Niclas Berggren 15:15 den 16 December 2008

Är skattesänkningar dålig konjunkturpolitik?

Torbjörn Becker hävdar att så är fallet:

Skattesänkningar är däremot inte ett bra alternativ för att minska osäkerheten. … I värsta fall kan skattesäkningar leda till minskad konsumtion om allmänhetens eller marknadens förtroende för statens finanser, pensioner etc minskar i ett läge där det redan råder stor osäkerhet om vår ekonomiska framtid.

Greg Mankiw tycks inte hålla med:

In particular, empirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes.

IMF kommer till samma slutsats:

The output responses … indicate that, overall, revenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.

Ny forskning av Andrew Mulford och Harald Uhlig gör Beckers tes än mer tveksam:

We construct the impulse responses to three linear combinations of these fiscal shocks, corresponding to the three scenarios of deficit-spending, deficit-financed tax cuts and a balanced budget spending expansion. We apply the method to US quarterly data from 1955-2000. We find that deficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP, with a maximal present value multiplier of five dollars of total additional GDP per each dollar of the total cut in government revenue five years after the shock.

Jag ser följaktligen fram emot regeringens stora skattesänkningar vid årsskiftet, inte bara för egen del utan också för den stackars konjunkturens del.

Niclas Berggren 12:20 den 3 December 2008

Sluta gynna Svenska kyrkan

Staten har låtit Svenska kyrkan slippa betala ca 1,5 miljarder i skatt, och mycket vill ha mer:

Avtalet om skattebefrielse för de så kallade ”prästlönetillgångarna” – det handlar om innehav av skog, mark och värdepapper – skrevs i samband med att Svenska kyrkan skildes från staten vid millennieskiftet. Avtalet ger skattefrihet under åren 2001-2010 och nu har kyrkan ansökt om att det ska förlängas.

Mycket upprörande. Varför ska staten gynna en stor och rik ägare av skog, mark och värdepapper?

Se tidigare inlägg: ”Oanständig favorisering av kyrka”.

Niclas Berggren 20:51 den 2 December 2008

Skatteförslagen duggar tätt

Fettskatt har jag hört talas om. Nu kommer nästa skatteförslag:

There have already been calls by Australian experts to reduce the amount of water wasted through toilet flushing with a proposed new toilet tax.

Låt mig säga så mycket, att en sådan skatt skulle behöva vara synnerligen hög för att påverka mitt spolbeteende. Jag ser vattenklosetten som ett av civilisationens kännetecken.

Niclas Berggren 11:59 den 1 December 2008

Sjunkande skattesatser

Jag stötte på följande tre diagram över den högsta inkomst- samt den högsta bolagsskattesatsen:

Det är slående hur dessa skattesatser har gått ned de senaste decennierna. Beror det på insikter om att höga skattesatser kan försämra ekonomins funktionssätt? Eller beror det på institutionell konkurrens: att de som utgör de skattebaser som är rörligast har kunnat få politiker att ge dem bättre villkor? Eller på något annat? Samtidigt har inte skatternas andel av BNP gått ned överlag (dock i Sverige), vilket antyder att andra än höginkomsttagare och företagen har fått högre skattesatser och att skattebaserna har breddats.

(Källa.)

Niclas Berggren 9:18 den 19 November 2008

Matematiklektion för Ohly

Nationalekonomerna Tino Sanandaji och Daniel Waldenström har en artikel i DI idag, vari de påpekar vikten av att beakta att efterfrågan är priselastisk:

Dessvärre missförstår Lars Ohly, Thomas Östros och även många borgerliga politiker skattefuskets natur när de tror att enbart ökad kontroll kan komma åt de värden som skattefusket undandrar staten. I deras kalkyl leder 1 miljard kronor i minskat skattefusk till 1 miljard i ökade skatteintäkter. Detta är – kanske något förvånande till en början – helt fel. Anledningen till att politikernas kalkyl slår fel är att den bortser från skatters undanträngningseffekter. Om alla hårklippningar, pizzor, luncher och badrumsrenoveringar som i dag utförs svart skulle utföras i den vita, beskattade sektorn skulle priserna öka rejält. När priset stiger trängs efterfrågan undan och färre, eller kanske rentav inga köp alls, blir av. Resultatet är att få eller inga nya skatter betalas in.

Denna viktiga poäng illustreras av diverse beräkningar av Gunnar Du Rietz. Om en tjänst kostar 1000 kr före skatt krävs, om den betalas vitt, att den som vill ha den utförd måste tjäna ca 4100 kr (vid en inkomst på 200000 kr) eller ca 5400 kr (vid en inkomst på 300000 kr) för att kunna betala den. Tjänstesäljaren måste, för att tjäna 1000 kr netto, ta ett pris på ca 2600 kr. (Från tabell 1, s 14.) Att en sådan stor prisökning påverkar efterfrågan är självklart.

Slutsatsen är att skattesystemet också behöver reformeras för att försöken att sätta åt skattefuskare ska ge avsedd effekt. Kanske kan reformen med avdrag för hushållsnära tjänster tjäna som modell? Något säger mig emellertid att Lars Ohly inte kommer att vara intresserad av att ta ned några skattenivåer. Då bör han också justera ned sina kalkyler vad gäller effekterna på skatteintäkterna av att minska skattefusket.

Niclas Berggren 10:56 den 13 November 2008

Kibbutzer illustrerar jämlikhetens gränser

Jag har just läst en fascinerande studie* av Ran Abramitzky om inkomstjämlikhet i israeliska kibbutzer. Tre huvudresultat:

The main findings are that (1) productive individuals are the most likely to exit and a kibbutz’s wealth serves as a lock-in device that increases the value of staying; (2) higher wealth reduces exit and supports a high degree of income equality; and (3) ideology facilitates income equality.

Resultaten är intressanta i sig men kan kanske också användas för att fundera kring inkomstjämlikhet i en stat. I kibbutzen, precis som hos många i ett land, finns preferenser om inkomstfördelning och omfördelning. Men när inkomstjämlikheten drivs mycket långt får de högproduktiva ett incitament att lämna gemenskapen. I kibbutzen gäller traditionellt att allt ägs gemensamt, vilket reducerar mobiliteten. Ty om någon flyttar går denne miste om sin del i den samlade förmögenheten.**

Socialdemokraternas strategi att göra också höginkomsttagare delaktiga i välfärdsstatens förmåner, trots att de egentligen inte behöver dem i så hög grad, kan möjligen ses som ett försök att binda också denna grupp medborgare, som utgör en viktig skattebas, till Sverige. Och allmänt välstånd kan säkert spela sin roll också, även om det inte ägs gemensamt. Trots allt: vilken svensk vill flytta till lågskattelandet Somalia? Faktorer som dessa kan bidra till att förklara varför globalisering och institutionell konkurrens inte har underminerat välfärdsstaten.

