Rättssystemet i ett land kan vara mer eller mindre oberoende från den politiska makten. Professorn i juridik Anne van Aaken och professorerna i nationalekonomi Lars P. Feld och Stefan Voigt undersöker i en ny studie vilken effekt åklagarmyndigheternas formella och faktiska oberoende har på korruption. Deras hypotes:

[I]f prosecutors are subject to the directives of government members, then these government members could misuse this power to prevent the prosecution of crimes committed by people like themselves. This makes crimes – including corruption – more attractive and, hence, more likely. If prosecutors are, alternatively, independent from directives of government, then corruption levels are predicted to be lower.

För att undersöka saken empiriskt konstruerar de två helt nya mått på denna typ av oberoende och finner:

De facto PI [åklagarmyndigheternas faktiskt oberoende] turns out to be highly and robustly significant for explaining variation in perceived corruption: the more independent the prosecutors factually are, the lower the expected level of corruption, c.p.. De jure PI [åklagarmyndigheternas formella oberoende] has an unexpected sign: more independence is correlated with more corruption. But this variable never reaches conventional significance levels. We argue that the unexpected sign is the result of reversed causality.

I svensk konstitutionell diskussion lyser i regel frågor som rör rättssystemets oberoende från politiken med sin frånvaro. Vissa tecken på en ändrad syn står dock att finna. T.ex. återfinns denna skrivning i den sittande Grundlagsutredningens direktiv — inte om åklagarna men väl om domstolarna:

Mot denna bakgrund finns det nu skäl att överväga om det bör införas ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om domstolarna. Ett sådant kapitel skulle kunna markera domstolarnas särställning i förhållande till andra myndigheter, innehålla förklaringar om domarnas oberoende och oavsättlighet, ge uttryck för domstolarnas roll i det konstitutionella systemet samt möjligen också översiktligt beskriva deras förhållande till EG-domstolen och Europadomstolen.

Se ett tidigare inlägg om Stefan Voigts forskning, bl.a. om effekten av domstolars oberoende på ekonomisk tillväxt.