Konstitutionellt grundad ojämlikhet

Lars Feld och Jan Schnellenbach studerar sambandet mellan politiska institutioner och ojämlikhet. De fokuserar på följande institutioner:

  • direktdemokrati kontra representativ demokrati,
  • presidentstyre kontra parlamentarism,
  • majoritetsval kontra proportionella val samt
  • enhetsstat kontra federalism.

De finner bl.a. följande:

Summing up, our analysis suggests that the occurrence of Director’s Law heavily depends on the constitutional and political system prevailing in the different countries. A redistribution from the rich to the middle income classes and perhaps also to the poor becomes more probable in representative democracies which are either organized as unitary states, or federations allowing for low levels of sub-central fiscal autonomy, constituting their executive in the way of parliamentary systems. Given the empirical ambiguity of the effect of plurality rule, Director’s Law is thus probably not only a problem for continental European countries. It might as well occur in the UK, as in Germany, the Netherlands or Italy.”

Det är alltså inte bara så att politiska institutioner tycks påverka mer allmänna ekonomiska variabler – även graden och typen av omfördelning verkar samvariera med konstitutionens utformning. Den sittande Grundlagsutredningen förtjänar följaktligen mer uppmärksamhet.

Låt mig avslutningsvis presentera en del av Feld och Schnellenbachs tabell 2, som anger Ginikoefficienter beräknade utifrån marknadsinkomst respektive disponibel inkomst.

giniskillnader.jpg

Dels fann jag det intressant att Sverige faktiskt är något mindre jämlikt än genomsnittet i marknadsinkomster; dels fann jag det intressant hur mycket inkomstomfördelning faktiskt jämnar ut inkomster, särskilt i länder som Sverige.