av American Idol, framför ”Stormy Weather”. Hon är som en urstorm hela hon!

Niclas Berggren 21:36 den 9 April 2008

Moralism till vänster och höger

Claes Borgström vill skärpa straffet för sexköp. Det ska dömas till fängelse. Ty :

Övergreppet mot en kvinna man köper sex av är ett betydligt allvarligare brott än att till exempel snatta i en affär. Prostitution är också en förutsättning för människohandel.

Och den moderata justitieministern hänger på (även om hon betonar att snatteri också är en allvarlig förseelse – alltid något). När jag läste detta frågade jag mig: Vågar ingen säga emot? Vågar någon stå upp för frihet och självbestämmande?

Jodå. Blogge Bloggelito säger emot, och det rejält. Hans analys av ”normofilerna” är obligatorisk läsning. Komplettera sedan med att läsa de kloka juristerna Mårten Schultz och Jakob Heidbrink i samma ämne. Det borde stämma till eftertanke.

Niclas Berggren 15:45 den 9 April 2008

Barn och lycka

Det finns de som menar att livets mål och mening är barnafödande. Professor Arthur Brooks påpekar dock följande i sin nya bok Gross National Happiness:

On the surface, it looks as though kids make people a bit happier: Adults with one or two kids are about 3 percentage points more likely to say they are happy than childless adults. But this gap is an illusion created by the fact that many happiness-causing things are also correlated with whether one has kids — marriage, age, religion, politics, and so forth. When we correct for these things, the relationship between kids and happiness actually reverses itself, and we see that children make people unhappy. If two adults in 2004 were the same in age, sex, income, marital status, education, race, religion, and politics — but one had kids and the other did not — the parent would be about 7 percentage points less likely to report being very happy. The more children you have, on average, the unhappier you get — up to a point. The average happiness of adults — correcting for all the factors mentioned above — falls as more children are added to the family.

Så visst kan man eftersträva barn – men man ska vara medveten om att det inte verkar vara någon bra metod för att öka lyckan i livet. Nu tror jag i och för sig att barn i de flesta fall kommer till pga. en biologisk drift som inte så lätt låter sig påverkas av rationella kalkyler (av hur lycka eller andra målvariabler bäst uppnås). Men kanske kan man få inspiration av Camille Paglia att låta sig påverkas och att trotsa naturen.

Niclas Berggren 7:32 den 9 April 2008

Osynlig hand i vetenskapen

I ”The ‘Science-as-Market’ Analogy: A Constitutional Economics Perspective” diskuterar professor Viktor Vanberg hur vetenskapen och marknaden kan ledas att generara allmännyttiga utfall. Idén uttrycks på detta vis:

Market and science are games of competition. In both realms, the engine that drives the evolutionary invisible-hand process is the competing ambitions of rewardseeking agents. And in both realms competition is not unbounded but is constitutionally constrained, subject to rules that can be more or less suitable in channeling the participants’ ambitions in socially productive directions.”

Reglerna för vetenskapen är av två slag: dels de interna (den vetenskapliga metoden, såsom den uttolkas inom vetenskapen) och dels de externa (finansiärernas krav). Gällande nationalekonomin återger Vanberg en kritik mot den långt drivna matematiseringen, som genom sin världsfrånvändhet indikerar att de interna reglerna inte är i linje med de externa:

According to authors like Cassidy, Frey, Mirowski and Mayer it is the desire to raise their status by turning their discipline into a branch of applied mathematics that has lead economists to adopt selection principles that are counterproductive, both with regard to the outside reputation of their profession and with regard to its contribution to the growth of knowledge.”

Intressant nog tycks nationalekonomin (återigen) nu utvecklas i mer empirisk riktning. Och i grunden är Vanberg optimistisk om den långsiktiga utvecklingen:

The principles of selection that prevail in research institutes and universities, the constraints that national rules and regulations define for scientific work, and conventions that come to prevail in professions such as economics may be dysfunctional, but man’s ineradicable interest in knowing how the world around him works will be an incessant force that tends to select in favor of more informative theories, and stubborn reality will be an inescapable ultimate selector between conjectures that are compatible with the facts and those that are not. Globally and in the long run the capacity of markets to serve consumer interests and the capacity of science to advance the growth of knowledge appear to be quite robust, even though the constitutional requirements for their flourishing may be unevenly met in different locations and at different times.”

Jag delar den optimismen, både för marknaden och vetenskapen.

Niclas Berggren 7:31 den 9 April 2008

Brasiliansk skönhet

Edilson Nascimento är en 20-årig modell från Brasilien. Han upptäcktes på en judotävling. Det kanske är en sport man borde ta en närmare titt på?

Niclas Berggren 7:18 den 9 April 2008

Avskaffad värnskatt utan kostnad

Det finns goda argument, av såväl rättvise-, generalitets- och effektivitetskaraktär, för varför värnskatten bör avskaffas:

Många finner det orättvist att betala mer än hälften av en löneökning i skatt; andra finner det orättvist att vissa ska betala en högre andel av sin inkomst i skatt än andra.*
Buchanans generalitetsprincip säger att likabehandling är eftersträvansvärt, vilket implicerar proportionell beskattning, därför att det politiska systemet annars riskerar att degenerera till att tillfredsställa olika särintressen på allmänintressets bekostnad.
Personer med högre inkomster tenderar att arbeta mindre, och utbildning tenderar att löna sig mindre, med värnskatten på plats, vilket kan förvänta dämpa välståndsutvecklingen.

Som nämns i DN idag har Bertil Holmund (Uppsala universitet) och Martin Söderström (Konjunkturinsti-
tutet) beräknat att en avskaffad värnskatt sannolikt är självfinansierad. Dvs. fler fördelar uppnås, enligt ovan, genom ett avskaffande utan att skatteintäkterna minskar. Deras studie återfinns här och sammanfattas på följande vis:

Recent research on the behavioral effects of income taxes has to a large extent focused on the elasticity of taxable income with respect to the net-of-tax rate, i.e., one minus the marginal tax rate. We offer new evidence on this matter by making use of a large panel of Swedish tax payers over the period 1991-2002. Changes in statutory tax rates as well as discretionary changes in tax bracket thresholds provide exogenous variations in tax rates that can be used to identify income responses. We estimate dynamic income models which allow us to distinguish between short-run and long-run effects in a straightforward fashion. The estimates of the long-run elasticity of income with respect to the net-of-tax rate typically hover in a range between 0.20 and 0.30. The short-run elasticities are in general smaller but less precisely estimated. We use the estimates to simulate the fiscal consequences of a tax reform that reduces the top marginal tax rate by five percentage points. Such a reform turns out to have negligible effects on tax revenues and may even yield a fiscal surplus.

Vad väntar regeringen på? Jag hoppas att de inte avvaktar av rädsla för socialdemokratiska angrepp om att en reform av detta slag skulle vara ”orättvis”. Sådana påståenden kan framgångsrikt tillbakavisas. Se även PJ Anders Linders kommentar .

Uppdatering: Regeringen tar förvisso inte bort värnskatten men utlovar nya inkomstskattesänkninga r . Gott så. Särskilt framstår argumentationen som kraftfull gentemot den handfallna och skattehöjande oppositionen .

_______________________________

*Begreppet orättvisa är normativt och därmed inte heller möjligt att fastställa vetenskapligt. Vissa anser det förstås rättvist med en progressiv och hög inkomstbeskattning, men poängen här är att detta är en subjektiv värdering som inte delas av alla, bl.a. inte av mig.

Niclas Berggren 14:21 den 8 April 2008

Myt om religion

Vissa, som nyligen tidskriften Axess, hävdar att religionen är på väg tillbaka efter 1900-talets sekularisering. Som jag tidigare har påpekat tycks det inte stämma, varken i västvärlden i stort eller inom ramen för Svenska kyrkan. Nu kommer nya siffror som visar att andelen av befolkningen som är medlemmar i en frikyrka har minskat med 7,4 procent under perioden 2000–2005. Kristendomen är, tack och lov, inte på väg tillbaka i vår del av världen.

Uppdatering: Även kristna värderingar, t.ex. om homoadoption och embryonal stamcellsforskning, verkar delas av allt färre. Se även här om detta.

Niclas Berggren 9:54 den 8 April 2008

Kristen etik och Downs syndrom

Är det etiskt riktigt att erbjuda gravida test för att se om fostret har Downs syndrom? Självklart, säger jag; nej, säger katolikerna. Effekten av att erbjuda testet är tydlig:

I Danmark erbjuds kub till alla gravida kvinnor sedan några år. Där har antalet barn som föds med Downs syndrom halverats.

Jag ser detta som positivt, då det ger full valfrihet till föräldrarna. Ingen behöver ta testet och ingen behöver genomgå abort, även om testet indikerar Downs syndrom. Men de föräldrar som vill ta testet och genomgå abort får det. Varför ska inte de få bestämma? Kristen etik styrs av en idé om livskvantitet, inte av en omsorg om livskvalitet, och är stötande. Se vidare Peter Singers resonemang om abort på foster med skador.

Uppdatering: Notera språkbruket i Dagens ledare: testet ”riskerar att minimera antalet barn med Downs syndrom.” [Fetstil tillagd.] Det vissa ser som en risk ser andra som en möjlighet.

Niclas Berggren 9:21 den 8 April 2008

Bokstavskonst

Bratsa Bonifacho, The Evolution (2005), 137,2 x 137,2 cm:

Niclas Berggren 7:42 den 8 April 2008

Glad postnyhet

Peter Wolodarski förmedlar viktig och glädjande information om ”kravet” på att installera fastighetsboxar i flerbostadshus:

I det tysta har statliga Post- och telestyrelsen, PTS, gjort en halv pudel genom att ‘uppdatera’ de allmänna råd som diskussionen utgått från. Det reviderade dokumentet kan läsas på www.pts.se Myndigheten tar avstånd från Postens kollektiva hot om att efter 2011 sluta dela ut brev i hus som fortsätter med traditionella brevinkast.”

Du kan läsa mer här om varför jag finner denna information glädjande.

Niclas Berggren 20:06 den 7 April 2008

Minskat utanförskap

Färska siffror från SCB, publicerade i Riksdag & Departement, visar att utanförskapet har minskat med
145 000 personer sedan Alliansen kom till makten. Vad menas då med utanförskap? Jo, summan av personer (i helårstermer) som är arbetslösa, som är i AMS-åtgärder eller som uppbär sjukpenning, sjukersättning eller socialbidrag. Finansministern utvecklar:

Det är ett sätt att fånga att många står utanför arbetsmarknaden vid sidan om den öppna arbetslösheten. Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar har mer speglat arbetsmarknadsläget än vad försäkringarna ursprungligen var tänkta för, säger Anders Borg.”

