Niclas Berggren 8:21 den 28 July 2008

Intelligensen i olika akademiska ämnen

Jag visste det: nationalekonomer är smartare än andra samhällsvetare! :-)

Baserat på GRE-testresultat erhålls dessa IQ-siffror* för universitetsstudenter på masternivå och högre i olika ämnen (med ett genomsnitt på 115):

130.0 Physics
129.0 Mathematics
128.5 Computer Science
128.0 Economics
127.5 Chemical engineering
127.0 Material science
126.0 Electrical engineering
125.5 Mechanical engineering
125.0 Philosophy
124.0 Chemistry
123.0 Earth sciences
122.0 Industrial engineering
122.0 Civil engineering
121.5 Biology
120.1 English/literature
120.0 Religion/theology
119.8 Political science
119.7 History
118.0 Art history
117.7 Anthropology/archeology
116.5 Architecture
116.0 Business
115.0 Sociology
114.0 Psychology
114.0 Medicine
112.0 Communication
109.0 Education
106.0 Public administration

Intressant att de som ska bli lärare har en IQ under studentmedel. Det har även läkarstudenter, vilket (däremot) förvånade mig.

Uppdatering: Peter Santesson-Wilsson plottar intelligens mot grad av politisk korrekthet i de olika ämnena.

__________________

*Om du är tveksam till IQ och IQ-test, se denna artikel från Scientific American.

Peter S-W 9:15 den 28 juli 2008

Stämmer väl överens med min intuitiva bild av ämnenas relationer, som har sett ut så här:

De smartaste blir fysiker, om de inte är sociala fobiker, då de istället blir matematiker.
De som inte kan bli fysiker blir kemister,
De som inte kan bli kemister går antingen till övrig naturvetenskap (biologi etc.) eller blir nationalekonomer.
De som inte kan bli nationalekonomer blir statsvetare.
De som inte kan bli statsvetare blir sociologer.
De som inte kan bli sociologer blir antropologer.
De som inte kan bli antropologer blir litteraturvetare.
De som inte kan bli litteraturvetare blir pedagoger.
De som inte kan bli pedagoger blir kårpolitiker.

Slutsats: fysiker kan sätta sig in i vad som helst om de bara är intresserade, och kårpolitiker och pedagoger förstår inte forskning överhuvudtaget.

Och denna bild bygger på ett formidabelt berg av data och är helt fritt från fördomar. *nickar våldsamt*
nonicoclolasos 9:19 den 28 juli 2008

Ho ho. Själv skydde jag förstås allt som hade med kåren att göra.
Blogge Bloggelito 9:34 den 28 juli 2008

Som gammal teknisk fysiker har jag förstås inga invändningar. Förutom att ekonomer tycks vara övervärderade.
nonicoclolasos 9:34 den 28 juli 2008

Blogge: Nu var du inte snäll.
Peter S-W 9:43 den 28 juli 2008

Bara jag som blev förvånad över att psykologer scorade så lågt? Ja ja, freudflum och allt det där, men det finns massor av psykologisk forskning som är hårdkokt och riktigt respektingivande.

Jag har prövat att göra iq-tester i både nyktert och berusat tillstånd. Min iq sjönk ungefär 20 enheter när jag hade ett gäng groggar innanför västen. Om det resultatet är generellt giltigt, betyder det att en packad genomsnittsfysiker är smartare än en nykter pedagog.
pontus 10:55 den 28 juli 2008

Blogges kommentar kan utan risk ignoreras; resultaten gäller endast masterstudenter och uppåt.
Danni 11:07 den 28 juli 2008

Klart intressanta siffror. Jag minns en dag då en klasskamrat på Chalmers dök upp med en Mensa-pin på kragen. Jag tyckte det var rätt löjligt, eftersom jag hade uppfattningen att minst hälften av klassen borde klara inträdet till Mensa. Så jag var säkert inte helt ute och cyklade då.

Ett par meningar från artikeln du länkade till längst ner fångade min uppmärksamhet:

”In contrast, adults in the bottom 5 percent of the IQ distribution (below 75) are very difficult to train and are not competitive for any occupation on the basis of ability. Serious problems in training low-IQ military recruits during World War II led Congress to ban enlistment from the lowest 10 percent (below 80) of the population, and no civilian occupation in modern economies routinely recruits its workers from that range.”

Om företag inte villigt rekryterar från de 5% av befolkningen som har lägst IQ, då bör man väl inte vara särskilt oroad över en arbetslöshet på 6%? Det är klart, de kan väl i och för sig säkert få jobb inom offentlig förvaltning :)
nonicoclolasos 11:12 den 28 juli 2008

Danni: Din sista reflexion påminner mig ett tidigare inlägg som kontrasterar den europeiska och den amerikanska arbetsmarknadsmodellen och där det faktum att riktigt lågproduktiva blir arbetslösa i högre grad i Europa är bra för konsumenterna (åtminstone).
Peter S-W 11:30 den 28 juli 2008

Danni: ”Det är klart, de kan väl i och för sig säkert få jobb inom offentlig förvaltning :) ”

I varje fall i fransk förvaltning:

http://blog.wired.com/wiredscience/2007/07/brain-not-neces.html
Fredrik 13:28 den 28 juli 2008

IQ-test kollar väl främst matematisk/logisk förmåga. Visserligen är det väl inte särskilt svårt att hävda vikten av att kunna följa logiska resonemang/bygga logiskt konsistenta resonemang för att bedriva någon typ av forskning. Men i många av ämne längre ner på listan så börjar väl andra saker bli om inte viktigare så i alla fall lika viktiga?
David 13:44 den 28 juli 2008