En avslutande undran är varför inte fler socialister lever i frivilliga socialistsamhällen, som kibbutzer.***

___________________

*Abramitzky, Ran (2008). ”The Limits of Equality: Insights from the Israeli Kibbutz.” Quarterly Journal of Economics, 123(3): 1111—1159. (Preliminär gratisversion här.)
**På senare år har alltfler kibbutzer tvingats överge denna radikala egalitarianism pga. incitamentsproblem och därför att många högproduktiva har övergivit dem. Förutom ovan nämnda studie, se Gary Becker.
***Se Nozick, Robert (1997). ”Who Would Choose Socialism?” I Socratic Puzzles. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Niclas Berggren 9:16 den 31 October 2008

Hur förbättras livet för världens fattiga?

DN Kultur förnekar sig inte och upplåter idag (ej på nätet) plats åt Bror Perjus, ”journalist och författare”:

Långsiktigt kan de ekonomiska kriserna endast motverkas med en global demokrati som genom effektiv beskattning kan överföra resurser från de superrikas hejdlösa lyxliv till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

Professor Lucas

Konstigt att inte ekonomipristagaren Robert Lucas har förstått det som experten på långsiktiga ekonomiska skeenden Bror Perjus har förstått. Lucas har en lätt annorlunda förståelse av verkligheten:

Of the tendencies that are harmful to sound economics, the most seductive, and in my opinion the most poisonous, is to focus on questions of distribution. … But of the vast increase in the well-being of hundreds of millions of people that has occurred in the 200-year course of the industrial revolution to date, virtually none of it can be attributed to the direct redistribution of resources from rich to poor. The potential for improving the lives of poor people by finding different ways of distributing current production is nothing compared to the apparently limitless potential of increasing production.

Om man ska anstränga sig för att hitta något positivt i det Perjus skriver tycker jag att det är, att han inte tycks drabbad av den annars så vanliga välfärdsnationalismen.

Niclas Berggren 10:22 den 25 October 2008

Får nationalekonomer vara politiska?

Professor Calmfors

Lars Calmfors skriver följande om Finanspolitiska rådet i nya numret av Swedish Economic Policy Review (vol 15, nr 1, s 196):

But the main guarantee for independence is, of course, the loss of reputation that the council members would suffer if we were to be seen to act in a political way — in academic circles that would be absolutely devastating for one’s reputation.

Frågan är vad som menas med ”in a political way”.

För egen del anser jag att en nationalekonom qua nationalekonom inte bör uttala sig normativt. Som samhällsvetenskaplig forskare bör alltså ekonomen begränsa sig till att uttala sig om hur saker förhåller sig, inte om hur saker bör förhålla sig. Däremot kan han resonera i termer av hypotetiska imperativ och klargöra vad som bör göras givet ett visst normativt mål, som han själv inte behöver omfatta. Vetenskapen som sådan kan inte klargöra vad som är önskvärt, och ingen vetenskapsman bör låtsas som om värderingar har vetenskaplig grund. Gör han det faller han rätteligen i aktning hos sina kollegor, vilket, som Calmfors påpekar, utgör en disciplinerande mekanism.

Ta skatter som exempel. En nationalekonom qua nationalekonom bör inte säga att skattetrycket bör ligga på x procent — det innefattar en värdering. En nationalekonom qua nationalekonom bör däremot få säga att givet ett mål om ekonomisk tillväxt på x procent bör skattetrycket, enligt vad tillgänglig forskning visar, ligga på y procent.

Så tycker jag, och jag tror att en nationalekonom som följer denna precisering av vad det innebär att agera, och att inte agera, på ett politiskt sätt inte riskerar att falla i aktning hos sina kollegor i vetenskapssamhället.

Niclas Berggren 12:41 den 19 October 2008

Kan man svälta staten?

Professor Mulligan

Jag kritiserade här de amerikanska presidentkandidaterna för att föreslå ofinaniserade skattesänkningar trots ett stort budgetunderskott. I denna mening är jag en finanspolitisk hök — trots att jag är stark förespråkare av skattesänkningar vill jag att de i regel ska åtföljas av motsvarande utgiftsminskningar. Det finns dock andra uppfattningar. Professor Casey Mulligan säger t.ex. följande:

[I]t’s time to cut taxes. Actually, it’s always time to cut taxes! Cutting spending is politically more difficult. So you cut taxes first and let the growing interest payments on the public debt be your partner in the crusade against public spending [Reagan ran this program well].

Denna tes kallas ibland starving the beast. Professorerna Christina Romer och David Romer finner dock att tesen inte håller:

The results provide no support for the hypothesis that tax cuts restrain government spending. The results suggest, however, that tax cuts may cause a shift in the composition of expenditures toward defense spending. They also indicate that the main effect of legislated tax changes on the overall government budget is to induce subsequent tax changes in the opposite direction.

Jag vidhåller min kritik av McCain och Obama (och, för den delen, mitt beröm till den svenska regeringens ansvarsfulla skattesänkningar). Jag delar dock Casey Mulligans syn på nykeynesianismen:

Professor Krugman’s argument (New Keynesian, and by no means novel) for running a deficit is to stimulate the economy with higher spending and/or lower taxes. This argument is either wrong, or absurd, or both.

Niclas Berggren 9:01 den 16 October 2008

Oansvariga skattesänkningar

I de n s ista debatten mellan Obama och McCain diskuterades ekonomi, inte minst skatter. Så här sa McCain:

Nobody likes taxes. Let’s not raise anybody’s taxes. OK? … Now, of all times in America, we need to cut people’s taxes.

Jag är inte den som räds skattesänkningar — tvärtom finner jag dem i allmänhet önskvärda — men är det ansvarsfullt att förespråka dem i en tid då USA nästa år förväntas få ett budgetunderskott på 482 miljarder dollar? McCain föreslår skattesänkningar på 4,2 biljoner dollar; Obama nöjer sig med 2,9 biljoner dollar. (Källa.)

Om skattesänkningar ska genomföras bör de dels vara finansierade genom utgiftsminskningar (eller i alla fall inte orsaka eller öka budgetunderskott) och dels stimulera ekonomisk effektivitet och tillväxt. På båda punkterna verkar kandidaterna fallera. McCain ger inte klara besked om finansieringen, och Obamas förslag innefattar höjda marginalskatter.

Uppdatering: Greg Mankiw ser kampen om presidentposten som en kamp mellan Rawls och Nozick.

Niclas Berggren 9:46 den 6 October 2008

Förmögenhetsskatten åter?

Var skrevs följande förra året, när regeringen avskaffade förmögenhetsskatten?

Förmögenhetsskatten är ingen oumbärlig skatt. Den utgör bara cirka 0,3 procent av skatteintäkterna och är … en djupt orättvis skatt. Den är full av kryphål och möjligheter till manipulationer som gör att de rikaste inte betalar förmögenhetsskatt alls eller kan välja hur mycket det vill betala. (Svaret återfinns här.)

Vem har sagt detta?

Inte bara att det blir en orättvis skatt, den skapar dåliga beslut i svensk ekonomi och försämrar tillväxten. (Svaret återfinns här.)

Vem har yttrat dessa ord?

Förmögenhetsskatten är ett missfoster. (Svaret återfinns här.)

Vem sa detta?

Förmögenhetsskaten har negativa effekter. (Svaret återfinns här.)

Thomas Östros har dock inte lyssnat på denna kraftfulla argumentation utan aviserar åter införd förmögenhets skatt :

Att återinföra förmögenhetsskatten är helt enkelt nödvändigt, tycker Thomas Östros.

–Vi kommer in i en ganska tuff situation och alla måste vara med och bära sin del av bördan.

Detta är alltså symbolpolitik: genom att det låter bra att säga att de rika ska vara med och betala tror man sig vinna väljarstöd. Östros känner dock till problemen med förmögenhetsskatten, så jag tror att han trots allt inte tänker sig att återinföra den. Miljöpartiet säger ju nej, och därför kan utspelet ses som ett sätt att få förhandlingsstyrka mot detta samarbetsparti. Utfallet tror jag blir ett urvattnat förslag eller ingen återinförd skatt alls, om nu Östros lyckas bli finansminister 2010.

Se även nationalekonomen vid Lunds universitet Åsa Hanssons studie om förmögenhetsskattens tillväxteffekter, hennes diskussion av förmögenhetsskattens för- och nackdelar, Finanspolitiska rådets syn (s. 226 ff.) samt regeringens motiv för att avskaffa skatten. Notera slutligen vad Peter Santesson-Wilson har att säga om Östros som populist och vad Daniel Waldenström har att säga om socialdemokraternas ambition att minska förmögenhetsklyftorna.

Niclas Berggren 11:54 den 22 September 2008

Fallande skattetryck

Reg eri ngen har id ag pre sen ter at sin ekono mis ka pol itik för kommande år. Från budgetpropositionen (s. 166):

Mellan 2006 och 2011 beräknas skattetrycket sjunka med 3,3 procentenheter eller med 7 procent. Apropå min syn att borgerliga sympatisörer bör sluta dissa Alliansen .

Niclas Berggren 9:00 den 17 September 2008

Kan man utbildas till entreprenör?

Regeringen satsar på att utbilda ungdomar till entreprenörer. Kommer det att lyckas? Jag är tveksam.

Som Schumpeter klargör består den entreprenöriella funktionen av att introducera nya kombinationer i ekonomin. Det handlar om att göra något nytt eller att göra något gammalt på ett nytt sätt, om att vara perceptiv och se saker som andra tidigare inte har sett. Det handlar också om att se de ekonomiska möjligheterna i det nya som görs och om att kunna göra uppfinningar av olika slag kommersiellt framgångsrika. Detta torde kräva ett visst mått av riskbenägenhet, eftersom det ex ante är oklart hur en ny kombination tas emot av konsumenterna. Det finns alltså inslag av kreativitet, lyhördhet och djärvhet hos en entreprenör, som sannolikt inte låter sig påverkas i särskilt hög grad av skolundervisning. Undervisning kan möjligen hjälpa en person som redan har de entreprenöriella egenskaperna att nyttja dem bättre i ett givet ekonomiskt system — t.ex. är det säkert bra att känna till hur man startar ett företag, hur finansiering kan erhållas och hur redovisning går till.

Baumol antar att utbudet av entreprenörskap är fixt men att det kan kanaliseras, beroende på det ekonomiska regelverket, till produktiva, icke-produktiva eller destruktiva aktiviteter. Huvudfrågan är hur regelverket ska utformas för att produktivt entreprenörskap ska stimuleras. Att kunna det existerande regelverket är som sagt bra, men minst lika viktigt torde vara att reformera detsamma så att det blir enklare och mer lönsamt att utnyttja de entreprenöriella talanger som människor har för produktiva ändamål. Det kan innefatta färre och enklare regler och kanske också sänkta skatter (vilket regeringen förvisso också gradvis inför).

För mer om entreprenörskap rekommenderar jag denna bok av professor Henrekson och dr Stenkula.

Uppdatering: PJ skriver om hur entreprenörskap och marknadsekonomi hittills har skildrats i läroböckerna. Även om jag inte tror att entreprenörskap kan läras ut tror jag att det är viktigt med en vid förståelse i samhället av entreprenörskapets roll för att skapa välstånd. Ett första steg vore därför att revidera de läroböcker som inte sprider sådan förståelse, t.ex med bas i ovan nämnda bok av Henrekson och Stenkula.

Niclas Berggren 13:21 den 3 September 2008

Svenskar kräver faktiskt skattesänkningar

Det är knappt man tror det, men svenska väljare kräver lägre skatter. När reg eri ng en nu sän ker skat ten för pensionärer med upp till 2 600 kr per år reagerar PRO:s Inger Hestvik surt:

Jag tycker att skattesänkningen är för liten.*

Regeringen fortsätter alltså att sänka skattetrycket, även om det ska noteras att motiveringen för denna särskilda sänkning haltar och att skattesystemet därigenom får fler inslag av särlösningar för specifika grupper.

_________________

*Dock klagade visst inte PRO när socialdemokraterna föreslog en lägre skattesänkning (med en mer ojämlik fördelningsprofil dessutom).

Niclas Berggren 8:30 den 31 August 2008

Staten styr och ställer

Gynnad barnfamilj (foto: Katrin Jakobsen)

Många vill lägga sig i barnfamiljernas inre liv. Alliansen har infört en jämställdhetsbonus; socialdemokraterna vill kvotera föräldraförsäkringen; och TCO vill subventionera hushållsnära tjänster kraftigt, så att jämställdheten kan öka.

