Gäller sexköpslagen lån?

I Sverige är det olagligt att betala någon för sexuella tjänster – men är det också olagligt att ge något ett lån i utbyte mot sexuella tjänster? Om inte undrar jag om en sådan utökning av lagen inte vore konsekvent. Ty ett lån tas under förutsättning att den förväntade nettoförmånen av lånet är positiv, och genom att få sex i utbyte mot ett lån förmedlar långivaren därigenom ett slags ersättning.* Dessutom ter det sig möjligt för en köpare av sexuella tjänster att hävda att en av polisen noterad betalning utgjorde ett lån, vilket då skulle kunna fria honom.

Konsekvens givet existensen av sexköpslagen är en sak; om den överhuvudtaget bör finnas är en annan. Om det senare säger docent Schultz och dr Heidbrink det mesta som behöver sägas.

___________________________
*Om man tycker att ett lån inte kan ses som en förväntad nettoförmån för låntagaren per definition, skulle man kanske kunna definiera ett lån (x) som ett slags ersättning i sexköpslagens mening om x(1+rp) < [x*(1+rb*(1-t))], där rp är räntesats på lånet, rb är riskfri ränta (t.ex. vid insättning av ett belopp på bank) och där t är skattesats. (Jag infogar inget ränteavdrag i vänsterledet, eftersom jag antar att lånet inte officiellt registreras som lån.) Dvs. om den prostituerade har haft möjlighet att placera beloppet så att det, efter skatt, överstiger det belopp som betalas tillbaka, då skulle långivaren kunna anses skyldig till sexköp i lagens mening.

Se tidigare inlägg: ”Gratis prostituerade”, ”Legalisera sexköp”, ”Förenklad syn på prostitution” och ”Prostitution som rationellt val”.