Jag har förståelse för mödrar som inte ammar sina barn: det är, som jag har förstått det, ofta plågsamt, opraktiskt och oestetiskt. Man ska emellertid beakta att amning medför en del fördelar för barnen. Den nya studien ”The Effect of Brestfeeding on Children’s Cognitive Development” finner följande:

This paper examines the effect of breastfeeding on children’s cognitive outcomes, as measured by test scores in reading, writing and mathematics measured at ages 5, 7, 11, and 14. … We find that breastfeeding does have a causal effect on children’s cognitive outcomes. The “raw” difference between children who were and were not breastfed at four weeks of age is large, at a little over one third of a standard deviation. Most of this difference may be explained by maternal characteristics. However, even after controlling for these, a statistically significant difference remains. This is smaller, at a little over one tenth of a standard deviation. However, it is statistically significant across English, maths and science scores, and it persists at least until age fourteen; indeed, there is some evidence that the effect tends to grow over time.

Den metod som används för att klargöra den kausala effekten kallas propensity score matching och innebär att man jämför barn som i ”alla” relevanta avseenden har liknande bakgrund, med den skillnaden att vissa ammas och att andra inte ammas. Nå, även om effekten inte är jättestor finns den ändå där, och jag tycker att den talar för amning (liksom andra resultat som tyder på goda hälsoeffekter).