Hur ska man se på dessa styrförsök? P J, Göran Hägglund och andra protesterar, och visst kan man göra det. Men de som nu protesterar ser, enligt min mening, inte grandet i sitt eget öga. Det stora styrförsöket handlar om att styra människor till barnafödande genom att överföra enorma materiella resurser till dem som skaffar barn, och detta styrande tycks ingen ifrågasätta. Mer upprörande än att staten inte är neutral när villkoren för fördelningen av dessa enorma resurser fördelas, är att staten inte är neutral mellan barnfamiljer och dem som inte vill eller kan skaffa barn.

Från ett rent analytiskt perspektiv är det rentav så att det är att förvänta att staten försöker styra och ställa närhelst den fördelar förmåner. Vill man slippa styrande och ställande föreslår jag att man argumenterar för sänkt skatt (för alla) samt avskaffade subventioner, bidrag och ersättningar istället.

Niclas Berggren 8:29 den 29 August 2008

Obama och skatterna

Nu är Barack Obama officiellt Demokraternas presidentkandidat. I sitt tal i natt sa han följande om sin skattepolitik:

I will cut taxes for 95 percent of all working families. Because in an economy like this, the last thing we should do is raise taxes on the middle class.

Det stämmer att Obamas skatteplan sänker den genomsnittliga inkomstskatten för de flesta. Vad som däremot inte nämndes i talet är att marginalskatten kommer att öka, med negativa effekter på den ekonomiska effektiviteten. Illustration:

Som Alan Viard påpekar:

Obama’s tax cuts are designed in ways that raise marginal tax rates (the extra tax paid on an extra dollar of income) and therefore reduce incentives to earn income. The marginal rate rises because the size of the tax cut falls as income rises.

I Sverige sänker regeringen både den genomsnittliga inkomstskatten och marginalskatten.

Tips: Greg Mankiw.

Niclas Berggren 16:51 den 22 August 2008

Bensinpriset i olika länder

Många ekonomer förespråkar höjd bensinskatt, huvudsakligen av miljömässiga skäl. Nu har bensinpriset ökat pga. oljeprisets uppgång, vilket minskar behovet av skattehöjningar. Genom denna interaktiva karta kan man se hur högt bensinpriset är i olika länder. Sverige har billigare bensin än Norge, Finland och Danmark, visar det sig. Fastän amerikaner klagar på höjningarna där, är deras bensinpris bara 43 procent av det svenska. Priset per liter i Saudiarabien är 78 öre! (För att få fram priset i kronor per liter, multiplicera de angivna priserna med 1,66.)

Tips: Andrew Sullivan.

Niclas Berggren 22:00 den 17 August 2008

Den skadliga värnskatten

Niklas Ekdal

Niklas Ekdal slutar som politisk redaktör i DN och utvecklar varför:

Det är nästan tabu att påpeka det när man är ”höginkomsttagare”, men skattesystemet spelar en nyckelroll. Sverige har världens mest sammanpressade lönestruktur. Med skyhöga marginalskatter ovanpå det blir belöningen för det extra ansvaret – som rektor, avdelningschef eller klinikföreståndare – löjligt litet. … Den så kallade värnskatten är i det perspektivet en nationell katastrof. Att inför straffskatt på utbildning och ansvar precis när kunskapsekonomin exploderade var lika begåvat som att skära halsen av den guldäggsvärpande gåsen.

TCO och SACO tycks hålla med. Det är inte så konstigt med tanke på att värnskatten nog kan avskaffas utan någon större kostnad, enligt beräkningar av nationalekonomerna Bertil Holmund och Martin Söderström samt av SNS. Och även om ett avskaffande skulle kosta finns trots allt budgetmässigt utrymme för skattesänkningar. Det som talar emot en sänkning är väl det begränsade ”fördelningspolitiska utrymmet”. Vad det nu kan tänkas bestå av.

Niclas Berggren 9:13 den 26 July 2008

Trängselskatten är poppis

En mycket lång och enerverande bilkö

Opinionen i Stockholms län har svängt om trängselskatten:

”När Sifo på nytt frågar drygt 1000 invånare i länet om de tycker det ska vara avgiftsbelagt att köra in i Stockholms stad, så är resultatet det rakt motsatta. Sex av tio säger nu ja till trängelskatten.”

Som ja-röstare glädjer detta mig. En tredjedel vill dessutom höja skatten, vilket jag också vill. Se grafik över hur mycket biltrafiken har minskat.

En intressant fråga är vad den svängande opinionen implicerar för vår syn på folkomröstningar. Uppenbarligen ändrar människor sin syn på saker och ting, ibland ganska fort. I vanliga val får vi tillfälle vart fjärde år att ge uttryck för aktuella politiska preferenser, men resultat i folkomröstningar antas, verkar det som, giltiga ad infinitum. Man kan ta kärnkraftsomröstningen som exempel. Nu är det 28 år sedan den genomfördes. Idag finns en stor mängd människor med rösträtt som inte var med då, och dessutom är kunskapsläget ett helt annat vad gäller sådant som CO2-utsläpp. Bör resultatet i den omröstningen överhuvudtaget beaktas längre?

Och mer generellt: Känner någon till teoretiska arbeten som specificerar villkor för när folkomröstningsresultat inte längre ska beaktas och som kanske t.o.m. föreslår regelbundet återkommande folkomröstningar i samma fråga?

Niclas Berggren 8:27 den 14 July 2008

Fackets föredömliga förslag

Det är inte varje dag jag säger detta: jag är förtjust i ett fackligt utspel! Närmare bestämt är det SACO:s Anna Ekström och TCO:s Sture Nordh som, enligt min mening, hamnar helt rätt i två avseenden.

För det första förespråkar de en återgång till en central princip i 1991 års skattereform:

”Principen om att högst 15 procent av skattebetalarna ska betala statlig skatt och högst 50 procent i marginalskatt är en rimlig kompromiss mellan effektivitet och fördelning i skattesystemet. Andelen inkomsttagare som betalar statlig skatt beräknas i år uppgå till ungefär 20 procent, vilket är långt ifrån skattereformens mål på 15 procent.”

I linje med detta anser jag själv t.ex. att värnskatten bör avskaffas och att regeringen är på rätt väg när den aviserar en höjd brytpunkt i skatteskalan.

För det andra förespråkar de generalitet i skattesystemet:

”Särlösningar kan var för sig vara välmotiverade, men riskerar att leda till snedvridningar av olika slag. Generella regler och lösningar är att föredra. Det skapar en förutsägbarhet som gynnar tillväxten.”