Detta diagram illustrerar den positiva utvecklingen:

Niclas Berggren 19:27 den 7 April 2008

Lyckliga studenter

Vad påverkar studenters lycka? En tysk studie indikerar följande:

Att studera juridik är förknippat med högre lycka, att studera sociologi är förknippat med lägre lycka och att studera ekonomi är varken förknippat med högre eller lägre lycka.
Goda chanser att få jobb är förknippat med högre lycka.
Hög inkomst är förknippat med högre lycka.

Inte helt överraskande resultat, förutom detta med att studenter inte tycks bli lyckligare av att studera ekonomi. Kan det bero på att företags- och nationalekonomi har klumpats samman, att all case-undervisning gör företagsekonomistudenterna mindre lyckliga och att detta raderar ut den högre lycka som studier i nationalekonomi säkerligen ger?

Niclas Berggren 15:28 den 7 April 2008

Glassbilen och kyrkklockor

En professor i Göteborg vill förbjuda Glassbilen att spela sin käcka melodi:

Jag vill göra en jämförelse med berömda vattendroppen, en tortyrmetod som bygger på att vatten droppar ned på ens huvud under en längre tid. Upprepning kan bryta ned en person helt och hållet. Hemglass bygger hela sin försäljning på den här melodin.

Melodin kan alltså ses som en negativ externalitet – för vissa. I professorns fall som en extremt negativ externalitet. Men för andra fyller melodin en konsumentupplysande funktion, och för dem vore ett förbud icke önskvärt, liksom givetvis inte heller för Glassbilen själv.

Är det rimligt att införa ett förbud bara för att en enstaka person ogillar ett fenomen? I så fall förespråkar jag ett förbud mot att ringa i kyrkklockor. Jämfört med deras oljud är Glassbilens melodi skön och inbjudande; och den kyrkliga förkunnelsen är långt mer ohälsosam än lite glass.

Niclas Berggren 7:37 den 7 April 2008

Skepsis mot frimurarna

Många verkar fascineras av frimurarorden. Jag skulle aldrig få för mig att försöka bli frimurare, av flera skäl.

Svenska frimurare måste vara kristna, och jag förkastar kristendomen. Utomlands krävs i regel bara något slags gudtro, tro på en Supreme Being eller en Great Architect of the Universe, och någon sådan tro har inte jag. (Dock finns det vissa som accepterar ateister.)
Frimurare framhåller sig som goda genom frekvent tal om välgörenhet, och grupper som känner behov av att framhålla sig som goda är jag misstänksam mot.
Medlemskap innefattar hemlighetsmakeri baserat på eder, löften och hot. Sådant finner jag principiellt förkastligt.
Medlemskap innefattar också utstuderade ritualer, och sådana finner jag puerila.
Rent allmänt tycker jag att frimurarorden, likt de flesta andra organisationer, andas kollektivism, vilket jag (rent psykologiskt) ogillar.
Stilen är högborgerlig, och jag känner mig inte komfortabel med den.

Intressant nog ogillar Katolska kyrkan också frimurarorden:

[T]he Church’s negative judgment in regard to Masonic association remains unchanged since their principles have always been considered irreconcilable with the doctrine of the Church and therefore membership in them remains forbidden. The faithful who enroll in Masonic associations are in a state of grave sin and may not receive Holy Communion.

Nu ogillar jag förvisso Katolska kyrkan mer än frimurarorden, så de får gärna bekämpa varandra, vad mig anbelangar.

Niclas Berggren 7:33 den 7 April 2008

Semikolon som signal

Kurt Vonnegut om användande av semikolon:

If you really want to hurt your parents, and you don’t have the nerve to be a homosexual, the least you can do is go into the arts. But do not use semicolons. They are transvestite hermaphrodites, standing for absolutely nothing. All they do is show you’ve been to college.”

Men är det verkligen fel att vilja signalera att man är välutbildad? (Tänk dock på att du framstår som en kretin om du använder semikolon felaktigt.)

Uppdatering: Semikolonets vara eller inte vara diskuteras för fullt i Frankrike för närvarande.

Niclas Berggren 7:26 den 7 April 2008

Reformer i Polen

Jag besökte Polen för första gången i december och imponerades av den ekonomiska dynamik jag kunde observera. I DI idag rapporteras om den nya regeringens ambitiösa ekonomiska reformprogram:

Ett halvår efter regeringsskiftet startar en ny privatiseringsvåg i Polen. Regeringen planerar också att införa en enhetsskatt som i stora delar av övriga Centraleuropa.”

På privatiseringssidan håller sig även vår regering väl framme; men jag hoppas, efter det viktiga jobbskatteavdraget, att progressiviteten nu ska kunna minskas i den svenska inkomstskatteskalan.

Niclas Berggren 19:08 den 6 April 2008

Vad är normalt?

I Fassbinders film Querelle, som jag såg idag, dansar barägarinnan Lysiane med sin älskare Robert, varpå en gäst frågar Lysianes man Nono om han inte bryr sig. Nono svarar:

—You think I should be jealous?
—It would be normal.
—Maybe, but what’s normal? We got a deal. Lysiane does what she feels like and leaves me free to do what I want. Understand? That’s important for me.

Jag tycker om synen att normalitet inte är något orubbligt, något objektivt, något som måste följas. Den relevanta frågan är alltid: Vad är normalt? Det som är normalt för dig är kanske inte normalt för mig.

Jämför med diskussionen om vad som är naturligt .

Niclas Berggren 7:47 den 6 April 2008

Brutal sport

Rugby är en synnerligen brutal sport. Men man kanske skulle börja följa den? Will Chambers är en ny rugbystjärna i Australien:

Niclas Berggren 7:44 den 6 April 2008

Skatter har en kostnad

Hur påverkar skatternas storlek ekonomin? Frågan är omtvistad bland ekonomer. Christina Romer och David Romer visar i ett metodologiskt innovativt bidrag till den vetenskapliga diskussionen, att skatteförändringar har stora effekter. En exogen ökning av skatternas andel av BNP med 1 procentenhet minskar real BNP med 2–3 procent. Och effekten är bestående.

Deras abstract beskriver forskningsansatsen:

This paper investigates the impact of changes in the level of taxation on economic activity. We use the narrative record – presidential speeches, executive-branch documents, and Congressional reports – to identify the size, timing, and principal motivation for all major postwar tax policy actions. This narrative analysis allows us to separate revenue changes resulting from legislation from changes occurring for other reasons. It also allows us to further separate legislated changes into those taken for reasons related to prospective economic conditions, such as countercyclical actions and tax changes tied to changes in government spending, and those taken for more exogenous reasons, such as to reduce an inherited budget deficit or to promote long-run growth. We then examine the behavior of output following these more exogenous legislated changes.

Man kan notera att skattetrycket i Sverige är fallande.

Niclas Berggren 7:01 den 6 April 2008

Barn som svepskäl

Återigen påstås att äktenskapet som civilrättslig institution måste förbehållas heterosexuella par med hänvisning till barnen:

Vi instämmer med juristen Anders Svensson (SvD Brännpunkt 30/3) att äktenskapet inte bara är ett ord. Det är en institution för barns uppfostran med två föräldrar.”

Sjävklart är äktenskapet inte bara ett ord – men ords betydelse utvecklas, mina herrar. Och om barn ska krävas för ett giltigt äktenskap undrar jag varför ni inte vill förbjuda sterila par, åldriga par och par som inte vill ha barn att ingå äktenskap. Det är väl inte så att ni använder barnargumentet som svepskäl för att stigmatisera homosexuella? Alternativt eller dessutom är ni okunniga i juridik, ty införandet av en könsneutral äktenskapsbalk är helt irrelevant för barns juridiska ställning.

Niclas Berggren 13:43 den 5 April 2008

Vilda cyklister

Är det acceptabelt att bryta mot trafikregler? De flesta gör väl det av och till. Nästan alla går mot röd gubbe, och de flesta kör för fort ibland. Jag måste erkänna att jag ibland cyklar på trottoaren och på övergångsställen. (Trottoarcyklandet har gått bra, utom en gång, då en tant skrek åt mig. Då skrek jag tillbaka.) Nå, frågan aktualiseras av att David Cameron, partiledare för det konservativa partiet i Storbritannien, har avslöjats cykla ganska vilt.

Jag är inte helt säker på hur jag ser på frågan. Å ena sidan tycker jag att ”små” förseelser av ovan nämnt slag är rätt oförargliga och t.o.m. effektivitetsbefrämjande och tidsbesparande. Å andra sidan noterar jag en normupplösning bland mina medcyklister som ibland oroar mig lite. Finns inte risk för ett sluttande plan ? Har man accepterat en regelöverträdelse kanske det inte går att förhindra en annan. T.ex. cyklar numera allt fler cyklister mot rött ljus. Blir nästa steg att bilister börjar negligera trafikljusen? Är det dags att sluta gå mot röd gubbe för att förhindra att cyklister och snart också bilister kör mot rött?

Se också min varning för en dum trafikregel och en rapportering om att färre trafikregler kan leda till färre olyckor.

Niclas Berggren 6:19 den 5 April 2008

Ayn Rand, kompositör

Medan jag i godan ro ser på Så ska det låta, dyker helt plötsligt för mig okänd information upp i rutan. Ayn Rand har varit med och komponerat den härliga gamla slagdängan ”Only You”! Bildbevis:

Det är Linda Bengtzing och Brolle Jr. som framför den stora filosofens musikaliska mästerverk.

Niclas Berggren 6:18 den 5 April 2008

Att skapa egna värderingar

James Buchanan i Why I, Too, Am Not a Conservative (Edward Elgar, 2006, s 22):

If the idealistic vision of politics is accepted, if the activity does, indeed, consist in the continuing search for some ‘good’ that exists independently from individual value creation, there could be little justificatory argument for democratic structures. In this setting there is a necessary bias toward allowing ‘experts’ to lead the search. There is little room for democracy in this basically Platonic vision. If, however, transcendent values do not exist, and persons must create their own values, how can those of some persons be deemed more important than those of others?

Det jag finner särskilt intressant är Buchanans syn att vi skapar våra egna värderingar och att detta faktum utgör ett normativt argument för politisk jämlikhet. Två reflexioner:

Jag är i grunden sympatiskt inställd till synen att värderingar inte kommer ”utanifrån” utan från människors insida och att det inte finns någon ”objektiv” moral mot vilken vi kan utvärdera våra egna hållningar. Men jag skulle i allmänhet tveka inför att säga att vi skapar eller väljer våra värderingar. Vi kan inte undgå att reagera emotionellt som vi gör, med grund i arv och miljö, inför olika fenomen. Vi skapar eller väljer inte våra egna känslor, vilka utgör grund för våra värderingar.
Om man påstår att värderingar är externa/objektivt fastställda/transcendenta kan man tänka sig att detta också innefattar det Buchanan varnar för, en syn där en upplyst moralelit måste få bestämma vilka politiska beslut som fattas. Jag tror att det finns en sådan risk: Tror man att det finns en normativ ”sanning” och att påvar, kalifer eller dalai lamor har sett denna ”sanning”, varför ska någon annan än dessa eller deras underlydande få bestämma?

