Niclas Berggren 11:49 den 7 October 2009

Vad ger status på universitetet?

Marie Söderqvist Tralau har gett ut en bok vars budskap är att status ger lycka. Så kan det säkert vara. Vad ger då status i den akademiska världen? Jo:

Academics show their high status by doing useless research. Useful research is low status.

Stämmer det? Är det i så fall ett problem? Hur ska det i så fall lösas?

Kristian Grönqvist 12:05 den 7 oktober 2009

Det kanske ligger något djupt mänskligt i detta. Högst status i tropiska länder har de personer som är bleka pga att det är ett bevis för att de inte behöver jobba utomhus. Fetma är av samma anledning belagt med hög status. Rikedom och arbetsfrihet.
Snörning av fötter på flickor i gamla Kina, bruket av halsringar bland afrikanska och nordvietnamesiska kvinnor, som gör dem i stort sett arbetsodugliga är mycket statushöjande.
Generellt verkar det som om drönare har hög status bland människor.
Kan inte forskare som sysslar med något helt onödigt anses som drönare??
Péteris 13:36 den 7 oktober 2009

Useless och useless. Det som någon annan anser vara onödig forskning kan vara av en stor betydelse för mig. Och tvärtom.
Knasboll 13:39 den 7 oktober 2009

Med andra ord är genusvetare universitetsvärldens adel?
Anders B Westin 16:21 den 7 oktober 2009

Det kan nog vara så.

Användbar kunskap baseras på den verkliga verkligheten och den har ju naturen skapat.

Kulturella konstruktioner (vissa sk vetenskaper) liknar naturligtvis konst i den bemärkelse att den baseras på virtuella föreställningar.
Kan det vara så att dessa sk vetenskaper erbjuds högre status. Dom har ju konstruerat en egen verklighet. Lite som ett dataspel.

World of Warcraft är ju populärt.
Péteris 16:35 den 7 oktober 2009

Knasboll: Jag tycker inte att genusforskningen är onödig. Man kan diskutera vissa forskningsprojekt, men jag tycker att genusforskningen (till exempel, antropologen Gayle Rubin) har hjälpt att inse hur olika förtryckande mekanismer (heteronormativitet, till exempel) fungerar i vardagsliv, ekonomi och politik.
Johan 16:36 den 7 oktober 2009

Jag tror inte det stämmer, inte om man ska tolka det som att värdelös forskning har status just för att den är värdelös. Tvärtom vill jag påstå att de flesta inom akademin uppskattar tillämpningar.

Sedan är det inte det enda viktiga eller ens den enskilt viktigaste faktorn.
Skymning 20:06 den 7 oktober 2009

Annars kunde man ju se det som att de mer meriterade akademikerna sköter (grund)forskning eller teoretisering i högre grad, medan de mindre meriterade arbetar med tillämpning av de tidigares resultat eller tankegångar? Det är säkert inte allmängiltigt, men antagligen stämmer det i ganska hög grad.
Karl P 20:43 den 7 oktober 2009

Hur definierar hon ”värdelös forskning”?
nonicoclolasos 21:05 den 7 oktober 2009

Skymning: En intressant studie av Coelho och McClure, ”The Market for Lemmas”, finner att teoretiska artiklar (enligt en viss definition) i Journal of Economic Theory 1980 sedan dess har genererat få uppföljande artiklar som använder teorierna för empirisk undersökning. Dvs. det kan vara så att mycket teori motiveras med att den kommer att möjliggöra och leda till tillämpad forskning, men frågan är om den gör det. Nu är detta förstås bara en begränsad studie, dessutom i ett ämne (nationalekonomi), så förhållandena kanske ser annorlunda ut om man vidgar studien. Man skulle också kunna hävda att teori utgör ett nödvändigt villkor för bra empirisk forskning och att det inte a priori går att veta vilken teori som kommer att visa sig användbar, vilket motiverar att teori har hög status, även om mycket teori sedan inte visar sig generera så mycket mer än teori.

Karl: Det är Seth Roberts som, med utgångspunkt i Veblen, talar om ”värdelös forskning”, inte Söderqvist Tralau (hon talar om att status ger lycka), men han ger ingen (bra) definition. Hur skulle du definiera sådan forskning?
Karl P 18:45 den 8 oktober 2009

Svårt. Jag har inte tänkt på det alls så jag har inte någon riktigt tydlig idé. Det var därför jag blev nyfiken.