Detta är också något jag är sympatiskt inställd till.

Jag tillhör dem som tycker att regeringen har gjort mycket bra, t.ex. på skatteområdet, men det finns onekligen utrymme för ytterligare förbättringar. Facket ger härvidlag god vägledning!

Niclas Berggren 10:01 den 11 July 2008

Sänkt bolagsskatt bra för tillväxten

Finansministern avisera r att bolagsskatten kan komma att sänkas från 28 till 25 procent vid årsskiftet. Jag har tidigare predikterat en sådan reform men trodde att den skulle komma senare. Nå, enligt en studie i Journal of Public Economics (här som Word-fil) kan en sänkning förväntas öka den ekonomiska tillväxten:

”Past theoretical work predicts that higher corporate tax rates should decrease economic growth rates, while the effects of high personal tax rates are less clear. In this paper, we explore how tax policies in fact affect a country’s growth rate, using cross-country data during 1970–1997. We find that statutory corporate tax rates are significantly negatively correlated with cross-sectional differences in average economic growth rates, controlling for various other determinants of economic growth, and other standard tax variables. In fixed-effect regressions, we again find that increases in corporate tax rates lead to lower future growth rates within countries. The coefficient estimates suggest that a cut in the corporate tax rate by 10 percentage points will raise the annual growth rate by one to two percentage points.”

En bra reform, med andra ord, för de av oss som värderar ekonomisk tillväxt — och särskilt när finansiering sker genom att låta tidigare skattesmitare betala (mer i) skatt.

Uppdatering: Urban Bäckström gillar in te den föreslagna finansieringen, men Anders Borg försvarar den.

Niclas Berggren 9:07 den 19 June 2008

Det fallande skattetrycket

Den mest intressanta delen av Konjunkturinstitutets analys av det ekonomiska läget anser jag det fallande skattetrycket vara. En frihetlig utveckling som jag välkomnar och som jag tror att de flesta borgerliga kritiker av regeringen har missat. KI:s bedömning (s. 106):

Niclas Berggren 16:52 den 4 June 2008

Skatter och egenföretagande

Få har analyserat hur skatter påverkar utbudet av entreprenörer. Åsa Hansson gör just det i en ny studie*. Hon finner att både genomsnitts- och marginalskattesatser är negativt relaterade till sannolikheten att bli egenföretagare. Dessutom är förmögenhet positivt relaterad till denna sannolikhet. Utdrag ur resultattabell:

Borde inte dessa resultat stämma socialdemokraterna till eftertanke, nu när de flörtar hej vilt med entreprenörerna? Medan regeringen har sänkt inkomstskatten och tagit bort förmögenhetsskatten talar socialdemokraterna om att höja och återinföra. Man tvivlar, mot bakgrund av Åsas resultat, åtminstone på att detta skulle stimulera företagarverksamhet i vårt land.

_____________________________

*Hansson, Åsa (2008). ”Income Taxes and the Probability to Become Self-Employed: The Case of Sweden.” Ratio Working Paper nr. 122.

Niclas Berggren 9:17 den 18 May 2008

Skattesänkningarna märks inte

Gunnar Örn påpekar något intressant och viktigt: att välfärdsstaten verkar präglas av asymmetrisk information.

Å ena sidan tenderar väljarna att inte notera skatteförändringar, vilket kan bero på en medveten strategi från politikernas sida, att skatter ska uppfattas så skonsamt som möjligt. Å andra sidan tenderar väljarna att notera bidragsförändringar, vilket också kan bero på en medveten strategi, att bidrag ska uppfattas tydligt. Skatter utgör ju kostnader och bidrag intäkter för väljarna, och politikerna kan antas vilja maximera sina röstetal genom att utforma systemen så att det positiva märks och så att det negativa inte märks.

Om denna asymmetri är korrekt har en regering som sänker skatter och sänker bidrag problem. Om få noterar de stora skattesänkningarna (vet du hur mycket du har fått i jobbskatteavdrag?*), och om många noterar bidrags- och ersättningssänkningarna (hjälpta därtill av media och oppostion), är kanske inte dåliga opinions siffror särskilt förvånande. Klarar Anders Borg av att tydliggöra skattesänkningarna i god tid före valet 2010? Det räcker inte med bra politik. Bra pedagogik är därutöver ett måste.

Se ett tidigare inlägg om osynliga skatter.

___________________________

*På moderaternas hemsida kan man, uppe till höger, klicka för att räkna ut hur stort jobbskatteavdraget är. Men hur många väljare hittar dit?

Niclas Berggren 8:20 den 6 May 2008

Bör skattekonkurrens stoppas?

Larry Summers tycker inte att det är bra när länder konkurrerar med varandra om skattebaser. Men hans professorskollega vid Harvard, Greg Mankiw, påpekar att den ståndpunkten grundas i ett visst slags värdering:

On the other hand, if you think that the main job of government is to facilitate voluntary exchange by protecting property rights, rather than re-slicing the economic pie as it sees fit, then tax competition is a good check against excessive interventionism. In other words, are you more worried about too little government or too much?

Personligen är jag oroad över för mycket stat och välkomnar konkurrens mellan stater om institutioners utformning.

Se gärna, apropå detta ämne, min och några kollegors rapport till Globaliseringsrådet, Sverige i den institutionella konkurrensen. Andreas Bergh skriver om välfärdsstaten och jag och Gissur Erlingsson skriver om demokratin.

Niclas Berggren 17:22 den 5 May 2008

Utlokalisering av myndigheter

Att förflytta myndigheter från Stockholm till mindre orter anser jag allmänt vara galenskap. Men i vissa fall kanske det inte är så dumt. Pga. personal- och omställningsproblem kan t.ex. Statens folkhälsoinstitut, som flyttas till Östersund, tänkas bli lamslaget under lång tid framöver. Det är alltså den myndighet som förespråkar fettskatt och uttalar sig konstigt om läkemedel.

Uppdatering: Ett alternativ till utlokalisering är nedläggning.

Niclas Berggren 7:30 den 1 May 2008

Villkoren för företagande är bättre i Sverige än i USA

Sverige är ett bättre land för företagarverksamhet än USA, enligt The Economist Intelligence Unit. Danmark är bäst i världen. Så här ligger olika länder till:

Rangordningen baseras på tio faktorer:

The business rankings model examines ten separate criteria or categories, covering the political environment, the macroeconomic environment, market opportunities, policy towards free enterprise and competition, policy towards foreign investment, foreign trade and exchange controls, taxes, financing, the labour market and infrastructure.”