Niclas Berggren 6:17 den 5 April 2008

För en stor vägg

Robert Motherwell, Elegy to the Spanish Republic, No. 57 (1957–1960), 203,2 x 262,2 cm:

Niclas Berggren 20:22 den 4 April 2008

Inga sandaler på stranden

Moderåd från ung expertis:

Om man tar sig ner till fötterna finns det vissa som frågar efter sandaler? Jag svarar:
– Hell no! Barfota eller flipflop gäller på stranden tillsammans med en waxad bringa.”

Niclas Berggren 11:52 den 4 April 2008

En frisk fläkt

Tommy Körberg om den pastor som polisanmälde honom för att ha ”kränkt” kristna:

Det är inte första gången det här sker. Jag är irriterad på dumskallar. Vad trodde idioten? Det finns ingen åklagare som vill ta i det.”

Jag undrar vad Tommy skulle säga om Tuve Skånberg. Och om Dagens uppmaning till förbön.

Niclas Berggren 7:10 den 4 April 2008

Byt statliga chefer vid regeringsskifte

Till skillnad från i USA har vi i Sverige av tradition sett högre statliga tjänstemän som opolitiska och lojala mot den regering som för tillfället sitter vid makten. Därför har dessa inte heller bytts ut vid regeringsskifte. Jag tycker att det är dags att ändra på den ordningen, i alla fall vad gäller de chefer som direkt genomför regeringens politik.

Få är helt opolitiska. Ibland döljs det väl, ibland är det uppenbart, som i fallet Bo Bylund, som i hög grad tillsattes som AMS-chef på basis av ett visst politiskt synsätt. För att en regering ska få effektivt genomslag för det program som väljarna har gett stöd för krävs en effektiv implementering, vilket i sin tur kräver engagerade chefer också på myndighets- och verksnivå. Därför bör en regering tillsätta chefer som de tror med liv och lust vill genomföra det regeringen ger dem i uppdrag att genomföra.

Skulle inte kompetensen hotas av ett sådant system? Det tror jag inte, av två skäl. Dels kan nog många gånger kompetensen vara större utanför den etablerade myndighets- och verksvärlden, och den kan må bra av att kunniga personer med helt annan bakgrund rekryteras dit. Dels finns ju den stora mängden sakkunniga tjänstemän som inte är högsta chefer kvar.

Däremot tror jag att det är bra att tjänster som inte rör implementering av regeringspolitik förblir ”opolitiskt” tillsatta, och där tycker jag regeringens (låt vara famlande) steg mot mer transparenta tillsättningar är att välkomna. Det kan t.ex. gälla hur de högsta domarna eller riksrevisorerna utses. Dessa ska delvis granska regeringen, och så hög grad av opartiskhet som möjligt bör eftersträvas för dem.

Niclas Berggren 6:48 den 4 April 2008

Villig lärare

En 25-årig lärare har arresterats för att ha haft sex med en 16-årig elev. En annan elev är förundrad:

I’m really shocked. She’s an amazing teacher. She’s willing to do anything with the students.

Niclas Berggren 19:30 den 3 April 2008

Utsökt mat

Idag åt jag lunch på Nalens restaurang på Regeringsgatan 74 i Stockholm, närmare bestämt entrecôte med senapsstekt potatis samt persilje- och rödlöksallad. Den var delikat! Jag har nu ätit där ett 15-tal gånger, huvudsakligen kvällstid, och tycker (uppenbarligen) att det är ett prima ställe. Min favoriträtt är köttbullar med potatispuré, gräddsås, pressgurka och råröda lingon (140 kr). Maten är välgjord, med inriktning mot svensk husmanskost i traditionell och nydanande tillagning. Man får dessutom hembakat, underbart bröd till varje måltid. Prisnivån är låg i förhållande till det man får – kanske är det Stockholms mest prisvärda restaurang. Lokalen har dessutom stor charm. Boka bord pronto!

Niclas Berggren 7:56 den 3 April 2008

EG-rätten äger

Apropå judikaliseringen av politiken föreslår nu regeringen att det ska bli tillåtet för svenskar att själva köpa alkohol från andra länder även om man själv inte transporterar hem den:

EG-domstolen konstaterade dessutom i en dom 4 oktober 2007 att ‘Sverige har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 28 EG-fördraget genom att förbjuda att privatpersoner importerar alkoholdrycker genom oberoende mellanhand eller yrkesmässig befordran, utan att detta förbud kan anses vara befogat enligt artikel 30 EG-fördraget’. Regeringen beslutar därför om en proposition för att EU-anpassa svensk alkohollagstiftning. Enkelt uttryckt behöver svensk lagstiftning anpassas så att införsel av alkohol för privat bruk genom ombud blir tillåtet.”

Ett mycket välkommet förslag, som vi förstås i första hand har EU-medlemskapet att tacka för. (EG-domstolen rår inte ens nykterhetslobbyn på.)

En personlig anekdot: För några år sedan besökte jag restaurang Bagatelle i Oslo och ville efter hemkomsten köpa ett av de viner som serverades där. Det fanns inte på Systembolaget, så jag tog reda på att det såldes av en dansk återförsäljare. Jag fick därefter fylla i en blankett på Systembolaget för beställning av 12 flaskor. De kom aldrig. Jag ringde ett antal gånger till olika personer på Systembolaget, men ingen visste vad som hände med min order. I framtiden kan jag tack och lov beställa själv.

Niclas Berggren 6:56 den 3 April 2008

Judikalisering av politiken

I senaste numret av Fokus lyfts judikaliseringen av politiken fram, och professor Joakim Nergelius citeras:

Juristernas ökade makt är den största politiska tendensen i vår tid.

Det ligger mycket i det. Men hur ska det ses, att domstolar fäller avgörandet i många frågor som är av politisk-ideologisk art? Frågan är komplicerad, men jag ställer mig i huvudsak positiv. Inte minst är det viktigt att säkerställa att lagstiftningen är i överensstämmelse med överordnad lag (såsom konstitutionen och EG-rätten). Som Stig Strömholm* uttrycker det:

Rättssystemet måste ‘gå ihop’. Det behövs en övernorm för valet mellan motstridiga lösningar även för de undantagsfall där den högsta lagstiftande makten har fattat ett beslut, som står i strid med de normer som reglerar dess verksamhet och kompetens. … Den som intager ståndpunkten, att ‘lagen’ inte har någon annan legitimation än ‘folkviljan’ … och att den senares företrädare bör kunna suveränt behandla sina egna tidigare antagna grundlagsnormer, ikläder sig … därmed också skyldigheten att visa dels varför man överhuvudtaget funnit det nödvändigt att omge folkrepresentationens verksamhet med tvingande regler, dels hur den intagna ståndpunkten låter sig förenas med den i regeringsformen (1 kap. 1 § tredje stycket) uttryckta principen, att den offentliga makten utövas under lagarna.

___________________________

*Strömholm, Stig (1988). Rätt, rättskällor och rättstillämpning. Stockholm: Norstedts. Citatet är från s 206.

Niclas Berggren 6:53 den 3 April 2008

Lesbiska med läppstift

Jag har tidigare uppmärksammat bears, dvs. homosexuella män som är tjocka och håriga och som önskar framstå som maskulina. Deras motsvarighet på kvinnosidan torde vara lipstick lesbians, dvs. homosexuella kvinnor som är smala och fräscha och som önskar framstå som feminina. De klär sig ofta i kjol och klänning, har långt hår (men bara på huvudet) och använder smink. På bilden ses några typiska kvinnor av detta slag från tv-serien The L Word.

Se förresten denna lesbiska limerick.

Niclas Berggren 6:44 den 3 April 2008

Den obehagliga kulturhögern

Johan Tralau, kulturkonservativ, talar sig varm för offentligt kulturstöd:

Jag tror åtminstone så här att, vad gäller kulturarvet, så finns det en, asså, det finns ganska goda skäl att försöka värna om, om beständighet i, asså, kontinuitet i kulturarvet.

Denna syn tilltalar mig inte, av åtminstone två skäl:

Traditionell kultur är nästan alltid trist, förutsägbar och intetsägande. Jag ser framför mig stöd till målande av harar i naturmiljö istället för stöd till nydanande och sant berörande konst. Om människor eller sponsorer inte vill betala för traditionell kultur anser jag det vara lika fel för staten att tillhandahålla finansiering av den som det var för staten att hålla en förlegad varvsindustri under armarna till höga kostnader på 1970-talet. Kreativ förstörelse behövs också på kulturens område och ska inte hindras av staten.
Att ge stöd till traditionell kultur gynnar primärt redan priviligierade människor. Det är inte ensamstående mammor från Rinkeby som går på Operan och Dramaten. Är detta då ett riktigt användande av knappa resurser?

Uppdatering: Jag har fått frågan varför jag har en bild på Al Gore ovan. Men det är faktiskt Tralau på bilden. Och läs här om frön till en förnyad kulturpolitik.

Niclas Berggren 19:46 den 2 April 2008

Katolska skolor stör mig

Jag har på kort tid sett två filmer som utspelar sig på katolska internatskolor, och de fyllde mig båda med fasa. Jag får avsmak för dessa präster och deras ständiga försöka att styra, kontrollera och domdera, ibland med subtila, ibland med brutala metoder. Att se hur de gottade sig i ungdomarnas biktbekännelser, som grundar sig i att dessa som barn har itutats att det finns ”synder” som behöver ”bekännas”, var upprörande. Föräldrar som skickar sina barn till sådana skolor bör skämmas.

Allmänt sett ser jag tre problem med religiösa skolor:

Risken för ovetenskaplighet i själva undervisningen, som undervisning i intelligent design kreationism.
Risken för att en religiöst grundad, destruktiv eti k lärs ut.
Risken för att elever rent allmänt förleds att ta till sig religiösa trosföreställningar vidskeplighet.

Är det inte dags att ifrågasätta offentligt stöd till religiösa skolor?

Niclas Berggren 15:26 den 2 April 2008

Att bry sig om andra

Människan står sig själv närmast men är inte totalt egoistisk. Så skulle jag sammanfatta Adam Smiths syn, såsom den kommer till utryck i The Theory of Moral Sentiments.

Om att stå sig själv närmast (III.1.45):

In the same manner, to the selfish and original passions of human nature, the loss or gain of a very small interest of our own, appears to be of vastly more importance, excites a much more passionate joy or sorrow, a much more ardent desire or aversion, than the greatest concern of another with whom we have no particular connexion.”

