Utbildning istället för paternalism

Årets Edge-fråga är:

What scientific concept would improve everybody’s cognitive toolkit?

Gerd Gigerenzer besvarar den på följande sätt:

I believe that the answer to modern crises is not simply more laws, more bureaucracy, or more money, but, first and foremost, more citizens who are risk literate. This can be achieved by cultivating statistical thinking. … Unlike basic literacy, risk literacy requires emotional re-wiring: rejecting comforting paternalism and illusions of certainty, and learning to take responsibility and to live with uncertainty. … Educators and politicians alike should realize that risk literacy is a vital topic for the 21st century. Rather than being nudged into doing what experts believe is right, people should be encouraged and equipped to make informed decisions for themselves. Risk literacy should be taught beginning in elementary school. Let’s dare to know — risks and responsibilities are chances to be taken, not avoided.

Hans idé är intressant. Irrationalitet och imperfekt beslutsfattande behöver inte ses som oföränderliga tillstånd.

18 reaktioner på ”Utbildning istället för paternalism

  1. ”Statistisk och finansiell medvetenhet slår slöjd och musik med råge som kandidater för obligatoriska skolämnen.”

    Årets tyskaste kommentar?

  2. Peter: Vad är så tyskt med den kommentaren? Jag tycker att viktningen i skolan är konstig: barnen skall kunna slöjda i trä och läsa noter, men de behöver inte veta hur man gör en riskbedömning eller hur hög den faktiska räntan är med hänsyn tagen till inflationen och till ränta-på-ränta-effekter. Det är väl inget under att så många hamnar i skuldfällan?

  3. Bra svar av Girgenzer, men kanske ändå med en viss övertro på statistikens förmåga. Verkliga risker med stora konsekvenser låter sig inte fångas i matematiska formler. Läs Talebs ”The black swan” etc.

  4. Han heter Gigerenzer, om vi ska vara noggranna, men är en idiot som inte behöver mer uppmärksamhet, så stava gärna hans namn fel.

  5. Jakob> Nu kan man ju vara av åsikten att skolan har en bredare roll än att möta enbart rena nyttoaspekter av vuxenlivet. Bildning och sånt, du vet (där musik lätt kan motiveras). Vidare kan man tänka sig att skolan i tidigare år skall innehålla moment som passar olika typer av elever och deras skilda preferenser (därav kanske slöjd kan motiveras).

  6. ”But statistical thinking could be taught as the art of real-world problem solving, i.e. the risks of drinking, AIDS, pregnancy, horseback riding, and other dangerous things. Out of all mathematical disciplines, statistical thinking connects most directly to a teenager’s world.”

    Ehh.. Va? Som om tonåringar inte skulle röka (inte bara cigg) om de bara visste att de riskerar att få cancer när det är JÄTTEgamla. Önskar det var sant.

  7. Jag måste bara hålla med Lennart och Peter. Året tyskaste kommentar var bara inte Tysk, den var dessutom helt orealistisk.
    Faktum är att Jakob nog tänkte sig att hela världen , i hans ögon, skulle bestå av pärmbärare, samt att alla praktiska arbetsuppgifter skulle skötas av robotar med automatiskt underhåll. Ett slags Utopia. Iofs en vacker tanke.

  8. Tycker ni är väl hårda mot Jakob. Tror visst att utbildning i enkel men viktig statistik och ekonomi kan hjälpa ungdomar att fatta bättre beslut.

  9. Håller absolut med Jakob med reservation för vilka ämnen som ska bytas ut.
    I mitt tycke är det helt absurt att man går ut grundskolan utan några ekonomiska baskunskaper (Förutom spara & slösa som man hade i klass 3?).

    Man hade kunnat ha en lektion som kombinerade ekonomi med statistik och risk.
    Kanske vi skulle slippa lyxfällan framöver.

  10. Eftersom samhället utvecklas hela tiden, så måste ständigt nya saker läggas till i grundskolan. Och då måste man antingen förlänga grundskolan eller kasta ut gamla ämnen som inte längre är lika viktiga.

  11. Suzy> Ja, i viss mängd säkert. Sen kan man ju från ett nyttoperspektiv ifrågasätta väldigt mycket av naturvetenskapen. Att ha sitta och traggla utseende och namn på bergarter, fåglar och olika mossor. För vad?

    Jag tror det kortsiktiga nyttoperspektivet på vad man ska läsa är direkt skadligt. Däremot inte sagt att man inte bör läsa mer logik och sannolikhetslära. Tvärtom, det kan nog verkligen behövs. Tillsammans med mer dans, skapande musik och idrott. Kan säkert ta bort det mot en del naturvetenskap och teknik utan några skadeverkningar…

  12. ja, mer svenska för mig hade behövts. Införa det (dans och musik) mot mindre naturvetenskap och teknik skulle sista meningen förstås ha varit…

  13. Skulle inte en ordentlig genomgång av Spara och Slösa räcka tom för nationalekonomer i Grekland, Portugal och Island för att ta några exempel…? Med repetition på gymnasieklasserna i förm av skapande drama…?

  14. Att ha mer känsla för statistik och sannolikheter, skulle ta bort många häxjaktaktiga fördomar, om hur folk med viss typ av klädsel ”är”, vad ”kvinnor resp män alltid gör”, ta bort olika typer av confirmation bias, som gör att man endast kommer ihåg de tillfällen då person X gjorde en viss handling, men inte de tillfällen då person Y begick densamma.

  15. Eftersom nu Gigerenzer menar att man inte ska tro annat än att allt är osäkert, men att var och en ska lära sig att göra en riskanalys ( med någon slags sannolikhetskalkyl ) ändå – id est: bli sin egen auktoritet, ( så långt kan man låta G. varaauktoritet ) så blir ju resultatet det att om den enskilde nu räknar fel, eller drabbas av den katastrof som inte går att kalkylera med, ( det är minsann inte lätt att veta vilka risker man löper i livet ) , så kan det vara väldigt bra att ha kunskap om var man kan hitta den musik som bäst tröstar i konkursen – och att allt som allt ha en lite bredare arsenal att ta till för sin överlevnad och andras.
    Givetvis bör ”det statistiska tänkandet” utvecklas. Men vad menas med ”statistiskt tänkande”. Statistiken som sådan. Eller en utveckling mot en medveten skapsis till statistikens möjligheter vid olika slag av risker. Statistik och riskbedömning kan icke gärna jämföras utan ett brett filosofiskt resonemang. Därför, bland annat därför, landar man alltid i samma ( smått triviala ) slutsats: att det är himla bra att ha en bred utbildning ( hela kitet ) . ——— Det viktigaste ämnet i skolan skulle heta ”Att göra fri.” — Sen kom statistik och musik därefter. ( I certifieringsfrågan har jag ingen åsikt.)

Kommentarer inaktiverade.