Jag tror att Sverige kommer att förbättra sin placering ytterligare genom sänkt bolagsskatt.

Niclas Berggren 8:37 den 25 April 2008

Ständigt dessa bidrag

Intet nytt under solen, som Predikaren så klokt uttrycker det. Den politiska kampen om röster pågår, trots att det är mellanvalsperiod, och är det inte pensionärerna som ska gynnas lite extra så är det studenterna. Som i Centerns nya utspel om höjda studiemedel. Det ska förvisso tilläggas att förslaget rymmer en bra del, i det att fribeloppet föreslås höjas från 100 000 kr till 150 000 kr per år och på sikt avskaffas.

Men om man verkligen vill hjälpa studenterna skulle jag prioritera något annat än en studiemedelshöjning, nämligen avskaffad värnskatt. Det skulle öka utbildningspremien och den disponibla livsinkomsten, vilket gör det mer lönande att studera.

Niclas Berggren 7:18 den 9 April 2008

Avskaffad värnskatt utan kostnad

Det finns goda argument, av såväl rättvise-, generalitets- och effektivitetskaraktär, för varför värnskatten bör avskaffas:

Många finner det orättvist att betala mer än hälften av en löneökning i skatt; andra finner det orättvist att vissa ska betala en högre andel av sin inkomst i skatt än andra.*
Buchanans generalitetsprincip säger att likabehandling är eftersträvansvärt, vilket implicerar proportionell beskattning, därför att det politiska systemet annars riskerar att degenerera till att tillfredsställa olika särintressen på allmänintressets bekostnad.
Personer med högre inkomster tenderar att arbeta mindre, och utbildning tenderar att löna sig mindre, med värnskatten på plats, vilket kan förvänta dämpa välståndsutvecklingen.

Som nämns i DN idag har Bertil Holmund (Uppsala universitet) och Martin Söderström (Konjunkturinsti-
tutet) beräknat att en avskaffad värnskatt sannolikt är självfinansierad. Dvs. fler fördelar uppnås, enligt ovan, genom ett avskaffande utan att skatteintäkterna minskar. Deras studie återfinns här och sammanfattas på följande vis:

Recent research on the behavioral effects of income taxes has to a large extent focused on the elasticity of taxable income with respect to the net-of-tax rate, i.e., one minus the marginal tax rate. We offer new evidence on this matter by making use of a large panel of Swedish tax payers over the period 1991-2002. Changes in statutory tax rates as well as discretionary changes in tax bracket thresholds provide exogenous variations in tax rates that can be used to identify income responses. We estimate dynamic income models which allow us to distinguish between short-run and long-run effects in a straightforward fashion. The estimates of the long-run elasticity of income with respect to the net-of-tax rate typically hover in a range between 0.20 and 0.30. The short-run elasticities are in general smaller but less precisely estimated. We use the estimates to simulate the fiscal consequences of a tax reform that reduces the top marginal tax rate by five percentage points. Such a reform turns out to have negligible effects on tax revenues and may even yield a fiscal surplus.

Vad väntar regeringen på? Jag hoppas att de inte avvaktar av rädsla för socialdemokratiska angrepp om att en reform av detta slag skulle vara ”orättvis”. Sådana påståenden kan framgångsrikt tillbakavisas. Se även PJ Anders Linders kommentar .

Uppdatering: Regeringen tar förvisso inte bort värnskatten men utlovar nya inkomstskattesänkninga r . Gott så. Särskilt framstår argumentationen som kraftfull gentemot den handfallna och skattehöjande oppositionen .

_______________________________

*Begreppet orättvisa är normativt och därmed inte heller möjligt att fastställa vetenskapligt. Vissa anser det förstås rättvist med en progressiv och hög inkomstbeskattning, men poängen här är att detta är en subjektiv värdering som inte delas av alla, bl.a. inte av mig.

Niclas Berggren 7:26 den 7 April 2008

Reformer i Polen

Jag besökte Polen för första gången i december och imponerades av den ekonomiska dynamik jag kunde observera. I DI idag rapporteras om den nya regeringens ambitiösa ekonomiska reformprogram:

Ett halvår efter regeringsskiftet startar en ny privatiseringsvåg i Polen. Regeringen planerar också att införa en enhetsskatt som i stora delar av övriga Centraleuropa.”

På privatiseringssidan håller sig även vår regering väl framme; men jag hoppas, efter det viktiga jobbskatteavdraget, att progressiviteten nu ska kunna minskas i den svenska inkomstskatteskalan.

Niclas Berggren 7:44 den 6 April 2008

Skatter har en kostnad

Hur påverkar skatternas storlek ekonomin? Frågan är omtvistad bland ekonomer. Christina Romer och David Romer visar i ett metodologiskt innovativt bidrag till den vetenskapliga diskussionen, att skatteförändringar har stora effekter. En exogen ökning av skatternas andel av BNP med 1 procentenhet minskar real BNP med 2–3 procent. Och effekten är bestående.

Deras abstract beskriver forskningsansatsen:

This paper investigates the impact of changes in the level of taxation on economic activity. We use the narrative record – presidential speeches, executive-branch documents, and Congressional reports – to identify the size, timing, and principal motivation for all major postwar tax policy actions. This narrative analysis allows us to separate revenue changes resulting from legislation from changes occurring for other reasons. It also allows us to further separate legislated changes into those taken for reasons related to prospective economic conditions, such as countercyclical actions and tax changes tied to changes in government spending, and those taken for more exogenous reasons, such as to reduce an inherited budget deficit or to promote long-run growth. We then examine the behavior of output following these more exogenous legislated changes.

Man kan notera att skattetrycket i Sverige är fallande.

Niclas Berggren 6:44 den 3 April 2008

Den obehagliga kulturhögern

Johan Tralau, kulturkonservativ, talar sig varm för offentligt kulturstöd:

Jag tror åtminstone så här att, vad gäller kulturarvet, så finns det en, asså, det finns ganska goda skäl att försöka värna om, om beständighet i, asså, kontinuitet i kulturarvet.

Denna syn tilltalar mig inte, av åtminstone två skäl:

Traditionell kultur är nästan alltid trist, förutsägbar och intetsägande. Jag ser framför mig stöd till målande av harar i naturmiljö istället för stöd till nydanande och sant berörande konst. Om människor eller sponsorer inte vill betala för traditionell kultur anser jag det vara lika fel för staten att tillhandahålla finansiering av den som det var för staten att hålla en förlegad varvsindustri under armarna till höga kostnader på 1970-talet. Kreativ förstörelse behövs också på kulturens område och ska inte hindras av staten.
Att ge stöd till traditionell kultur gynnar primärt redan priviligierade människor. Det är inte ensamstående mammor från Rinkeby som går på Operan och Dramaten. Är detta då ett riktigt användande av knappa resurser?