Och om att människan har visst intresse för andras välmående (I.1.1):

How selfish soever man may be supposed, there are evidently some principles in his nature, which interest him in the fortune of others, and render their happiness necessary to him, though he derives nothing from it except the pleasure of seeing it.”

Hade vi t.ex. brytt oss om tsunamioffren om de inte i så hög grad hade varit från Sverige? Men att vi brydde oss, det står helt klart.

Niclas Berggren 7:28 den 2 April 2008

Ideologisk historia

Ett antal historiker kritiserar regeringen för att Forum för Levande Historia nu bedriver en upplysningskampanj om kommunismens brott:

Men varför tillkommer makten att peka ut vilka som är ‘de mörkaste delarna’ den för tillfället sittande regeringen? De betydande skillnaderna mellan olika historiska perspektiv på till exempel den kommunistiska erfarenheten visar riskerna med statliga historiekampanjer i blixtbelysning.”

Men vilka andra än den för tillfället sittande regeringen skulle peka ut ”de mörkaste delarna”? Ideologiska historiker? Men varför skulle deras värderingar få styra – Forum för Levande Historia är ju en statlig inrättning. Tidigare har den för tillfället sittande regeringen pekat ut nazismen (och det verkar artikelförfattarna inte ha några problem med); den för tillfället sittande regeringen pekar också (rätteligen) ut kommunismen; och om en kommande för tillfället sittande regering dessutom t.ex. pekar ut kristendomen ser jag inget princpiellt problem med det – så länge Forum för Levande Historia existerar som en statlig institution. Om artikelförfattarna menar allvar med att staten inte ska skriva historia skulle de inte bara vända sig mot att Forum för Levande Historia upplyser om kommunismens brott — de skulle förespråka en nedläggning . Inte mig emot.

Emellertid skulle knappast ”problemet” försvinna ens då, ty det är alltid någon som selektivt bestämmer innehållet i historieundervisningen. Staten sätter ramar; läroboksförfattare gör urval; lärare väljer läroböcker och vad de ska säga på lektionerna, etc. Även om den för tillfället sittande regeringen inte pekar ut vad som ska sägas kommer någon annan att göra det. Och om jag hade någon form av beslutsmakt skulle jag definitivt inkludera upplysning om kommunismens brott. Hur artikelförfattarna föreslår att detta ofrånkomligt subjektiva urval ska kunna undvikas ser jag fram emot att höra mer om.

Uppdatering: Se även Stefan Karlssons analys, kulturministerns kommentar, Bo Rothsteins kloka tankar och Andreas Berghs diskussion av ett intressant efterspel vid Växjö universitet.

Niclas Berggren 6:44 den 2 April 2008

Konstitutionellt grundad ojämlikhet

Lars Feld och Jan Schnellenbach studerar sambandet mellan politiska institutioner och ojämlikhet. De fokuserar på följande institutioner:

direktdemokrati kontra representativ demokrati,
presidentstyre kontra parlamentarism,
majoritetsval kontra proportionella val samt
enhetsstat kontra federalism.

De finner bl.a. följande:

Summing up, our analysis suggests that the occurrence of Director’s Law heavily depends on the constitutional and political system prevailing in the different countries. A redistribution from the rich to the middle income classes and perhaps also to the poor becomes more probable in representative democracies which are either organized as unitary states, or federations allowing for low levels of sub-central fiscal autonomy, constituting their executive in the way of parliamentary systems. Given the empirical ambiguity of the effect of plurality rule, Director’s Law is thus probably not only a problem for continental European countries. It might as well occur in the UK, as in Germany, the Netherlands or Italy.”

Det är alltså inte bara så att politiska institutioner tycks påverka mer allmänna ekonomiska variabler – även graden och typen av omfördelning verkar samvariera med konstitutionens utformning. Den sittande Grundlagsutredningen förtjänar följaktligen mer uppmärksamhet.

Låt mig avslutningsvis presentera en del av Feld och Schnellenbachs tabell 2, som anger Ginikoefficienter beräknade utifrån marknadsinkomst respektive disponibel inkomst.

Dels fann jag det intressant att Sverige faktiskt är något mindre jämlikt än genomsnittet i marknadsinkomster; dels fann jag det intressant hur mycket inkomstomfördelning faktiskt jämnar ut inkomster, särskilt i länder som Sverige.

Niclas Berggren 6:42 den 2 April 2008

Tattoo boys

Man vet ju att de som tatuerar sig är tuffa killar. Som i omklädningsrummet på badet igår kväll, där en kille med tatueringar bytte om bredvid mig och talade i sin mobil samtidigt. Han frågade om ”den där killen” hade varit hemma hos dem igen och sa att om han kom förbi en gång till skulle han slå ner honom. Tuff kille, det där.

Och se bara på Beckham:

Niclas Berggren 19:57 den 1 April 2008

Vad är ett liv värt?

21 miljoner kr.

I alla fall är det vad nationalekonomerna Lars Hultkrantz och Mikael Svensson uppskattar värdet på ett statistiskt liv till.* Ett exempel förklarar detta begrepp. Om varje person i en befolkning på 100 000 är villig att betala 210 kr för en åtgärd som kommer att minska risken för dödsfall med 0,00001, t.ex. satsning på en maskin på ett sjukhus eller på räcken längs en motorväg, är den sammanlagda betalningsviljan 21 000 000 kr för en riskreduktion som i statistisk mening kommer att rädda ett liv. Detta ska inte tolkas som värdet på en faktisk person (för vilken dödlighetsrisken ändras från ett till noll) utan är tänkt att användas för att ange värdet på små minskningar i risken för dödsfall. Att satsa 100 miljoner kr per räddat statistiskt liv vore alltså ett slöseri med knappa resurser. Ett liv är i den meningen inte, som vissa ibland hävdar, ”ovärderligt” eller värt ”oändligt mycket”.

_______________________

*Hultkrantz, Lars och Svensson, Mikael (2008). ”Värdet av liv.” Ekonomisk Debatt 36(2): 5–16.

Niclas Berggren 16:01 den 1 April 2008

Kroppspåverkande sport

Dessa simpojkar…

Se min tidigare fråga om kausalitet i simningens värld.

Niclas Berggren 8:34 den 1 April 2008

Religion pga. rädsla

Bertrand Russell påpekar att rädsla är den primära grunden för religion. Han får nu stöd av Dagens chefredaktör:

En viktig drivkraft för att återvända till tron är rädslan för framtiden. I Sverige och över hela Europa försvinner tryggheten när välfärdssystemen krackelerer. Människor vill ha något att hålla fast vid.

Detta resonemang är intressant då det i all sin korthet rymmer fyra teser:

Ökad rädsla → ökad religiositet.
Minskad välfärdsstat → ökad religiositet.
Välfärdssystemen krackelerar.
Religiositeten ökar.

Min uppfattning är att samband 1 är korrekt; att samband 2 kan vara det, men jag är inte alls övertygad; att påstående 3 är fel (välfärdssystemen krackelerar inte); och att påstående 4 är fel, om man med religiositet avser klassisk kristendom och om man talar om Västeuropa.

Intressant nog menar James Buchanan, som brukar ha rätt om det mesta, att samband 2 är korrekt.* Fast han hävdar istället att välfärdsstaten har ökat i omfattning och att det bidrar till att förklara minskad religiositet. (I den mån detta stämmer är det för övrigt i mitt tycke ett starkt argument för en stor välfärdsstat.) Med tanke på att punkt 3 och 4 ovan nog är felaktiga, förefaller Buchanan (föga förvånande) mer insiktsfull än Dagens chefredaktör.

_____________________________

*Buchanan, James M. (2005). ”Afraid to Be Free: Dependency as Desideratum.” Public Choice 124(1–2): 19–31.

Niclas Berggren 8:02 den 1 April 2008

Tavlor med tilltal

Harri Monni, Plandrawing, 120 x 140 cm:

Missa inte Harri Monnis utställning på Angelika Knäpper Gallery i Stockholm (fram till den 6 april).

Niclas Berggren 7:52 den 1 April 2008

Det finns duktiga politiker

Henrik von Sydow är ny rättspolitisk talesman för moderaterna. Jag känner Henrik och tycker att han är en av de allra bästa politikerna i detta land. Han har både personliga kvaliteter (intelligens, kunnighet och ärlighet) och bra åsikter. Det senare illustreras av några av de reformer han förespråkar:

Moderaternas rättspolitiske talesman förordar därför en långtgående förändring: jobben som de allra främsta domarna ska annonseras ut, och en nämnd med ‘hög grad av oberoende’ ska få till uppgift att föreslå lämpliga kandidater för regeringen. … Ökad lagprövning, med hjälp av en svensk författningsdomstol, och stärkt lokalt självstyre är angelägna moderata krav, liksom ett förstärkt personval.”

Henrik är förutom politiker också jur kand. Läs hans examensuppsats ”Rättsstatens rötter – reformer av domarutnämningar”.

Niclas Berggren 19:23 den 31 March 2008

Dalai lama har brister

Dalai lama framställs som den perfekta människan i media. Till och med Dolly framhåller honom som en förebild på sin nya skiva, då hon i ”Better Get to Livin'” sjunger:

Well, I’m not the Dalai Lama, but I’ll try
To offer up a few words of advice.

Sådant gör mig alltid misstänksam. Att han tilltalas hans helighet (likt påven) gör mig dubbelt misstänksam. Så intressant då att upptäcka att denne man är kommunist:

I am a Marxist monk, a Buddhist Marxist. I belong to the Marxist camp, because unlike capitalism, Marxism is more ethical. Marxism, as an ideology, takes care of the welfare of its employees and believes in distribution of wealth among the people of the state.

Kunde inte någon ha berättat det för Dolly? Kanske bör även politisk analys hädanefter beakta Dalai lamas ideologiska hemvist.

Niclas Berggren 19:05 den 31 March 2008

Du är inte ensam

Antalet registrerade besök per månad på denna blogg sedan dess start i november 2007:

Tack! Det är roligt med besökare. Och fler och fler blir det.

Niclas Berggren 8:05 den 31 March 2008

Vitaminmissbrukare

Jag tar ett multivitaminpiller varje dag för att slippa äta grönsaker. Nu har jag mött min överman:

Kurzweil does not believe in half measures. He takes 180 to 210 vitamin and mineral supplements a day, so many that he doesn’t have time to organize them all himself. So he’s hired a pill wrangler, who takes them out of their bottles and sorts them into daily doses, which he carries everywhere in plastic bags.”

Ovan visas hans dagliga doser. Han hoppas också kunna konstruera en intelligent dator som heter Ramona, med vilken och som vilken han hoppas uppleva saker:

Women are more interesting than men, and if it’s more interesting to be with a woman, it is probably more interesting to be a woman.”

Man kanske blir lite konstig av alla de där pillren…

(Tack till Per Nilsson för tipset.)

