Är högt valdeltagande bra?

Det tycks vara en dogm bland politiska kommentatorer, att ett högt valdeltagande enbart är av godo. Men är det så säkert? Man kan utvärdera valdeltagande utifrån ett proceduriellt kriterium (där valdeltagande per definition är bra) och utifrån ett konsekvenskriterium (där det är en öppen fråga om valdeltagande är bra). Som jag ser det är det fel att inte beakta konsekvenserna när valdeltagande utvärderas.

En aspekt är att väljare verkar irrationella och oinformerade. Detta gör att man kan ifrågasätta värdet av högt valdeltagande, i alla fall om de som faller ifrån vid lågt valdeltagande är de mest irrationella och mest oinformerade.

Dennis Mueller och Thomas Stratmann visar i artikeln ”The Economic Effects of Democratic Participation” att valdeltagande är relaterat till vissa ekonomiska konsekvenser. Om man ogillar dem är det följdriktigt att bli mindre positivt inställd till högt valdeltagande. Abstract:

Considerable concern has been expressed in recent years about declines in voter participation rates in the United States and in several other major democratic countries. Some feel low participation rates introduce a ‘class bias’ into the political process and thereby worsen the outcomes from it. Little empirical work exists, however, that measures the effects of lower participation on the welfare of a country. This paper begins to fill this void. It presents cross-national evidence that high levels of democratic participation are associated with more equal distributions of income. The paper’s results also imply, however, that this reduction in income inequality comes at a cost. High participation rates are related to larger government sectors which in turn lead to slower economic growth. We also present evidence of the ‘capture’ of government by upper income groups in Latin and Central American countries.