Niclas Berggren 16:45 den 1 April 2010

Obamas namnteckning

Är det inte något märkligt tilltalande med Barack Obamas namnteckning, här på hälsovårdsförslaget härförleden?

Tips: Vita Husets Flickr.

swingthatcat 16:58 den 1 april 2010

Tilltalande vet jag inte, men dpte han inte sin hund till BO?
Bal 19:49 den 1 april 2010

Handteckning – namnteckning?
Camilla 19:55 den 1 april 2010

Det ser ut som om hans o består av flera fina linjer, som om han tecknat det under koncentration en liten stund. Mystiskt.
Niclas Berggren 19:56 den 1 april 2010

Bal: Tack, jag har ändrat nu. Jag vet inte vad som flög i mig då jag gjorde detta ordval.
Olof Johansson-Stenman 20:12 den 1 april 2010

Håller med, och dessutom oerhört positivt att USA äntligen fått till ett någorlunda rimligt system med hälso- och sjukvårdsförsäkringar till alla.
Per 20:55 den 1 april 2010

För de som inte vet: namnteckningen skrevs med ett 20-tal pennor, som sedan delades ut som souvenierer till ett antal utvalda.
Camilla 22:01 den 1 april 2010

Puh, Per, nu föll verkligheten på plats igen.
Dennis 23:37 den 1 april 2010

Olof: Alla är det väl inte riktigt. Men det beror förstås på om man ska räkna med ”illegala” invandrare eller inte.
Olof Johansson-Stenman 7:31 den 2 april 2010

Så sant, så sant Dennis, men ett stort steg i rätt riktning är det ju i alla fall, inte bara från ett fördelningsperspektiv utan även från ett effektivitetsperspektiv.
Karl 15:22 den 2 april 2010

Jag tänkte tvärtom när jag såg den där underskriften första gången: Kan man lita på en man med en sådan barnslig handstil? Den ser ut så som jag föreställer mig Thomas Bodströms. De 20 pennorna förklarar ju dock att stilen inte är så driven.
Niclas Berggren 18:17 den 2 april 2010

Karl: Personer som man kan lita på är sällan märkligt tilltalande, enligt min erfarenhet. :-)
pontus 20:07 den 4 april 2010

Olof: VEM är det oerhört positivt för? Knappast Amerikanerna. Väldigt många av oss tycker det är oerhört negativt.
Kristian Grönqvist 20:34 den 4 april 2010

Pontus

Det är troligen mest positivt för Inuiterna!
Det är klart, att det inte är positivt för dem som kanske får maka lite på sig. Att ge rättigheter är alltid positivt, att ta privilegier är däremot alltid svårt… speciellt för dem som mister dem…
pontus 21:43 den 4 april 2010

Kristian: Jag känner inte till Inuiternas sjukvård och skattesituation specifikt. Men om du har rätt kanske det vore en fråga för Alaska och inte federationen.
Olof Johansson-Stenman 22:44 den 4 april 2010

Pontus, ”knappast Amerikanerna” skriver du. Jag tror det finns väldigt många amerikaner som det är mycket bra för, inte minst i kategoring lågutbildade/låginkomsttagare med icke-försumbara självkontrollsproblem.

Alla kommer nog inte att tjäna på det, men kanske ändå de flesta i ett livscykelperspektiv till följd av effektivitetsvinsterna relaterade till problemet med assymetrisk information i försäkringssammanhang.
pontus 0:08 den 5 april 2010

Olof: Låginkomsttagare är just den grupp som kommer att drabbas värst. Speciellt de unga. Höjd skatt och ökad arbetslöshet kommer att bli kännbart för dem. Vissa regioner kommer att drabbas betydligt hårdare än andra. En äldre dam med knappa resurser som får betala mer för en ny käpp och annan medicinsk utrustning tycker nog heller inte att reformen är positiv.

USA spenderar redan enorma summor på sjukvård. Risken är stor att överkonsumtionen av sjukvård kommer att öka ytterligare. USA liksom många andra länder (inklusive Sverige) behöver reformera sina sjukförsäkringssystem, men det här är inte vad som behövs.

Vad får dig att tro att det finns väldigt många Amerikaner som det är mycket bra för?
Olof Johansson-Stenman 7:42 den 5 april 2010

Främst 2 skäl:

1. Försäkringar med samma försäkringsskydd blir mycket billigare när man slipper det enorma problemet med adverse selection, d v s att när sjukförsäkringarna är frvilliga såå kommer främst de att köpa dem som har en stor anledning härtill, d v s de som med en hög sannolikhet kommer att bli sjuka under en längre tid, vilek försäkringsbolagen kommer att inse vilket kommmer tt ge höga premier.

2. Transaktionkostnaderna med orivata föräkringar är mycket högre, bl a beroende på att försäkringsbolagen måste försöka screena sina försäkringstagare så väl som möjligt för att kunna göra ngn vinst.

Att USA idag har mycket högre sjukvårdskostnader per capita än t ex Sverigen beror ju f ö till en ganska stor del på höga administrativa kostnader, även om det alltid är svårt med direkta länderjämförelser.
David 17:44 den 5 april 2010

Här är en debatt om staten alls ska lägga sig i hälso- och sjukvård:
Kristian Grönqvist 18:39 den 5 april 2010

Oavsett politisk färg skulle jag tro att den billigaste försäkringsmetoden för alla skulle vara att föredra, än en på personligt tyckande i politikfrågor…