Indifferens istället för upprördhet

Jag fann Leslie Greens ”Two Worries about Respect” mycket läsvärd. En sak jag gillade var resonemanget på slutet:

One point of entry might be this: while people are concerned that others show them the proper signs of respect, they are usually more concerned that others not display signs of disrespect. This does not seem logical, but I think it is true. What count as, or are taken as, signs of disrespect often have a salience that signs of respect lack. The duty to respect persons is thus a bit like what used to be called ”negative utilitarianism,” according to which it is more urgent to prevent pain than to promote pleasure. If people could bring themselves to worry less about whether they have received a full measure of respect than about whether they have been subject to significant disrespect, the symbolic temperature of our societies would cool.

En del i den atomistiska sammanhållning jag förespråkar, med ”ett moderat avstånd” till andra, skulle kunna sägas vara att inte bry sig så mycket om hur andra ser på en. Man håller sig på sin kant och är inte, för sin självkänsla, beroende av om andra uttrycker respekt — och, framförallt, skadas inte i sin självkänsla om andra aktivt visar icke-respekt.