Regeringen och småföretagarna

Mina kollegor Daniel Waldenström och Andreas Bergh har råkat i luven på varandra rörande hur stödet till entreprenörer bör utformas. Medan Daniel är skeptisk till socialdemokraternas nya offensiv, som bl.a. förespråkar ett förstärkt ekonomiskt skydd för småföretagare, menar Andreas att det kan finnas vissa poänger däri.

Jag tar inte här ställning till vem som har rätt i sak om vad som bör göras, utan jag vill istället framföra två möjliga förklaringar till varför regeringen har gjort relativt lite för småföretagarna:

  1. Incitament: Regeringen har inga starka skäl att stödja småföretagare därför att dessa redan i hög grad röstar på ett av Allianspartierna. Det är bättre att lägga krutet på väljargrupper som inte i lika hög grad är ”säkra” väljare.
  2. Kunskap: Regeringen har gissningsvis i huvudsak ekonomisk expertis med makroekonomisk bakgrund, som fokuserar på att ratta de ”stora” systemen, medan expertis med inriktning mot entreprenörskap är mer sällsynt. Jag tror alltså att få i departementen har kunskap om forskning om småföretagens ekonomiska betydelse.*

Resultatet av det försummade arbetet är att socialdemokraterna har tagit initiativet i entreprenörskapsfrågor, vad man än tycker om deras förslag. Men Maud Olofsson har drygt två år på sig. Mycket kan hända, om hon vill och om kunskap inhämtas.

_______________________________

*Van Praag och Versloot (2008: 135) kommer t.ex. till följande slutsats i sin översikt av den empiriska litteraturen om entreprenörsföretags ekonomiska bidrag:

Entrepreneurs create more employment than their counterparts, relative to their size. This result is unambiguous. Small and young firms are required to boost employment.”

Van Praag, Miriam C. och Versloot, Peter, H. (2008). “The Economic Benefits and Costs of Entrepreneurship: A Review of the Research.Foundations and Trends in Entrepreneurship Research 4(2): 65–154.