Niclas Berggren 8:04 den 31 March 2008

Medias betydelse i politiken

Jag är väldigt förtjust i Bryan Caplans bok The Myth of the Rational Voter: Why Democracies Choose Bad Policies. Huvudargumentet säger att politik bestäms i ett spel mellan politiker och väljare, där väljarna är rationellt irrationella och därför benägna att stödja politiska åtgärder som ofta är kontraproduktiva och rent allmänt ekonomiskt suboptimala. Mot bakgrund av denna förståelse av hur politiken fungerar är en ny studie om medias betydelse intressant. I vilken mån formas väljarnas uppfattning om verkligheten av media, och hur påverkas i sin tur det politiska beslutsfattandet? James Snyder Jr. och David Strömberg finner följande i ”Press Coverage and Political Accountability”:

In this paper we estimate the impact of press coverage on citizen knowledge, politicians’ actions, and policy. We find that a poor fit between newspaper markets and political districts reduces press coverage of politics. We use variation in this fit due to redistricting to identify the effects of reduced coverage. Exploring the links in the causal chain of media effects – voter information, politicians’ actions and policy – we find statistically significant and substantively important effects. Voters living in areas with less coverage of their U.S. House representative are less likely to recall their representative’s name, and less able to describe and rate them. Congressmen who are less covered by the local press work less for their constituencies: they are less likely to stand witness before congressional hearings, to serve on constituency-oriented committees (perhaps), and to vote against the party line. Finally, this congressional behavior affects policy. Federal spending is lower in areas where there is less press coverage of the local members of congress.”

Det verkar alltså som om med låg mediaexponering följer större okunskap hos väljarna, ett allvarligare principal-agent-problem och mindre offentliga förmåner. Tre reflexioner:

Jag undrar om den totala nivån på de offentliga utgifter som kommer olika regioner till del påverkas av graden av mediaexponering eller om det endast är fördelningen som berörs. I det förra fallet skulle, om sådana utgifter ses som icke önskvärda, låg mediaexponering kunna vara bra (och denna effekt får då vägas mot ”orättvisan” i en sned fördelning).
Gäller detsamma i Sverige eller, mer allmänt, i proportionella valsystem? Kanske kan medias betydelse ha ökat, och kanske vara i linje med de amerikanska resultaten, i och med personval?
Vad implicerar resultaten för rationalitet i politiken? Även om väljare tar del av olika media, hur påverkas det politiska beslutsfattande om de primärt förlitar sig på lågkvalitativa nyhetsförmedlare som Aftonbladet, Expressen och Rapport?

Niclas Berggren 7:55 den 31 March 2008

Ännu ett skäl att bojkotta 1 maj

Socialism som vanligt, men därtill också helnykterhetspaternalism och homofobi . Nej, jag stannar nog hemma på 1 maj i år igen.

Niclas Berggren 13:27 den 30 March 2008

Imponerande på Heathrow

Visst är det kaos på Heathrows nya terminal 5 för tillfället, men det tycker jag inte ska få dölja det faktum att terminalen verkar oerhört fin och sinnrikt konstruerad. På denna skiss kan man se hur bagagehanteringen är tänkt att fungera. Imponerande. Snart kommer den igång!

Niclas Berggren 11:45 den 30 March 2008

Svag för judar

Igår såg jag den franska filmen Au revoir, les enfants och blev berörd. Den bygger på en sann historia och illustrerar antisemitismens grymhet, som alltid har berört mig starkt emotionellt. Julien får se hur hans judiske skolkamrat Jean förs bort av Gestapo, för att skjutas vid ankomsten till Auschwitz. Filmen fick mig att fundera på min egen syn på judar, judendomen och Israel.

Som läsare av denna blogg vet är jag inte bara ateist utan också anti-teist. Dvs. jag tror inte att det finns några gudar (givetvis inte heller Jahve, judarnas gud); och jag anser vid en nettokonsekvensanalys att religionen utövar ett destruktivt inflytande i världen. Denna min syn omfattar alla religioner. Men även om jag alltså avvisar alla religioner qua religioner, inklusive judendomen, har jag en speciell plats i mitt hjärta för judar och det judiska (i kulturell-sociologisk mening). Jag har alltid fascinerats av deras historia och hur framgångsrika många judar har varit. Jag skiljer alltså på religion i sig och övriga aspekter av det som har med judar att göra. Detta är inte särskilt märkligt – faktum är att det också finns många judiska ateister (t.ex. nobelpristagaren Steven Weinberg).

Jag är även en stark försvarare av Israels existensberättigande och rätt att försvara sig – jag ser inte hur man kan komma till någon annan ståndpunkt efter den skamfulla behandling av det judiska folket som präglar vår historia – även om jag också är kritisk till en hel del av den förda politiken i Israel. Jag är förespråkare av en palestinsk stat vid sidan av Israel. Och jag tror att såväl Israel som övriga stater i regionen skulle må bra av mindre religion.

Niclas Berggren 9:02 den 30 March 2008

Marknadsekonomins välsignelser

Nu när våren är här kanske du dels vill börja sporta och dels försäkra dig om en bra metod för att få bort de otäcka myggorna. I så fall, ta en titt på denna produkt. Är inte marknadsekonomin fantastisk på att erbjuda sådant man behöver?

Apropå djur och natur, se vad adjunkt Vilhelm Persson har att säga om saken här och här.

Niclas Berggren 8:58 den 30 March 2008

Användbara ord på latin

Bästsäljare = Liber maxime divenditus
Diskmaskin = Escariorum lavator
Diskotek = Orbium phonographicorum theca
Dopning = Usus agonisticus medicamenti stupefactivi
Interpol = Publicae securitatis custos internationalis
Rusningstid = Tempus maximae frequentiae
Skrivmaskin = Machinae typographica
Videobutik = Capsellarum magnetoscopiarum theca

Niclas Berggren 8:37 den 30 March 2008

Ordens förändrade betydelse

Språket är på tapeten. Göran Skytte beklaga r att moderaterna använder ”vänsterord” som rättvisa och solidaritet:

Nymoderaterna måste helt enkelt sluta att i ord imitera sina motståndare. Det innebär inte att de nödvändigtvis ska övergå till en gammelmoderat revolutionär vokabulär om systemskifte och annat. Utan det innebär bara att de ska försöka att undvika att slentrianmässigt – eller av inställsamhet – låta som Schyman, Persson, Ringholm.”

Göran Lantz menar dock att vi inte ska fästa oss så mycket vid definitioner av ord, det viktiga är vad orden står för:

Ross ville med berättelsen visa på att ett rättsligt institut består av ett knippe rättigheter och skyldigheter och att beteckningen äganderätt egentligen bara är ett slags ordmagi utan betydelse utöver det reella innehållet. Kanske är det på samma sätt med beteckningen ‘äktenskap’.”

Själv ser jag det inte alls som förvånande att betydelsen av ord förändras, eftersom jag förstår språket som ett resultat av en ständigt pågående, evolutionär process. Och eftersom ord ofta har normativ kraft utspelar sig i en sådan process ibland också en maktkamp om hur ord ska förstås. Min syn är, mot denna bakgrund, att man varken kan eller bör se ord som definierade på ett visst sätt en gång för alla – men också att en förändrad definition inte nödvändigtvis behöver vara bra. Språklig förändring pågår ständigt, och varje (förslag till) förändring måste utvärderas utifrån sina konsekvenser. Låt mig ta två exempel, som knyter an till Skytte och Lantz ovan.

Liberalism. Skyttes beklagande får mig att tänka på Hayeks kritik mot hur ordet liberalism kom att få en förändrad betydelse.* Liberalism sågs alltså som ett positivt begrepp av fler än vars åsikter initialt omfattades av begreppet, och i vissa länder lyckades dessa ”ta över” och omdefiniera begreppet på ett för dem lyckosamt sätt. Moderaterna tänker nog på ett liknande sätt. Genom att fylla ord som de tror går hem hos väljarna med delvis nytt innehåll tror de att de kommer att få fördelar. Jag utesluter inte att de har rätt. Och här har Lantz en viktig poäng, som Skytte missar: Det viktiga är inte vad man kallar saker av instrumentella skäl utan vad man menar att sakerna betyder på ett fundamentalt plan. Och här ser åtminstone jag en tydlig skillnad mellan socialdemokrater och moderater. Om språkliga omdefinitioner leder till att en politik jag anser bra får större genomslag är jag för språkliga omdefinitioner. Ords betydelse är inte helig utan bör anpassas utifrån en idé om hur vissa mål ska uppnås.
Äktenskap. Ett vanligt argument mot en könsneutral äktenskapsbalk är att ordet äktenskap alltid har definierats som en förening mellan en man och en kvinna. Detta är, anser jag, ett dåligt argument, ty i) detta är ett i sak felaktigt påstående (t.ex. har polygami varit vanligt förekommande i många kulturer och numera definieras äktenskap i flera andra länder också som en förening mellan två personer av samma kön); och ii) även om påståendet vore korrekt implicerar inte det faktum att något har varit på ett visst sätt att det också ska förbli som det har varit. Språket förändras ständigt, och varje förändring måste utvärderas för sig. I det aktuella fallet föreligger nu en maktkamp om ordet, som traditionalisterna kommer att förlora. Den nära förestående omdefinitionen välkomnar jag pga. dess positiva konsekvenser. Men här tycker jag att Lantz missar en viktig poäng: Även om ”det reella innehållet” är det viktigaste (dvs. att par av samma kön får tillgång till samma rättigheter och skyldigheter som andra par, vilket de får i partnerskapslagen) spelar också ord en normativ roll. Partnerskap sänder en signal om utanförskap som många tar illa vid sig av, och det är i sig det tunga argumentet för att omdefiniera begreppet äktenskap och att avskaffa partnerskapslagen.

Ingen definition bör alltså vara huggen i sten utan bör kunna förändras om nettokonsekvenserna bedöms positiva. Det kan bli fallet när moderaterna tar över en del ”vänsterbegrepp”; och det blir definitivt fallet när äktenskapet utvidgas, även om den förändringen är strikt språklig snarare än reell.

Uppdatering: Se också Jakob Heidbrinks kommentar till ytterligare ett inlägg i debatten om vad äktenskap egentligen betyder.
________________________

*Hayek, F. A. (1978). ”Liberalism.” I New Studies in Philosophy, Politics, Economics and the History of Ideas. London: Routledge.

