Varför röstar människor?

Varför röstar människor i politiska val? Det kan knappast bero på att de vill påverka politiken, eftersom en röst inte spelar någon roll. Istället kan man tänka sig att vissa röstar pga. en upplevd plikt och att andra röstar pga. ett socialt tryck. En ny studie* visar att den senare faktorn tycks ha störst förklaringsvärde. Abstract:

Voter turnout theories based on rational self-interested behavior generally fail to predict significant turnout unless they account for the utility that citizens receive from performing their civic duty. We distinguish between two aspects of this type of utility, intrinsic satisfaction from behaving in accordance with a norm and extrinsic incentives to comply, and test the effects of priming intrinsic motives and applying varying degrees of extrinsic pressure. A large-scale field experiment involving several hundred thousand registered voters used a series of mailings to gauge these effects. Substantially higher turnout was observed among those who received mailings promising to publicize their turnout to their household or their neighbors. These findings demonstrate the profound importance of social pressure as an inducement to political participation.

Frågan är dock om ett högt valdeltagande är eftersträvansvärt. Bör vi utöva social press på vänner och bekanta att gå och rösta? Det är inte alls självklart. Se mer om det här, här och här.

_____________________________

*Gerber, A. S., Green, D. P. och Larimer, C. W. (2008). ”Social Pressure and Voter Turnout: Evidence from a Large-Scale Field Experiment.American Political Science Review 102(1): 33–48.

Är organisk mat nyttigare?

Det verkar inte finnas stöd för det i forskningen:

However, according to Krebs, an eminent scientist and principal of Jesus College, Oxford, there is still no reliable, peer-reviewed evidence to show that there is any clear health benefit to eating this ‘green’ produce.

Manligheten sitter i skägget

Min gode vän Karl skrev en gång:

Bögar som odlar skägg hatar sig själva.

Idén är att skägg är ett attribut som hjälper den man som bär det att framstå som mer manlig. Att detta anses önskvärt har att göra med att manlighet premieras och att mindre manliga drag hos en man föraktas, såväl av andra män som av mannen själv. Det ligger nog en del i detta, men även heterosexuella män kan väl vilja förstärka sina manliga drag genom ansiktsbehåring? Ty har inte alla män vissa ”feminina” sidor? (Har man dålig skäggväxt kan man testa denna finska produkt.)

Obegriplig sorg

I och med mordet 10-åriga Engla aktualiseras några tankar jag har haft tidigare, bl.a. i samband med prinsessan Dianas död och tsunamikatastrofen. Jag är helt enkelt oförstående inför vissa aspekter av människors sätt att känna och visa sorg i samband med hemska händelser. Mer konkret:

  • Sorg i grupp: Människor verkar ha behov av kollektiva sorgemanifestationer. Det har inte jag. I den mån jag känner sorg vill jag hålla den för mig själv. Jag skulle finna det särskilt obehagligt att mötas i en kyrka för att uttrycka sorg med andra.
  • Offentlig sorg: Människor verkar ha behov av att visa sin sorg i och genom media, liksom att ta del av andras sorg på det sättet. Det har inte jag, tvärtom finner jag i regel sådant osmakligt.
  • Sorg för okända: Människor verkar känna sorg också för personer de inte kände eller hade träffat, om bara media har skrivit mycket om dem. (Men viss anknytning tycks krävas, t.ex. gemensam nationalitet.) Jag kan ibland känna antydan till sorg i sådana fall, men i huvudsak för personer jag har haft någon typ av uppskattning av, t.ex. en viss politiker eller artist.
  • Präster som tröstare: Som gubben i lådan dyker alltid präster upp som några allmänna tröstare vid hemska händelser. Jag skulle aldrig ty mig till en präst i fall av sorg; tvärtom finner jag prästers försök att framstå som särskilt lämpade tröstare stötande.