En underlägsen skapelseberättelse

Arthur Schopenhauer berör, i ”On the Sufferings of the World”, hur olika religioner och filosofiska tänkare har sett på det faktum att världen rymmer mycket lidande. Han ger inte mycket för den judisk-kristna skapelsemyten:

But that a God like Jehovah should have created this world of misery and woe, out of pure caprice, and because he enjoyed doing it, and should then have clapped his hands in praise of his own work, and declared everything to be very good—that will not do at all! In its explanation of the origin of the world, Judaism is inferior to any other form of religious doctrine professed by a civilized nation …

Schopenhauer framhåller istället österländsk filosofi, kanske i synnerhet buddhismen, samt grekiska filosofer som överlägsna i sin förståelse av tillvarons tillkomst och karaktär. Själv avvisar jag alla övernaturliga, andliga och religiösa tankegångar på detta område som vidskepliga, men det är riktigt att den judisk-kristna är särskilt svårsmält och bisarr.