Uppdatering: Jag har fått frågan varför jag har en bild på Al Gore ovan. Men det är faktiskt Tralau på bilden. Och läs här om frön till en förnyad kulturpolitik.

Niclas Berggren 8:12 den 29 March 2008

Bra för privatekonomin

En dramatisk förändring av väljarstödet för de två största partierna i Stockholm, Göteborg och Malmö:

Då kanske man kan oroa sig lite mindre för höjd kommunalskatt?

Niclas Berggren 7:12 den 28 March 2008

Är ofinansierade förslag etiska?

En arbetsgrupp inom kd vill reformera boende beskattningen ytterligare, bl.a. på följande sätt:

Den införda räntebeläggningen på uppskov bör avskaffas, särskilt gäller det räntebeläggning på uppskov beviljade före reformens ikraftträdande.”

Det som inte framgår, i allt tal om etik, är hur en sådan reform skulle finansieras. En sak som jag finner tilltalande med den reform som nu har genomförts är att den finansieras inom bostadssektorn, dvs. andra, mer skadliga skatter behöver inte höjas för att ersätta den tidigare fastighetsskatten. Angående den genomförda reformens finansiering, se följande tabell i regeringens lagrådsremiss (s 115):

Kd tycks nu föreslå en ofinansierad sänkning av fastighetsbeskattningen, vilket jag motsätter mig. Vill man tas på allvar tycker jag att man måste precisera hur den dryga miljard som förslaget ovan innebär i minskade skatteintäkter ska tas in på annat sätt. Ett tänkbart förslag vore att höjda den kommunala fastighetsavgiften med ca 10 procent. Eller föreslår kd ett sänkt skattetryck? Det har jag i och för sig inget emot, men då finns det betydligt mer angelägna skatter att sänka än boendeskatter (vilket också moderaterna tycks anse).

Uppdatering: DN påpekar också det problematiska med ständigt nya och disparata utspel från Allianspartierna.

Niclas Berggren 8:46 den 27 March 2008

Pengar tillbaka

Från och med idag går det att deklarera på nätet. Jag har precis gjort det och får tillbaka 9484 kr, visade det sig. Förklaring: de stigande räntebetalningarna för mina bolån. Utbetalning sker 4 eller 5 juni.

Niclas Berggren 9:38 den 18 March 2008

Studenter som särintresse

Jag är inte främmande för att studenters ekonomiska situation behöver förbättras på olika sätt, kanske genom att regeln som begränsar studiemedlen i förhållande till inkomst av tjänst tas bort. Men jag är stark motståndare till Mats Odells nya förslag, att studentbostäder helt ska slippa fastighetsskatt:

I hägnet av en konjunkturavmattning finns det ett utrymme. Om vi ska klara de stora utmaningar vi har framför oss, den demografiska utmaningen och utanförskapet, måste vi satsa på kunskap.”

Jo, att satsa på kunskap är bra. Om det är det man vill göra vore det bästa att, som Anna Ekström föreslår, ta bort värnskatten, och kanske också den statliga inkomstskatten, vilket bl.a. skulle öka utbildningspremien.

Nå, huvudproblemet med Odells nya förslag är att det skulle göra skattesystemet mindre generellt (medan ovan nämnda förslag skulle göra skattesystemet mer generellt). Jag är, påverkad som jag är av Buchanans generalitetsprincip, skeptisk till särbehandlingar. Börjar man med sådana finns inget slut – det ena särintresset efter det andra vill ha specialregler, vilket riskerar att skapa ett osammanhängande, orättvist och ineffektivt skattesystem.

Niclas Berggren 9:22 den 18 March 2008

Skatteåterbäringen

Intaxication: Euphoria at getting a tax refund, which lasts until you realize it was your money to start with.

Niclas Berggren 0:51 den 9 March 2008

Ingen inkomstskatt

I Texas, där jag nu befinner mig, finns ingen delstatlig inkomstskatt alls (även om federal inkomstskatt självklart måste erläggas). Statsminister Reinfeldt står inte för samma radikala syn som i Texas men indikerar i alla fall en vilja till fortsatta skattesänkningar. Frågan är dock om det inte vore mer gynnsamt för såväl arbetskraftsutbudet som tillväxten att ta bort värnskatten* eller att höja gränsen för att betala statlig inkomstskatt, snarare än att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget.

________________________

*Apropå värnskatten påminde mig just min vän och kollega Henrik om Milton Friedmans kända uttalande:

Nothing is so permanent as a temporary government program.”

Niclas Berggren 8:18 den 20 February 2008

Fiasko för trängselskatten?

DN hävdar att trängselskatten i Stockholm har blivit ett ekonomiskt fiasko:

Men om ingenting görs blir det inget överskott förrän år 2011 visar DN:s genomgång. För projektkostnaderna under försöket blev minst dubbelt så höga, 1,8 miljarder. Det är en viktig orsak till att det inte blir några pengar över till kollektivtrafik och vägar förrän sex år efter att försöket startade.”

SvD/TT hänger på och kallar trängselskatten för ”bakslag”.

Jag skulle vilja modifiera denna slutsats något.

Det är helt klart att kostnaderna blev för höga. Men trots det är nuvärdet av projektet kraftigt positivt, vilket gör att orden ”fiasko” och ”bakslag” är helt opåkallade.
Poängen med projektet är inte primärt att generera överskott. Det är snarast att betrakta som en bonus. (Därmed inte sagt att man inte ska försöka få ett så stort överskott som möjligt – kritiken mot höga konsult- och driftskostnader är berättigad.) Målet med skatten är istället att minska trängseln, vilket ger en samhällsekonomisk vinst. Studier tyder på att trafiken har minskat med ca 20 procent. Det är en framgång, inte ett fiasko.
Ett förslag till förbättring: Höj trängselskatten med 50 procent. Det ger högre intäkter och mindre trängsel.

Om du tvekar om trängselskattens rationalitet, bör du lyssna till ett antal kloka nationalekonomer.

Uppdatering: SvD:s ledarsida fortsätter med klagolåten. Det är riktigt att såväl politiska som ekonomiska misstag har begåtts, och dem måste man lära av, men i grunden är trängselskatten en utmärkt idé, enligt min argumentation ovan. Också i Stockholm. Trots DN:s avslöjanden.