Niclas Berggren 14:22 den 29 March 2008

Moral som känsla

Det finns många högtravande teorier om moral. Men i själva verket är moral, dvs. uppfattningar om rätt och fel, bara uttryck för känslor. Jag betecknar x som omoraliskt därför att jag känner ett slags emotionell olust inför x eller inför konsekvenserna av x. Bertrand Russell skriver om detta i ”Science and Ethics”* (s. 229):

But when we try to be definite as to what we mean when we say that this or that is ”the Good,” we find ourselves involved in very great difficulties. Bentham’s creed that pleasure is the Good roused furious opposition, and was said to be a pig’s philosophy. Neither he nor his opponents could advance any argument. In a scientific question, evidence can be adduced on both sides, and in the end, one side is seen to have the better case – or, if this does not happen, the question is left undecided. But in a question as to whether this or that is the ultimate Good, there is no evidence either way; each disputant can only appeal to his own emotions, and employ such rhetorical devices as shall rouse similar emotions in others.

________________________

*Essän ingår i boken Religion and Science (Oxford University Press, 1961).

Niclas Berggren 8:12 den 29 March 2008

Bra för privatekonomin

En dramatisk förändring av väljarstödet för de två största partierna i Stockholm, Göteborg och Malmö:

Då kanske man kan oroa sig lite mindre för höjd kommunalskatt?

Niclas Berggren 7:31 den 29 March 2008

Byggkonst

Tram Bui, Warren (2008), 91,4 x 101,6 cm:

Niclas Berggren 7:30 den 29 March 2008

Rosenberg kontra Meltzer

Göran Rosenberg tror olika saker om ekonomi:

Vad jag tror att världens regeringar och centralbanker därmed måste börja ifrågasätta – och på något sätt reglera – är den globala finanskapitalismens makt och förmåga att frammana och främja finansiell spekulation i förväntade värden.”

Jag skulle rekommendera Göran att läsa en krönikor som inte bara tror utan också vet en hel del om ekonomi, professor Alan Meltzer:

The claim that deregulation went too far is coming from many sides. We need more regulation, the argument goes, and even a single regulator to bring stability. … Their diagnosis is wrong. Mistaken regulation contributed greatly to the current problems in financial markets.”

Uppdatering: Se även The Economists balanserade resonemang. Samt Jonas Vlachos dito.

Niclas Berggren 7:16 den 29 March 2008

Simdräkt eller badbyxor?

Den nye världsrekordhållaren i simning, Alain Bernard, simmade under EM i en dräkt av typen Speedo LZR Racer, vilket har kritiserats av vissa. De menar att dräkten ger honom en fördel jämfört med dem som simmar i traditionella badbyxor, som Alain bär på bilden till vänster. Själv tycker jag att det är självklart att simmare ska få använda simdräkter om de vill. (Av rent estetiska skäl hoppas jag dock att många simmare väljer badbyxor.)

För övrigt ser jag ingen principiell skillnad mellan att använda bättre skor som löpare, att använda en bättre simdräkt som simmare och att använda dopningspreparat (i alla fall sådana som inte medför hälsofara). Läs mer om min syn på dopning här.

Niclas Berggren 10:53 den 28 March 2008

Regeringen stöder yttrandefrihet

Jag blev upprymd då jag såg att regeringen motsätter sig att ett förbud mot ”smädelse av religion” ska göras till del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Sverige har aktivt motarbetat flera resolutioner i FN om skydd mot smädelse. Regeringen anser inte att skyddet för religioner ska höra hemma i regelverket för mänskliga rättigheter ‘eftersom detta enbart reglerar staters skyldigheter gentemot individer’. Individen skyddas alltså, men religionen som sådan måste tåla en hårdare behandling, kan man säga.”

Som Ilya Somin påpekar:

[T]he recent UN General Assemby Resolution endorsing a ban on ‘defamation of religion’ was passed by a coalition of mostly authoritarian nations over the opposition of most of the world’s liberal democracies.”

Men i Sverige finns kristna som gillar lagar mot religionskritik.

Niclas Berggren 8:52 den 28 March 2008

Heterosexuella homofober

En studie* indikerar att heterosexuella män som har en tydligt negativ inställning till homosexuella själva upplever sexuell attraktion till andra män. Abstract:

The authors investigated the role of homosexual arousal in exclusively heterosexual men who admitted negative affect toward homosexual individuals. Participants consisted of a group of homophobic men (n = 35) and a group of nonhomophobic men (n = 29); they were assigned to groups on the basis of their scores on the Index of Homophobia (W. W. Hudson & W. A. Ricketts, 1980). The men were exposed to sexually explicit erotic stimuli consisting of heterosexual, male homosexual, and lesbian videotapes, and changes in penile circumference were monitored. They also completed an Aggression Questionnaire (A. H. Buss & M. Perry, 1992). Both groups exhibited increases in penile circumference to the heterosexual and female homosexual videos. Only the homophobic men showed an increase in penile erection to male homosexual stimuli. The groups did not differ in aggression. Homophobia is apparently associated with homosexual arousal that the homophobic individual is either unaware of or denies.”

Det var det här med reaktionsformation, ja. Av de heterosexuella män jag känner uppvisar ingen, mig veterligt, några personliga problem med att andra män är homosexuella. Men det finns tyvärr andra med allvarliga problem.

________________________

*Adams, H.E., Wright, L.W., Jr. och Lohr, B.A. (1996). ”Is Homophobia Associated with Sexual Arousal?” Journal of Abnormal Psychology 105(3): 440–445.

Niclas Berggren 7:12 den 28 March 2008

Är ofinansierade förslag etiska?

En arbetsgrupp inom kd vill reformera boende beskattningen ytterligare, bl.a. på följande sätt:

Den införda räntebeläggningen på uppskov bör avskaffas, särskilt gäller det räntebeläggning på uppskov beviljade före reformens ikraftträdande.”

Det som inte framgår, i allt tal om etik, är hur en sådan reform skulle finansieras. En sak som jag finner tilltalande med den reform som nu har genomförts är att den finansieras inom bostadssektorn, dvs. andra, mer skadliga skatter behöver inte höjas för att ersätta den tidigare fastighetsskatten. Angående den genomförda reformens finansiering, se följande tabell i regeringens lagrådsremiss (s 115):

Kd tycks nu föreslå en ofinansierad sänkning av fastighetsbeskattningen, vilket jag motsätter mig. Vill man tas på allvar tycker jag att man måste precisera hur den dryga miljard som förslaget ovan innebär i minskade skatteintäkter ska tas in på annat sätt. Ett tänkbart förslag vore att höjda den kommunala fastighetsavgiften med ca 10 procent. Eller föreslår kd ett sänkt skattetryck? Det har jag i och för sig inget emot, men då finns det betydligt mer angelägna skatter att sänka än boendeskatter (vilket också moderaterna tycks anse).

Uppdatering: DN påpekar också det problematiska med ständigt nya och disparata utspel från Allianspartierna.

Niclas Berggren 22:05 den 27 March 2008

Elektrisk Elektra

Elektra av Richard Strauss är en av mina absoluta favoritoperor. Temat är hämnd: Elektra är ytterst upprörd över att hennes mor och moderns älskare har dödat fadern.* Musiken är omskakande modern och omtumlande i sin dramatik.

Se ett kort utdrag med Elizabeth Connell som Elektra. Här sjunger hon ”Was bluten muβ?” – hon talar om för sin mor att det är hennes blod som måste flyta för att hennes mardrömmar ska upphöra. Döden som befriare, alltså.

Ta också gärna en titt på listan med mina tio favoritoperor.

____________________________

*Viljan till hämnd är destruktiv, vilket ny forskning bekräftar.

Niclas Berggren 14:35 den 27 March 2008

Glamorös kvinna

Hon är väldigt tjusig, Demi Moore. Kan det bero på blodiglarna?

Niclas Berggren 9:44 den 27 March 2008

Att känna skuld

I stort finner jag Ann Heberleins te s rätt och riktig:

Att känna skuld bevisar att man har en moralisk identitet, att man vet vad som är fel och rätt. Klander – liksom beröm – är avgörande i utvecklingen till en ansvarstagande människa.”

Detta knyter an till den syn Steven Shavell, professor i rättsekonomi vid Harvard University, torgför.* Del ur abstract:

It is evident that both law and morality serve to channel ourbehavior. Law accomplishes this primarily through the threatof sanctions if we disobey legal rules. Morality too involvesincentives: bad acts may result in guilt and disapprobation,and good acts may result in virtuous feelings and praise. Thesetwo very different avenues of effect on our actions are examinedin this article from an instrumental perspective.”

Dvs. socialt önskvärt beteende kan stimuleras både genom lagstiftning och genom moral. I den mån människor beter sig samarbetsvilligt och icke-opportunistisk på basis av ”egen moralisk övertygelse” kan det reducera behovet av lagstiftning.

Men även om skuldkänslor kan fylla en positiv funktion vill jag ändå vill problematisera Heberleins tes på två punkter.

Skuldkänslor kan också vara negativa, om de grundas i en tvivelaktig moralsyn. Barn kan t.ex. uppfostras att känna skuld över saker de inte alls borde känna skuld över. Uppfostring innebär i sig ett ansvar, och föräldrar som inducerar skuldkänslor i barn på tvivelaktig grund borde själva känna skuld för att de hämmar barns välmående.
Hennes tes bör förstås som en instrumentell tes, där ord används som om de betyder vad folk tror att de betyder. Det går t.ex. inte att veta ”vad som är fel och rätt” i någon objektiv mening, eftersom all moral är subjektiv. När en pappa säger ”Fy! Så får du inte göra!” till sitt barn säger han egentligen bara att han själv ogillar det barnet gör. Vidare: Ingen har egentligen ansvar för sina handlingar, eftersom vi inte har fri vilja**, och därför bör ingen egentligen känna skuld för något. Men vi talar och tänker som om vi hade fri vilja, troligen för att det ger goda sociala konsekvenser. Det är ett spel vi deltar i, och som del i ett sådant är Heberleins tes troligen användbar.

___________________________

*Shavell, S. (2002). ”Law versus Morality as Regulators of Conduct”, American Law and Economics Review, 4(2): 227–257. Artikeln återfinns i svensk översättning i Marknad och moral – en antologi.
**Se tidigare inlägg om den fria viljan här, här, här och här.

Niclas Berggren 8:46 den 27 March 2008

Pengar tillbaka

Från och med idag går det att deklarera på nätet. Jag har precis gjort det och får tillbaka 9484 kr, visade det sig. Förklaring: de stigande räntebetalningarna för mina bolån. Utbetalning sker 4 eller 5 juni.

Niclas Berggren 6:54 den 27 March 2008

Valfrihet för familjen

De familjepolitiska förslagen duggar tätt. Vårdnadsbidraget är på gång; regeringen har aviserat en jämställdhetsbonus för pappor som stannar hemma med barnen; Maud vill inkomstpröva barnbidragen; och nu föreslår en arbetsgrupp inom kd ett dubblerat antal pappadagar. På vänsterkanten förespråkar många en delad föräldraledighet.

Jag har, som barnlös, inga starka uppfattningar om hur familjepolitiken utformas, men en sak som alltid slår mig är att många blir oerhört upprörda så fort ”interventionistiska” förslag läggs fram. ”Familjen ska få bestämma själv”, tycks många resonera. Det som förvånar mig är att dessa gnällspikar nästan utan undantag sällan ifrågasätter att staten bedriver en familjepolitik.

