Niclas Berggren 12:05 den 16 May 2009

Varför bryter politiker löften?

If politicians did exactly what voters say they want, the results would be bad, and the politician would get blamed. Under the circumstances, politicians who want to get elected promise to do as the people command, then ”betray” them for their own good. Making the promises helps politicians attract popular support before they get in office. Breaking the promises helps politicians avoid losing popular support after they get in office.

Det finns uppenbarligen något att förklara. Finns andra förklaringar än Caplans?

Lennart Regebro 12:39 den 16 maj 2009

Bah. Detta antar att folket skulle skylla problemet på den politik som orsakade problemet, efter att folket har krävt att just den politiken skulle föras. Det tror jag inte på.

I det läget att folket vill nåt annat än det som måste göras gör man som sossarna. Man svamlar om jämlikhet och lurar i folk att det är en gigantisk jämlikhetsreform att höja nån siffra med en procent, och så pratar man inte om den politiken man verkligen för. Detta för att slippa bryta löften.

Löften bryts för att verkligheten inte såg ut som politikerna tänkte sig. Oftast för att man måste kompromissa med andra politiker som har gett andra löften.
Mikael Elinder 18:05 den 16 maj 2009

Teori i all ära men den empiriska forskningen visar entydigt att en överväldigande majoritet av alla vallöften infrias av partier som kommer till makten. Det gäller i flera länder inklusive Sverige, USA, Storbritannien och andra studerade länder.

Varför folk i allmänhet och ekonomer i synnerhet verkar tro det motsatta är dock förvånande.

Referens levereras vid önskemål.
nonicoclolasos 18:12 den 16 maj 2009

Mikael: i) Gärna referens. ii) Även om det är så att de flesta vallöften de facto hålls, gör det det ointressant att formulera en teori om varför vissa vallöften bryts? iii) Känner du till teorier om varför de flesta vallöften hålls?
Mikael Elinder 18:44 den 16 maj 2009

Självklart är det inte ointressant varför vissa vallöften inte infrias, men i den nationalekonomiska litteraturen verkar uppfattningen vara de sällan infrias.

En bra studie med många resultat är:

Mansergh, Lucy & Robert Thomson (2007), “Election Pledges, Party Competition, and Policymaking”, Comparative Politics, Volume 39, Number 3, April 2007.
nonicoclolasos 18:48 den 16 maj 2009

Mikael: Tack! Jag fann bl.a. detta intressant i abstract: ”Substantial differences in rates of pledge enactment can be found among majoritarian, coalition, and bicameral systems.” Dvs. det verkar också finnas institutionella förklaringar till olika grad av löftesuppfyllnad.
Kristian Grönqvist 12:24 den 17 maj 2009

Det där är väl normalt föräldrabeteende. Har han inte kommit längre…??!!
Gother 18:32 den 17 maj 2009

Många politiker tvingas inse att de åtgärder de vill införa är mycket mer komplexa än vad de tidigare trott. Se exempelvis förslag om olika skatteavdrag. Detta gäller framför allt när det ska till lagändringar. Hela lagstiftningsprocessen tar sin tid. Konsekvenser måste utredas innan man kan genomföra en ny åtgärd. Inte sällan har man glömt hela EU-lagstiftningen.

Dessutom måste allt ha en hållbar finansiering inkl. prognos. Många politiker drunknar i alla ställningstaganden de måste ta och tvingas till kompromisser i verkställandet.

Exempel på detta är sjabblandet med a-kassan där det inte var så enkelt att differentiera avgiften som man trott. Dessutom hänger de olika försäkringssystemen ihop. Ändringar i akassan får konsekvenser för sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen osv. Detta kommer ofta som en totalt nyhet för en ny politiker.

Men å andra sidan så är det bättre att politiker ändå redogör för sina ambitioner i klartext. Vad vore alternativt? Rösta på oss! Ge oss ett Carte Blanche, så får du lita på att vi regerar så gott det går.
Vetenskapare 22:40 den 17 maj 2009

Det är väl tämligen uppenbart att politiker ljuger i den utsträckning de gör för att det är så nära optimalt de lyckas komma inom den ram av ideologiskt tingeltangel som varje parti omger sin politik med.
pontus 3:07 den 18 maj 2009

Jag håller med Caplan. Däremot är den nuvarande svenska regeringen i särklass eftersom den varken lovat eller brutit något.
Lennart Regebro 6:48 den 18 maj 2009

Det är ju ett särdeles lustigt påstående, då den nuvarande svenska regeringen är en av dom första i historien som hade ett tydligt valmanifest smockfullt med löften. Som dessutom till stor del har infriats. I September 2008 hade man infriat 70 av 131 vallöften.

Att dom sedan har förrått folket i frågorna om FRA och IPRED och liknande är naturligtvis en helt annan sak och och att dom är bra på att hålla löften kompenserar inte för att dom försöker avskaffa integriteten. Men det är OT.
Gother 12:55 den 19 maj 2009

– Du behöver inte säga allt som är sant, men allt du säger bör vara sant.