Jag försöker i möjligaste mån undvika att avge löften. Det ligger för mig något opassande i att säga att man definitvt ska bete sig på ett visst sätt när det inte alls är säkert att man imorgon kommer att bete mig på det sättet. Men detta med att avge löften behöver inte vara ett binärt fenomen – det finns fler alternativ än att ”lova” eller ”inte lova”. Detta klargörs i den nya studien ”Malleable Lies: Communication and Cooperation in a High Stakes TV Game Show”.

Forskarna studerar hur tävlanden beter sig i en tv-tävling som heter Golden Balls, och som bygger på Fångarnas dilemma. De får prata med varandra innan de (individuellt) fattar var sitt beslut: att dela eller att stjäla. Om både väljer dela får de dela på prissumman; om både väljer att stjäla får båda noll; och om någon väljer att stjäla medan den andra väljer att dela får den som stjäl hela prissumman för egen del. Frågan är om de utfärdar löften under pratstunden före beslutet och hur de i så fall ser ut och hur dessa sedan predikterar beslutet att dela eller stjäla.

Forskarna föreslår en kategorisering av ”löfte” i två dimensioner:

We propose a typology of statements in terms of their malleability to interpretation as truths. This typology classifies contestants’ statements according to two dimensions. First, it discriminates between statements that explicitly express that the contestant will choose split and statements that only implicitly signal that she will do so. Second, it discriminates between unconditional statements and statements that carry an element of conditionality on the opponent’s split or steal decision. We argue that explicit and unconditional statements are less malleable than implicit or conditional statements. Consider, for example, the statement “I will split”. This statement is both explicit and unconditional, and for a defector who uses it, it will be hard if not impossible to deny that she has deceived her opponent. The statement “I came here to split” similarly has no element of conditionality, but this one is at best only an implicit promise to split: it is silent about the contestant’s current intention and meanwhile she may have changed her mind. The explicit statement “I will split if you split” is clearly conditional on the opponent’s choice, and a decision to steal can be justified by a belief that the opponent steals.

De finner sedan följande:

Explicit unconditional statements are indicative of a relatively high likelihood of cooperation, whereas statements that carry an element of conditionality or implicitness are associated with a moderate likelihood. Contestants who make statements that are both conditional and implicit and contestants who do not make any statements related to their choice display the lowest rate of cooperation.

Dvs. ju starkare, i de två dimensionerna, man avger ett löfte, desto troligare är det att man sedan samarbetar. Så det kanske inte är så dumt att avge ett tydligt löfte ändå? (Eller är det så att den som ändå har tänkt samarbeta är mer benägen att uttala det som kan uppfattas som ett tydligt löfte?)

Titta gärna på ett utdrag ur ett avsnitt: