Niclas Berggren 17:54 den 10 September 2009

Svenska lärares låga löner

Economix förmedlar OECD-data om lärare. Tittar man på grundskolelärares lön hamnar Sverige, med sina drygt 30 000 dollar per år, rätt långt ner jämfört med andra länder:

Om man tittar på kvoten mellan grundskollärarlön och BNP per capita ser det ut så här:

Frågorna hopar sig. Är det en nackdel att lärarlöner är relativt låga i Sverige? Skulle t.ex. smartare personer attraheras av en lärarkarriär om lönerna vore högre? (Det verkar så i Australien.) Är det belagt att lärares kvalitet gynnar eleverna? (Det finns vissa tecken på det, men de flesta resultat är osäkra.) Vad beror de låga lönerna på? (Teknologisk förändring?)

Media: SvD1, SvD2, SvD3, DN, AB1, AB2, AB3.

Kristian Grönqvist 21:00 den 10 september 2009

Det är klart. Höjer man lönerna, stiger statusen, fler söker utbildningen,gallring måste ske och eventuellt så stiger också kvaliteten. Men osvuret är bäst. Några kanske söker utbildningen som ett kall, och de kan vara bättre än teoretiker med föga utstrålning. Det krävs kanske en avancerad gallringsmetod…
Camilla 9:42 den 11 september 2009

Jag vet inte om lärarna har samma problem som sjuksköterskorna; att erfarna tröttnar på lön, status och arbetsmiljö och ser sig om efter andra yrken. Låg status (lön) leder till ett svinn, som troligen överträffar vinsten av individerna med ett kall. Som vill, men inte nödvändigtvis kan.
En del av de sjuksköterskor som vill vidare, ägnar sig åt forskning. Som dock är svårt att implementera i den kliniska miljön, dels för att många där inte har kompetens nog att förstå forskningens nytta. Detta utgör ett hinder för att nå ökad omvårdnadskvalitet och yrkesstatus. Så kanske vore det lämpligt att skärpa intagningen till sjuksköterskeutbildningen än mer. Men oengagmanget för forskning handlar också om tidsbrist, så det finns mer att göra än att höja lönen. Kanske är det samma sak för lärarna?
Camilla 9:54 den 11 september 2009

Alltså, låg yrkesstatus leder till att kompetens och kunskap läcker ut/stängs in på flera olika sätt.
Camilla 9:58 den 11 september 2009

Jo, det vore bra med en ”avancerad gallningsmetod”, men risken är stor att resultatet blir att mycket få av de sökande duger…
I Finland har läraryrket tydligen rätt hög status, trots den föga imponerande lönen. Hur kan det komma sig? Värderar finländare utbildning högre än oss? Mina tankar dras mot deras något hårdare historia, men jag kan inte riktigt reda ut kausaliteten…
Sven E. Borg 15:09 den 11 september 2009

Akademikerressentimentet sitter MYCKET DJUPT ROTAT i den ”svenska modell”-själen, inympat framför allt sedan 60-talet! Att utrota denna vänster-sjuka kommer att ta decennier!
Sven E. Borg, Halmstad
pontus 16:04 den 11 september 2009

If you pay peanuts you get monkeys.
Kristian Grönqvist 22:26 den 11 september 2009

Camilla

I Finland är läraryrket, välsett av den anledningen att föräldrarna står på lärarnas sida, inte på barnens. Har lärarna något att invända beträffande barnens beteende i skolan, tar föräldrarna det på fullt allvar och sträcker upp sin unge. Man ser inte på skolan zsom en serviceorganisation och en slags barnpassning utan som en tillgång för barnen.
Min far hade en inkomst som var avsevärt högre än mina lärare, men han behandlade dem med samma respekt som vi elever.
I Sverige tex har antiJantelagen förstört hela skolan.
Jonas Vlachos 10:11 den 12 september 2009

Precis som Kristian påtalar så visar exemplet Finland att det inte bara är lön som spelar roll. För övrigt måste jag protestera mot Niclas läsning av litteraturen. Det finns inga belägg för att smartare personer är bättre lärare. Huruvida detta beror på att man inte lyckats identifiera effekterna empiriskt eller för att det verkligen är så låter jag vara osagt.
sjuksköterska 11:34 den 13 september 2009

Läraryrket har väl förlorat sin status i samma takt som kvinnorna tagit lärarexamen? Hur ser det ut i Finland?
Jonas; För att implementera forskning i pedagogik och övrigt i skolan krävs intelligens. Det borde finnas belägg för att forskningsbaserad pedagogik och skolmiljö et.c. har effekt på studieresultat. Kan man inte ha talang OCH vara smart? Och sådana individer har många yrken att välja bland, varför välja ett lågstatusjobb med låg lön?
Kanske förlorar man IQ-poäng i arbetet med människor för att man anpassar sig till viktigare göromål än matematiskt tänkande, som att lära känna människor? (Det skulle förklara en hel del av IQ-listan som Niclas länkar till. Och också varför jag på några dagar blir väldigt bra på sudoku om jag tar mig tid till det istället för att träffa människor.)
Gother 10:38 den 19 september 2009

Lärarna i Sverige har inte så dåliga ingångslöner jämfört med andra länder. Problemet är att de har haft så dålig löneutveckling. De har tappat enormt mycket jämfört med andra lönegrupper och i jämförelse med andra länder.
Kristian Grönqvist 12:09 den 19 september 2009

Sjuksköterska

Du har flera välgrundade argument…