Ett tongivande inslag i nationalekonomisk teori är nyttofunktionen. Hur ska den förstås? Ekonomipristagaren James Buchanan pekar i ”What Should Economists Do?”, publicerad i Southern Economic Journal, på ett möjligt tolkningsproblem:

In one sense, the theory of choice presents a paradox. If the utility function of the choosing agent is fully defined in advance, choice becomes purely mechanical. No ”decision,” as such, is required; there is no weighing of alternatives. On the other hand, if the utility function is not wholly defined, choice becomes real, and decisions become unpredictable mental events. If I know what I want, a computer can make all of my choices for me. If I do not know what I want, no possible computer can derive my utility function since it does not really exist.

Hur användbar är nyttofunktionen som instrument för att förstå faktiskt mänskligt beslutsfattande? Ibland är det nyttigt att ta ett steg tillbaka och fundera på grundläggande frågor av detta slag.