Igitur observerar och penetrerar tillvaron från sin balkong:
På gatan nedanför marscherar surdegsprettofascismen. Du förbittras av din bitterhet. De är bara lyckliga. Det är inte konstigare än så. De har läst både Råd&Rön och Vi Föräldrar, konsulterat Sverker likväl som hela armadan av konsultkollegorna, innan köpet av barnvagn. Det är inte konstigare än så. Det är så man gör.
Das Man i sitt prydno. Usch.
(Tåwny Ri-ckardssån, någon?)
På Odengatan kostar en larvig limpa surdegsbröd åttio kronor. Lika larvigt är inflationen av s.k. ”utbildade” baristor.
I Sveg kan man köpa en hel konsumkasse med skogaholmslimpor och Fazer surbröd som är utgånget för femton kr. Då ingår fem eller sex brödsorter. In i mikron och det är som nybakt.
Jag förstår inte 08:or som betalar 80 kr för ett surbröd. 10.000 kr för att bo och betalar både för att parkera och köra in och ut ur stan, för att motionera, köper bär och svamp, hyr en dyr stuga i fjällen en vecka på vintern, köper rätt att fiska någon vecka, andas taskig luft året om och lyssnar till ett konstant buller,
Det är en himla tur att de rika inte vet hur bra de fattiga har det…
Och en himla otur att de fattiga inte inser hur dåligt de rika har det?
Varför det? Det är ju de rika som är/låtsas vara superpretton. Ståtar med lånta fjädrar kallas det.
Fattig; det är nog tur det, för arbetslinjens skull. Det är Alliansen som ligger bakom alltihop;)