Hur öka valdeltagandet?

Ett nytt förslag från två italienska nationalekonomer om hur deltagandet i valen till Europaparlamentet skulle kunna fås att öka:

Our idea is that this number of seats should be fully allocated to the member country only if the turnout in the European elections in that country exceeds a certain threshold, for example 90%, which is the percentage historically reached in countries like Belgium or Luxembourg where a compulsory vote scheme is in place. In all cases in which turnout is lower than 90%, we suggest a mechanism that allocates the number of seats in proportion to the turnout. For instance, if in Italy only 45% of eligible voters had voted, only 36 seats, rather than the 72 potentially assignable, would have been allocated. Consequently, the European Parliament would have a total number of seats varying according to the turnout in the different European countries.

Italien skulle få en starkare ställning om detta förslag genomfördes (vilket möjligen kan förklara varför de båda ekonomerna framför förslaget); Sverige skulle få ungefär samma relativa position i Europaparlamentet som idag. Nå, det är ett innovativt förslag, som väl också skulle kunna tillämpas för riksdagsval, men jag ställer mig, påverkad som jag är av av nationalekonomerna Bryan Caplan och Greg Mankiw samt filosofen Jason Brennan, tveksam till det mål som förslaget syftar till att uppnå.

2 reaktioner på ”Hur öka valdeltagandet?

  1. Jag kan inte låta bli att undra om valdeltagandet skulle öka, och hur mycket, om man lät de EU-skeptiska ha ett valalternativ som fick en reell effekt för dem. Min känsla är att det finns många EU-skeptiska som hellre ignorerar valet än bidrar till att ge det legitimitet. Några lösa idéer för att locka dem till vallokalerna:
    * Man kan rösta blankt, och blir representerade av tomma stolar i parlamentet.
    * Man kan rösta på en kandidat som röstar helt på basis av väljarnas majoritetsröst – t ex vid onlineomröstning i olika frågor.
    * Man kan blankrösta, och olika proportioner av blankröster begränsar EU:s makt över det röstande landet. Vid 50 % blankröster kan inte EU-direktiv som går över landets egna (tidigare) lagar införas. Vid 90 % blankröster blir alla EU-beslut i landet helt frivilliga/maktlösa.

  2. Ett par väldigt spontana reflektioner:

    Ett sådant system innebär att en enskild röst för parti X gynnar inte nödvändigtvis bara det partiet, utan i allmänhet de partier som får många röster i ens land. Detta borde innebära att om man själv ogillar det eller de partier som man tror kommer få många röster i ens eget land så har man bara ett svagt (eller till och med negativt?) incitament att rösta – i motsats till vad Galizzi och Lisciandra vill uppnå. Om man till exempel bor i ett land där ett invandrarfientligt parti ser ut att kunna få representation så kan man försöka motverka det genom att själv rösta på ett annat parti. Men om ändå tillräckligt många andra väljare röstar på det invandrarfientliga partiet så kommer ens egen röst att bidra till att det partiet får större representation. Det minskar nettovärdet av att rösta.

    I allmänhet verkar det som om en effekt av ett sådant system är att röster som avges av individer som bor i politiskt relativt homogena länder får större vikt än andra (vilket i mina ögon verkar ha tveksamt normativt värde).

Kommentarer inaktiverade.