Niclas Berggren 9:09 den 19 February 2008

Sänkt bolagsskatt

Carin Jämtin (s) vill ha sänkt bolagsskatt:

Min åsikt är att varken Stockholm eller Sverige har råd att förlora internationell konkurrenskraft på grund av en för hög bolagsbeskattning.

Vad var det jag sa?

Niclas Berggren 9:40 den 13 February 2008

Sänkta marginalskatter

Greg Mankiw ställer en fråga till dem som tvivlar på marginalskatternas negativa effekter:

Have you ever turned down a money-making opportunity that you would have accepted if it paid twice as much?”

Många i Sverige besvarar säkert frågan jakande. DI har idag en utmärkt ledare som baseras på insikten att de höga marginalskatterna i Sverige har distinkt negativa effekter på medel- och höginkomsttagares arbetsutbud. Därför är det viktigt och riktigt att först och främst avskaffa värnskatten men också att höja brytpunkten där statlig inkomstskatt börjar tas ut. Som framgår av nedanstående diagram ur SNS Konjunkturrådsrapport är marginalskatten för breda grupper i Sverige synnerligen hög:

SNS beräkningar tyder på att en avskaffad värnskatt och en flyttning av brytpunkten för när statlig inkomstskatt börjar tas ut kan förväntas vara självfinansierad (s 69):

Vi har redovisat alternativa inkomstskattesänkningar som har positiva arbetsutbudseffekter också hos dem med högre inkomster. Det leder i sin tur till betydligt större skatteintäkter men ger ändå ungefär samma ökning av hushållens disponibla inkomster. … Vi har i kapitel 1 även pekat på att det finns ett ‘innanförskap’ i form av högutbildade män och kvinnor. I ett internationellt perspektiv utgör dessa en arbetstidsreserv, med betydligt lägre faktisk arbetstid än i jämförbara länder. Om dessa grupper ska lockas att arbeta mera så behövs ett komplement till jobbskatteavdraget eftersom detta, som framgår av våra beräkningar, snarare medför en minskning av arbetstiden. Ett naturligt sätt att minska progressiviteten är att ta bort eller minska den statliga skatten.”

Så vad hindrar regeringen? Inte oppositionens envisa rättviseretorik, får vi hoppas.

Niclas Berggren 8:34 den 11 February 2008

Lika skatt oavsett kön

Gudrun Schyman blev inte poppis i bredare kretsar (om än kanske i snävare, mer feministiska) när hon började tala om en ”mansskatt”. Professor Gilles Saint-Paul går till övertygande angrepp mot dem som tror sig kunna förbättra ekonomins funktionssätt, eller för den delen öka ”rättvisan”, genom olika typer av särlösningar baserade på könstillhörighet:

All these are practical objections which suggest that the supposed gains from gender-biased taxation may turn out to be much smaller than the authors think. But my opinion is that such a proposal is both wrong and dangerous not because of these practical shortcomings but because it is about abolishing equality before the law.

Saint-Pauls tänkande är helt i linje med den generalitetsprincip som Buchanan och Congleton förespråkar i Politics by Principle, Not Interest: Towards Nondiscriminatory Democracy (Cambridge University Press, 1998); se min recension i Statsvetenskaplig Tidskrift (1999, 102(2): 233–237).

Niclas Berggren 8:44 den 7 February 2008

Feta och rökare en vinst

Tidigare har jag påpekat att de som högljutt talar om alkoholens kostnader ofta lyckas glömma alkoholens intäkter (i vid mening). En ny nederländsk studie visar nu att kostnaderna av rökning och fetma är överskattade. Media rapporterar:

But because both the smokers and the obese died sooner than the healthy group, it cost less to treat them in the long run. … Ultimately, the thin and healthy group cost the most – $417,000, from age 20 on. The cost of care for obese people was $371,000, and for smokers, $326,000.

Ytterligare ett argument, alltså, som rubbar kostnads-intäktsanalysen av sådant som alkohol, tobak och fet mat i riktning bort ifrån paternalism och straffskatter av olika slag.

Niclas Berggren 12:08 den 28 January 2008

Dansk skattereform på gång

Berlingske Tidene rapporterar att en skatterereform är på gång i Danmark med sikte på sänkt marginalskatt:

Regeringen har i hvert fald udpeget en gruppe eksperter, som har til opgave at komme med et udspil til en skattereform, der ordret skal ”sigte mod en markant reduktion af skatten på arbejdsindkomst, herunder ved at sænke skatten på den sidst tjente krone.

Det är dylika ambitioner jag har saknat hos den nuvarande svenska regeringen: värnskatten ska vara kvar, enligt finansministern. Jobbskatteavdraget är utmärkt men ger en inkomsteffekt som snarast stimulerar till mindre arbete för höginkomsttagare. Det behöver pareras med marginalskattesänkningar. Det tycks Anders Borgs danska kollegor glädjande nog ha tagit fasta på.

Den danska artikeln talar också om dynamiska effekter:

En lavere skat på arbejde øger også lysten til at knokle, mens mange vælger fritid frem for arbejde, når skatten er høj. Nye analyser viser ligefrem, at lavere skat på den sidst tjente krone som følge af dette kan give overskud og blive en økonomisk gevinst for samfundet.

Angående detta, se t.ex. Martin Feldsteins ”The Effect of Marginal Tax Rates on Taxable Income: A Panel Study of the 1986 Tax Reform Act”.

Niclas Berggren 9:39 den 24 January 2008

Adam Smiths klokskap

Adam Smith år 1755:

Little else is requisite to carry a state to the highest degree of opulence from the lowest barbarism but peace, easy taxes and a tolerable administration of justice.

Niclas Berggren 11:36 den 14 January 2008

Viktig väljarinformation

Tidigare har jag uttryckt glädje över att Carin Jämtin inte längre är biståndsminister. Nu börjar jag starkt oroa mig över att ha henne i Stockholms stadshus. Hon har nämligen tillkännagivit sitt politiska program. Det avskräcker.

Niclas Berggren 8:35 den 11 December 2007

Två presidentkandidater

Mike Huckabee och Ron Paul aspirerar båda på att bli republikanernas presidentkandidat inför valet 2008. Huckabee är en fanatisk kristen, homofob och dessutom skattehöjare; Paul, däremot, är ”nyliberal”. Ingen tvekan om vem jag föredrar av dessa två. Se John Stossel intervjua Paul:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela:

Dela: