Lydiga lärjungar

En svensk professor i nationalekonomi, Johan Åkerman, om en annan:

Som lärare hade Heckscher ett fel: han kunde inte tåla andra åsikter än sina egna — man måste svära magisterns ord. Jag hade detta varnande exempel för ögonen då jag fick doktorander som gick rätt emot min egen uppfattning. I stället hyllade jag Fredrik II:s maxim: ”Var och en får bli salig på sin fason” — under förutsättning att vederbörande är kunnig och begåvad.*

För att ta ett exempel kom Bertil Ohlin (också han professor i nationalekonomi) i konflikt med Heckscher då han utvecklades i socialliberal riktning.

Jag har sympati för den Åkermanska synen. Jag avskyr servilitet och skulle besväras kraftigt om människor runtomkring mig skulle hålla med mig för sakens skull. Det implicerar preferensförfalskning och ett osunt intellektuellt klimat. Dessutom är det rent ut sagt trist och tråkigt att umgås med nickedockor.

*Ur Åkerman, Johan (1997). En samhällsforskares minnesbilder. Lund: Institutet för Ekonomisk Forskning: 69.