Det är ju just därigenom att politiken har tagit på sig uppgiften att prägla barnfamiljers ekonomi som olika typer av regleringar och styrningar följer som ett brev på posten. Och så bör det förstås vara. Om politiker väljer att pytsa ut miljardbelopp har de också rätt att bestämma på vilka villkor. Istället för att klaga på enskilda beslut hit och dit skulle jag välkomna en argumentation om att politiker helt ska sluta pytsa ut pengar till barnfamiljer och sänka skatterna med motsvarande belopp. Då slipper fäder som darrar inför tanken på att stanna hemma med sina barn en ekonomisk press att anpassa sig. Men ingen verkar ifrågasätta systemet. Då får man stå sitt kast när detaljregleringsförslagen kommer. Man vill ha pengarna men utan villkor och krav. Dream on.

Niclas Berggren 6:37 den 27 March 2008

Kärleksbudskap?

Bruno W. Frandell, teolog, om helvetet:

Det är inte orättvist om människan döms till evig skilsmässa från Gud, om hon väljer att inte ta emot nåden i Kristus. Egentligen förtjänar alla människor att gå förlorade.*

En fin religion, den kristna, eller hur?

Uppdatering: Danska teologer verkar mer sympatiska än Bruno.

_____________________________

*Apropå att ”välja” trosuppfattning, se gärna min lilla essä ”A Note on the Concept of Belief”.

Niclas Berggren 19:10 den 26 March 2008

Konst för ett känsligt öga

Matthew Landkammer, 01022108 (2008), 213,4 x 213,4 cm:

Niclas Berggren 19:10 den 26 March 2008

Ska staten rädda banker?

Mats Odell är positiv till att staten ska rädda banker i kris, liksom DN. John McCain håller inte med:

It is not the duty of government to bail out and reward those who act irresponsibly, whether they are big banks or small borrowers.

Har den senare månne Daniel Waldenström som rådgivare?

Niclas Berggren 8:00 den 26 March 2008

Barn som negativ externalitet

Visst kan barn ha sin charm, särskilt de som återfinns i den egna familjen. Men i många sammanhang utgör barn en negativ externalitet. Som varje nybörjarstudent i nationalekonomi vet leder en sådan till en för stor förekomst av aktiviteten i fråga. Subventioner av barn leder därför till en förvärrad situation, eftersom sådana ökar förekomsten av barn i olika sammanhang där dessa minskar andras nytta. Jag har upplevt detta vid ett flertal tillfällen, t.ex. på flygplan och nu senast på en balettföreställning i Houston. Pratande och skrikande barn är helt enkelt enormt störande när man vill sova eller koncentrera sig på konst. Barnbiljetter bör därför vara dyrare än vuxenbiljetter, inte billigare.

Andra sätt att minska problemen är att erbjuda barnfria hotell eller avdelningar på flygplan där barn är portförbjudna. Jag ska åka i en sådan till Thailand kommande vinter.

Niclas Berggren 7:59 den 26 March 2008

Den farliga fotbollen

Det gäller att, som David Beckham och hans medspelare, försöka skydda sig mot den farliga fotbollen. Jag fann själv detta hårda, stora objekt skrämmande då jag under skoltiden tvangs ägna mig åt denna sport.

Se en bild till på Beckham. Men hans 100:e landskamp gick inte så bra.

Niclas Berggren 7:41 den 26 March 2008

Fingeravtryckseländet

Å nej, nu ska man lämna fingeravtryck från alla tio fingrarna när man ankommer till USA! Att stå i kö till immigrationskontrollen på en amerikansk flygplats är det närmaste man kommer ett nervöst sammanbrott. Att förlänga väntetiden ytterligare får mig att fundera på att införskaffa något lugnande medel inför kommande resor.

(Till saken hör att fingeravtrycksapparaten inte riktigt registrerar mina fingeravtryck, så jag får stå och trycka en låååång stund varje gång. Måhända talar mina svaga fingeravtryck för att jag borde ge mig in på en kriminell bana. Om det inte vore för DNA-analys…)

Uppdatering: Och mer krångel tycks vara på gång.

Niclas Berggren 20:41 den 25 March 2008

Undermålig journalistik

Ett inslag i Rapport i afton exemplifierade fenomenet partisk och okunnig nyhetsrapportering. Det handlade om det utredningsförslag som ska läggas i april och som kommer att föreslå en viss uppmjukning av hyresregleringen, så att hyresrätter ska kunna prissättas så att efterfrågan och utbud närmar sig varandra. Anledningen till att vi har köer idag är att priset är satt artificiellt lågt, vilket ger ett efterfrågeöverskott.

Nå, inslaget präglades som sagt av partiskhet, i det att reportern uppenbarligen motsatte sig en reform. Vad sägs om detta snyfttema?

Agneta Wesslén vill inget hellre än att bo kvar i sin lägenhet. Men eftersom hon vet att hon inte klarar av en kraftig hyreshöjning har hon redan börjat förbereda sig på att flytta.

Dvs. reportern föresatte sig att skydda insiders, de som redan har mycket förmånliga hyresavtal. Outsiders intressen nämndes inte med ett ord. Inte heller nämndes att man kan tänka sig olika övergångslösningar, där enbart nya hyresgäster omfattas av den nya hyressättningen. På Rapports hemsida kan man också räkna ut hur ens hyra kommer att öka med 5 procent per år i ett antal år. I förbigående, och uppenbart motvilligt, informerades i inslaget om att hyrorna kommer att sjunka där det finns utbudsöverskott.

Måhända berodde denna partiskhet på okunnighet. Inslaget var mycket snävt och fokuserade nästan enbart på att vissa får höjd hyra. Den större bilden berördes inte alls. Det finns gott om nationalekonomisk analys som förklarar varför köer uppkommer, hur detta problem kan lösas och vilka samhällsekonomiska kostnader som följer om de inte löses. Inget nämndes överhuvudtaget om detta.

Jag misstänker att reportern är medlem i eller i vart fall starkt influerad av Hyresgästföreningen. Han borde läsa lite av professor Glaeser istället. Rent allmänt undrar jag hur journalistik ska kunna kvalitetssäkras. Det torde få stora konsekvenser om medborgare och väljare serveras simplistisk propaganda istället för på vetenskap baserad analys.

Uppdatering: Se även vad Jonas Vlachos har att säga i denna fråga.

Niclas Berggren 16:07 den 25 March 2008

Förvirrad jurist

Anders Svensson, enligt uppgift jurist och lärare vid Stockholms universitet (som dock inte återfinns på Juridicums hemsida), skriver i SvD idag:

Likabehandlingsprincipen blir bara ett instrument för att operera bort det heteronormativa äktenskapet. … Riksdagen bör alltså tacka nej till denna sofistikerade form av dödshjälp för äktenskapet.

Detta måste vara det allra sämsta argumentet mot en könsneutral äktenskapsbalk. På vilket sätt leder det faktum att två personer av samma kön kan ingå äktenskap till att äktenskapet ”opereras bort” eller får ”dödshjälp”? Det handlar ju om att fler vill och får ingå äktenskap – utan att andras möjlighet därtill beskärs. En förvirrad man, denne Anders Svensson.

På bilden ses Mary McBride och Leslie Klotz förenas i en ceremoni. Hotar det heterosexuella relationer?

Läs även Tor Billgrens kommentar. Samt Mårten Schultz.

Niclas Berggren 7:46 den 25 March 2008

En fördel med pengar

En studie publicerad i Journal of Health Economics finner att pengar stimulerar det mentala välmåendet. Abstract:

One of the famous questions in social science is whether money makes people happy. We offer new evidence by using longitudinal data on a random sample of Britons who receive medium-sized lottery wins of between £1000 and £120,000 (that is, up to approximately US$ 200,000). When compared to two control groups – one with no wins and the other with small wins – these individuals go on eventually to exhibit significantly better psychological health. Two years after a lottery win, the average measured improvement in mental wellbeing is 1.4 GHQ points.”*

Mitt problem i sammanhanget är att jag inte satsar pengar på spel eftersom jag finner dem irrationella. Detta eftersom den förväntade inkomsten understiger kostnaden, med riskinställning beaktad. Men jag kanske har underskattat den förväntade inkomsten (i vid mening)…

_____________________________

*GHQ står för General Health Questionnaire, och psykisk hälsa mäts på en 36-gradig skala.

Niclas Berggren 7:45 den 25 March 2008

Drinktips från amerikanska södern

Ovan kan jag ses hålla i ett glas Mint Julep på en plantage i Louisiana. En utsökt drink, särskilt en varm dag. Recept:

4 cl bourbon (t.ex. Jack Daniel’s)
Färsk mynta
3 cl sockerlag
Sodavatten

Lägg myntabladen i glaset och tillsätt sockerlag. Muddla (mosa) bladen. Fyll glaset med is.
Häll på bourbon. Fyll upp med sodavatten. Garnera med mynta.

Niclas Berggren 7:42 den 25 March 2008

Behåll generella barnbidrag

I grunden är jag tveksam till barnbidrag som företeelse – det tycks mig som om barnfamiljer får alldeles för mycket i bidrag och subventioner – men om ett sådant bidrag ska finnas förespråkar jag ett generellt system. Med det menar jag att det utgår lika för alla barnfamiljer, utan inkomstprövning.

Centern föreslår nu en omläggning, där höginkomsttagare inte längre ska erhålla detta bidrag. Det kan tyckas ”rättvist” vid första påseende, men i själva verket skulle en sådan reform vrida välfärdssystemet ytterligare i icke-generell riktning. Påverkad som jag är av Buchanans generalitetsprincip är jag tveksam till en sådan utveckling. Gör man ytterligare avsteg från likabehandling kommer, predikterar jag, som ett brev på posten än fler krav på att vissa grupper ska gynnas särskilt. Det riskerar att skapa ett osammanhängande, ineffektivt, kostsamt och orättvist system, som helhet betraktat.

Det är en av Buchanans poänger, att man inte kan studera ett förslag i isolering och att man inte enbart kan titta på ett slags konsekvenser, om de totala och långsiktiga konsekvenserna ska förstås. Man måste också beakta den politiska dynamiken, givet egenintresserade aktörer, och hur systemet som helhet utvecklas.

Se tidigare inlägg om generalitet här och här.

Uppdatering: Den kloke dr Bergh påpekar, och SvD:s ledarsida upprepar, att centerns förslag ger upphov till obehagliga marginaleffekter. Docent Schultz ger dock centern sitt stöd. Det gör dock inte övriga Allianspartier.