Spontant tänker jag mig att den forskning som genererar nytta i form av njutning är värdefull forskning. Det verkar ju vara svårt att veta vilken forskning som generar den typen av nytta, vilket i sin tur medför att det inte kan vara det man är ute efter här. Alltså, något vi tror är totalt onyttigt när vi tar fram det kan ju visa sig vara nyttigt, och tvärt om.

Om jag har rätt här verkar det ju för övrigt vara så att forskning och forskningsresultat kan vara nyttig
på åtminstone två olika sätt:

1. Gemom att man kommer fram till sanna svar på olika frågor, sanna svar man sedan kan använda som instrument för att nå njutning, typ upptäckten av penicilinet.

2. Genom att de resultat man kommer fram till används av oss som lever i samhället som ger njutning oberoende av om svaren är sanna eller ej. Teologisk forskning kanske kan användas som exempel på detta: i kraft av nyläsningar av bibeln har man fått en liberalare syn på kvinnor vilket medfört att de kan känna sig friare vilket medfört en högre njutning.

Sedan verkar inte det omvända vara sant: att forskning som inte genererar denna form av nytta är värdelös. Jag tänker mig att sådan forskning som leder fram till att vi lär oss nya sanna saker om världen och universum är värdefull även om den inte skulle leda till någon nytta.

Nej nu får det vara slut på svamlet. Har rättat tentor hela dagen vilket gör att jag är helt kokt vid det här laget.
Kristian Grönqvist 19:19 den 8 oktober 2009

Jag tror fortfarande att folk vill vara som såna människor, som har råd att göra ingenting, om de sedan i misstag genererar något nyttigt eller inte(tex penicillinet som upptäcktes pga slarv).
Men det här med nyläsningen av Bibeln som gav friare kvinnor, måste vara ett allvarligt missförstånd. Kvinnor har nog blivit friare pga den ökade sekulariseringen, liksom nyläsningen av Bibeln är sekundär till folks visshet om lögnerna i den.
nonicoclolasos 19:39 den 8 oktober 2009

Karl: Först bara ett klargörande: vilka andra typer av nytta än njutning har du i åtanke och varför är de senare mindre betydelsefulla?

Sedan: Jag håller i stora delar med dig men tänker nog själv mer i termer av två begreppspar:
i) nytta ex ante och nytta ex post
ii) privat nytta och social nytta.

Ang. i): Det kan vara bra att låta forskningsprocessen vara relativt fri därför att det på förhand aldrig går att veta vilken forskning som generar nytta och vilken som inte gör det. I efterhand kan man dock tänka sig att det går att konstatera att en viss forskning inte genererade någon nytta och att den därför var värdelös. Man kan förstås också tänka sig att man predikterar att viss forskning kommer att visa sig värdelös även ex ante eller i samband med att den utförs, men återigen torde osäkerheten vara stor här.

Ang. ii): Kan man inte skilja på forskning som ger nytta åt forskaren själv (och kanske hans kollegor) och forskning som ger stor samhällsnytta. Man kan tänka sig att forskaren själv roas enormt av att skriva om hur många änglar det får plats på ett knappnålshuvud, och det ger likaledes stimulans åt hans kollegor som intresserar sig för samma fråga och driver tidskrifter i vilka sådana frågor diskuteras, men den sociala nyttan är låg eller kanske t.o.m. negativ (särskilt i ett alternativkostnadsperspektiv).

Ja, det var några kompletterande tankar.
Karl P 20:41 den 8 oktober 2009

Kristan: jag är madveten om att jag uttryckte mig luddigt. Mina poänger var värdeteoretiska som jag försökte tydligöra genom empiriska exempel. (Jag är filosof och vi diskuterar ofta på detta sätt) ‘

Det viktiga var alltså att OM penicilinet upptäcktes på ett särskilt sätt SÅ är detta sätt värdefullt. Eller OM teologer och teologin haft en sådan inverkan som jag påstod SÅ är detta oxå värdefullt. Som sagt, många tentor har rättats idag.

Non: angånden värden och nytta, jag tog bara en sak som det är självklart har nytta, om sådant som kunskap eller dylikt har ett värde i sig och därmed samma sort nytta som njutning låter jag vara osagt, men det framgår förstås inte alls av mitt inlägg.

Sedan tycker jag absolut att man kan använda dina begreppspar istället. Men de kanske passar bättre om man ställer frågan ”vilken forskning bör få finnas vid universiteten” eller dylikt? Jag tog inte ställnig till den frågeställningen (som är betydligt mycket mer intressant) utan funderade bara lite kring på vilket sätt forskning kan vara värdefull.