Skatter torde utgöra en av de allra mest kontroversiella politiska frågorna. Hur höga ska de vara? När ska de höjas och sänkas? Vilken mix av skatter är bäst för tillväxt? Frågor av det här slaget analyseras i den nya studien ”Tax Policy for Economic Recovery and Growth”, publicerad i Economic Journal. En av forskarna beskriver resultaten. Först gällande hur skattesänkningar kan användas för att stimulera ekonomin i en nedgång:

In summary, the best tax cut for increasing demand and promoting long-run growth appears to be a reduction in personal income taxes and social security contributions on low-income households.

Detta torde stämma rätt bra in på den svenska skattepolitikens inriktning med jobbskatteavdrag, som är relativt gynnsamma för låginkomsttagare. (Alla har för övrigt inte insett att skattesänkningar är ett användbart verktyg för att stimulera ekonomin.) Vidare gällande vilka skatter som bör höjas, om behov av det finns, t.ex. i ett läge med stora underskott:

We therefore argue that the tax increases after the crisis should focus on taxes that have been shown to be least harmful to growth, i.e. particularly recurrent taxes on immovable property and general consumption taxes.

Med andra ord: enhetlig moms (jag gillar rent allmänt generalitet i skattesystemet) och höjd fastighetsskatt. Som tur är är behoven av skattehöjningar små i Sverige, pga. lågt budgetunderskott.

Slutligen fann jag det intressant att denna studie fann belägg för en negativ relation mellan skattekvot och långsiktig tillväxt. Något att begrunda för Håkan Juholt och andra.