Niclas Berggren 17:45 den 24 March 2008

Det svänger

Ray Charles framför ”Hallelujah, I Love Her So” med den äran. Låt vara att jag förkastar såväl hans religiösa terminologi – halleluja betyder ”lovad vare Jahve” – som hans hyllande av romantisk kärlek. Men sången är svår att inte ryckas med i.

Niclas Berggren 17:45 den 24 March 2008

Varför görs centralbanker oberoende?

En ny uppsats av Sven-Olov Daunfeldt m.fl. undersöker hur det kommer sig att politiker har valt att göra centralbanker relativt oberoende. Som författarna konstaterar kan det tyckas överraskande, i synnerhet om man betraktar politiker som röstmaximerare. Varför avsäga sig makt? Kanske för att öka kreditvärdigheten när landet har en utlandsskuld. Kanske för att binda framtida makthavare. Kanske för att politiker inser att penningpolitisk ”fine-tuning” är en svår eller näst intill omöjlig konst. Nå, detta är vad författarna gör och finner:

It is something of a puzzle that politicians around the world have chosen to give up power to independent central banks, thereby reducing their possibilities to fine-tune the economy. In this paper the determinants of central bank independence (CBI) reforms are studied using a new data set on the possible event of such reforms in 119 countries. According to the data, as much as 81 countries had implemented CBI-reforms during the study period. The results indicate, moreover, that policymakers are more likely to delegate power to independent central banks when the foreign debt is relatively high. In non-OECD ountries, the likelihood of a CBI-reform also seem to increase when policymakers face a high probability of getting replaced.

Om effekterna av en oberoende centralbank, främst lägre inflationstakt, se denna översikt av Berger m.fl.

Niclas Berggren 7:45 den 24 March 2008

Presidentkandidaterna i bild

Min kollega Panu tipsar mig om denna underhållande sida i New York Times, där tre politiska karikatyrtecknare avbildar de tre kvarvarande presidentkandidaterna och förklarar sina utgångspunkter. Av de nio teckningarna gillar jag denna bäst:

Jag tycker om hur tecknaren fångar den stirrande blick – de vidöppna ögon – som jag ofta har noterat när Hillary framträder.

Niclas Berggren 7:41 den 24 March 2008

Döden kan befria

Fallet Chantale Sébire illustrerar det inhumana i att förbjuda aktiv dödshjälp. Fortfarande sitter lagstiftning och människors tänkande fast i en förlegad kristen etik, som säger att livet är ”okränkbart” och ”heligt”. För mig är livet inget självändamål. Som Phaedra sjunger i Brittens kantat med samma namn:

Oenone, I want to die. Death will give me freedom; oh it’s nothing not to live; death to the unhappy’s no catastrophe!

Se även vad Peter Singer har att säga om saken.

Niclas Berggren 19:56 den 23 March 2008

Mormors dröm

Idag berättade min 90-åriga mormor att hon hade haft en dröm om mig. Drömmen handlade om att jag hade förlovat mig med en kvinna vid namn Lina, men jag hade dröjt med att berätta det i ett år för att försäkra mig om att hon var rätt kvinna för mig. Hon visade sig vara perfekt. Hon reste med mig på olika konferenser och kunde alla möjliga och omöjliga språk.

Jag fick i vilket fall meddela att någon Lina inte var aktuell. Mormor är nog den enda som inte känner till punkt 7 om mig. Hon är trots allt medlem i Frälsningsarmén. Hon får fortsätta drömma om Lina. Mer verklig än så kommer Lina aldrig att bli.

Niclas Berggren 8:02 den 23 March 2008

Liket i garderoben

Jag läste nyligen Ingeborg Svenssons doktorsavhandling Liket i garderoben – och jag är lika uppslukad som Linna Johansson. Jag hade ingen aning om att etnologisk forskning kunde vara så analytisk och insiktsfull. (Det finns en olycklig tendens bland vissa nationalekonomer att se ner på ”mjukare” vetenskaper som etnologi.) Boken har dessutom ett personligt tilltal och väcker många tankar om döden, både av filosofisk och praktisk art. Avhandlingens abstract kan läsas här.

Det jag berördes starkast av var skildringen av vad som hände med homosexuella män som dog i aids. Deras liv osynliggjordes regelmässigt av de anhöriga. De uteslöt eventuell livspartner från dödsannonser och begravningsarrangemang och de ”nollställde” den döde mannens liv, så att hans homosexualitet försvann. Tillbaka in i garderoben som lik, alltså.

För egen del vill jag dock inte ha någon begravning.

Niclas Berggren 18:03 den 22 March 2008

Omskakande tavla

Taylor Winn, Virus (2005), 167,6 x 101,6 cm:

Niclas Berggren 8:47 den 22 March 2008

Varför gå till gymmet?

Det är väldigt poppis att gå till ett gym och träna numera. Men varför går man dit? Enligt en studie är rädsla för att bli oattraktiv en viktigare orsak än förhoppningen att bli attraktiv. Detta stämmer väl in på mig. Jag springer på löpband fyra gånger i veckan och förbränner därigenom ca 450 kcal per gång. Huvudskälet är rädsla för att bli tjock runt magen, vilket jag finner ytterst oattraktivt.

Ett annat tungt skäl för mig är också att observera vackra människor, såsom de ständigt tränande simmarna i bassängen nedanför löpbandet. Även om de flesta som tränar inte har som främsta mål att bli attraktiva, är många icke desto mindre det.*

___________________

*Som på bilden ovan, ett reklamfoto från Wide Eye. Möjligen hade dock killarna på bilden faktiskt som ambition att bli attraktiva, inte bara att undvika att se oattraktiva ut.

Niclas Berggren 8:46 den 22 March 2008

Judar till helvetet

Att judar nu i påsk reagerar på en ny kristen bön om deras omvändelse är inte förvånande. Ty grunden är den fasansfulla och frånstötande kristna läran om att alla som inte bekänner Jesus som herre – man må vara jude, buddhist eller ateist – straffas för evigt i helvetet. Detta handlar inte om antisemitism, som vissa rabbiner antyder, utan om en allmän människofientlighet. Som tur är handlar det bara om vidskepelse, och för de av oss som inser det är det inget att ta på allvar. Men judar tror ju liksom kristna på Jahve, så för dem blir det lite allvarligare.

Uppdatering: Danska kristna verkar vara på väg att avskaffa (eller omtolka) helvetestron. De har nog insett att det är en bisarr och frånstötande lära.

Niclas Berggren 8:28 den 22 March 2008

Brottsprovokation är fel

En svensk man har arresterats i USA:

Mannen har enligt svenska kvällstidningar och amerikanska medier under nästan ett år chattat med en man som sagt sig vara villig att mot pengar låta svensken ha sex med hans dotter. I själva verket samtalade 40-åringen med en polisagent i Arlington i delstaten Virginia.”

Detta fall knyter an till To Catch a Predator, ett tv-program där vuxna låtsas vara barn som inleder sexuella nätkontakter med andra vuxna och där de senare grips av polis då de ankommer till olika mötesplatser.

Jag ogillar denna typ av brottsprovokation. De män som arresteras har inte haft det lagen förbjuder, dvs. nätkonversation med underåriga, utan de har haft nätkonversation med vuxna som låtsas vara underåriga. Ingen kan säkert säga hur de skulle ha agerat, på nätet och IRL, utanför denna konstruerade situation. De metoder som den amerikanska polisen använder i fall som dessa förefaller mig rättsosäkra. (Notera att det är principen om att arresteras, häktas och dömas på basis av ”fiktiva” brott jag vänder mig emot, inte att personer som faktiskt begår brott av det slag detta handlar om arresteras, häktas och döms.)

Mot denna bakgrund känner jag oro över att regeringen nu låter utreda om brottsprovokation ska tillåtas i Sverige. Och riksåklagaren bör bytas ut.

Niclas Berggren 8:50 den 21 March 2008

Pastor mot yttrandefrihet

Tommy Körberg har polisanmälts av en pastor i Jönköping:

Det var i ett ‘mellansnack’ som Körberg började tala om Gud. Han sade sig ha förståelse ör att människor ropade till Gud i nöd, men att tro att man kan få svar är ‘schizofrent’. … – Jag är van vid hårda tag, men har lärt mig att man inte kränker troende människor, säger han [pastorn].

Denna händelse illustrerar en oroväckande tendens, att olika grupper känner sig ”kränkta” av kritik emot dem och att de vill använda rättsystemet för att straffa dem som ”kränker”. I ett fritt samhälle får man stå ut med att ens läror ifrågasätts och ibland t.o.m. hånas. Nu tror jag inte att Tommy Körberg kommer att befinnas ha sagt något brottsligt; men det finns kristna som vill skärpa lagstiftningen. Oroväckande var ordet.

Själv vill jag inte begränsa yttrandefriheten ytterligare utan gå motsatt väg och avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, som redan idag kriminaliserar hets mot religiösa. Så här lyder början av Brottsbalken 16 kap. 8 §:

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.” [Fetstil tillagd.]

Uppdatering: Det blir inget åtal mot Tommy Körberg.

Niclas Berggren 8:35 den 21 March 2008

Den fria kärleken

I kortfilmen Une robe d’été (En sommarklänning) av François Ozon illustreras en av mina insikter, att romantisk kärlek är en överskattad företeelse. Attraktion låter sig inte låsas in utan är fri, vilket gör mänskliga arrangemang som ”relationer” svårhanterliga. Se ett utdrag ur filmen, med fantastisk musik, där spänningarna är uppenbara.

Se hela filmen här.

Niclas Berggren 10:20 den 20 March 2008

Duktig på plan

Nytt målrekord av Cristiano!

Niclas Berggren 4:51 den 20 March 2008

Pengar och lycka

J.R. Ewing:

Don’t be so glum, Lucy; rich folks are always happy.

J.R. tycks ha rätt i att det finns ett samband mellan inkomst och lycka – se detta nya diagram från Angus Deaton:

Men visar inte lyckoforskningen att det enbart är relativ och inte absolut inkomst som påverkar lyckan, i alla fall över en viss nivå? Nej, inte om man jämför mellan länder, enligt Deatons resultat och enligt en studie utförd av Veenhoven och Hagerty (2006), vars abstract lyder:

The ”Easterlin paradox” holds that economic growth does not add to the quality-of-life and that this appears in the fact that average happiness in nations has not risen in the last few decades. The latest trend data show otherwise. Average happiness has increased slightly in rich nations and considerably in the few poor nations for which data are available. Since longevity has also increased, the average number of happy life years has increased at an unprecedented rate since the 1950s.

Dvs. även absolut inkomst tycks positivt relaterad till lycka.

Niclas Berggren 4:48 den 20 March 2008

Dofta som Nonicoclolasos

I mitt badrumsskåp återfinns för tillfället dessa herrdofter:

Prada, Amber pour homme
Burberry, Brit for men
Abercrombie & Fitch, Fierce.

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: