PJ Anders Linder, om en pågående debatt om konservatismen:

Meningsutbytet känns uppfriskande i ett läge när politiken prisar pragmatismen och skyr principerna som pesten.

Det förvånande här är att jag uppfattar konservatismen som den ideologi som hyllar pragmatismen och som skyr principerna som pesten. Kanske kan man invända att konservatismen inte är pragmatisk angående pragmatismen och att den inte skyr principen om att principer ska skys som pesten, men jag tror inte det är den tolkningen PJ avser. Att konservatismen ser med skepsis på de radikala ideologiska konkurrenter som utgår från teoretiskt uttänkta planer för samhällets omdaning, och istället värnar om status quo och små, praktiska och icke-dogmatiskt härledda förändringar från detta utgångsläge, framhålls tydligt i den analytiska konservatism som Geoffrey Brennan och Alan Hamlin har lanserat på senare år. Se till exempel dessa båda artiklar:

• ”Analytic Conservatism”, publicerad i British Journal of Political Science: ”We identify a bias in favour of the status quo as a key component of the conservative disposition and address the question of the justification of such a conservative disposition, and the circumstances in which the widespread adoption of such a disposition might be normatively desirable.”
• ”Conservatism, Idealism and Cardinality”, publicerad i Analysis (preliminär gratisversion här): ”The object of this paper is to draw attention to a distinction not often discussed in substantive ethical theory. It is though, we think, a distinction of some importance. The distinction is that between an ethical idealist and her opposite. The latter might go by a number of names (pragmatist, realist, expedient) but we shall use the term ‘conservative’, for reasons to be explained.”

Jag tolkar analytisk konservatism som ett slags normativ tillämpning av prospect theory på politiken. Människor skyr framförallt försämringar, och en politisk ideologi som inte beaktar denna asymmetri mellan utvärdering av förväntad vinst och förlust bör, menar de, betraktas med skepsis. Vill man finna principfasthet bör man alltså leta på annat håll än i den konservativa traditionen.