Hur ser löneläget ut för fysiker? Om vi antar att Peters hypotes är riktig , d.v.s. att fysiker kan klara av alla akademiska discipliner, är det då inte irrationellt att bli fysiker? Om jag hade fötts med en briljant matematisk förmåga hade jag nog satsat på day-trading, för jag inbillar mig att det genererar mer pengar och fler möjligheter till kvinnlig fägring än en doktorstjänst i teknisk fysik. :)
Henrik 13:58 den 29 juli 2008

Mest förvånande var väl ändå företagsekonomerna hamnade så högt!
bergh 11:38 den 31 juli 2008

I likhet med Fredrik ovan, tror jag IQ är viktigare för en teoretisk fysiker än för en praktiserande läkare. En bra läkare ska vara noggrann, stresstålig och kunna ta människor på ett bra sätt, inte direkt högkorrelerat med IQ – eller?
nonicoclolasos 11:44 den 31 juli 2008

bergh: Men en läkare bör väl också förstå kroppen i ett kvantmekaniskt perspektiv samt kunna memorera alla organnamn på latin (och det finns åtminstone vissa tecken på att minne och intelligens är ganska starkt positivt korrelerade)? :-)
Patrik 18:00 den 31 juli 2008

Jag måste hålla med Fredrik i hans kommentar. Det är tillräckligt att själv genomföra ett IQ-test för att få ett grepp om vad det är som mäts. Därav t.ex. filosofers relativt höga placering (logik, förmåga att abstrahera o.s.v.) trots att många verkar värdera deras förmågor som dunkelt flum. Nej, psykologer, pedagoger, sociologer och kårpolitiker borde konstruera ett nytt test, säg OQ, och utklassa de med högt IQ. Nu är det kanske inte så att man kan vända på steken helt och hållet, vad vet jag (och någon annan?), men vi får inte glömma bort att begreppet IQ och allt som följer är konstruerat av oss själva.
Johan Richter 23:07 den 31 juli 2008

”kroppen i ett kvantmekaniskt perspektiv”

Var det ett skämt? Jag tror inte läkare kan kvantmekanik.

För övrigt tror jag inte på resultaten. Jag hade kunnat acceptera vilken placering för oss matematiker som helst, bara vi hamnada högre än fysikerna.
Blogge Bloggelito 3:26 den 1 augusti 2008

Fysik är tillämpad matematik, ett gebit som är betydligt svårare än renodlad matematik.
nonicoclolasos 7:41 den 1 augusti 2008

Johan: Jo, det var lite skämtsamt menat. Men bara lite.
jheidbrink 11:41 den 1 augusti 2008

Ekonomi är bara högst bland samhällsvetenskaperna eftersom juridik inte finns med – självklart!
nonicoclolasos 13:12 den 1 augusti 2008

Jakob: Jag reagerade också på att juristerna inte fanns med. Men att de skulle ligga före nationalekonomerna kan inte vara ställt utom allt rimligt tvivel! :-)
Dc 22:23 den 3 augusti 2008

Det går att träna sig till ett bättre resultat på IQ test och ser man på resultaten så är det uppenbarligen så att de ämnen som håller på med mycket matematik också får bättre på IQ testen. Läkarna ser sällan några siffror överhuvudtaget. Däremot skulle jag kunna tänka mig att om man bara tog kirurgerna så hade snittet blivit högre eftersom kirurger bör ha hög spatial intelligens.
kcl 2:52 den 4 augusti 2008

Juristernas frånvaro beror gissningsvis på att det är en amerikansk undersökning, amerikansk grundexamen i juridik (JD) är en postgraduate och masters/doktorsexamina i juridik (LLM/SJD) läser bara utlänningar och folk som vill bli juridikprofessorer men inte kom in på Ivy League for sin JD. Å andra sidan är det en försvarlig mängd amerikanska JD studenter som har mastersexamina i andra ämnen där statsvetenskap, filosofi, engelska och nationalekonomi är vanliga. Jag skulle alltså gissa att jurister vid amerikanska universitet ligger i snitt mellan statsvetare och ekonomer.
kcl 2:54 den 4 augusti 2008

in addition: amerikanska jurister gör LSAT och inte GRE tester.
nonicoclolasos 9:22 den 4 augusti 2008

kcl: Tack för dessa insiktsfulla klargöranden om det amerikanska systemet för juristutbildning.
Johan Richter 20:59 den 7 augusti 2008

”Fysik är tillämpad matematik, ett gebit som är betydligt svårare än renodlad matematik.”

Trams. Fysiker blir man om man gillar matematik men inte klarar av kraven på att matematiken man producerar ska vara korrekt.
Olle 23:25 den 19 augusti 2008

Mensa US och liknande organisationer som tar in medlemmar på basis av IQ använder inte längre GRE som urvalsinstrument därför att det numera inte är tillräckligt högt korrelerat med intelligens. Så den här tabellen är inte mycket att hänga i julgranen.

Medicine avser sannolikt inte läkarstudenter utan andra yrkesgrupper inom sjukvården som sjuksköterskor mfl. Det räcker med att ta en titt på vilka betyg och resultat på HP som krävs för att komma in på läkarutbildningen för att förstå att de hamnar högre i Sverige och säkerligen också i USA.
Kalle 11:05 den 27 augusti 2008

Tror inte att läkarna håller med om detta. Varför skulle kemisterna vara smartare än läkarna ?

eller så tar inte läkarutbildningen vara på de duktiga studenter som kommer dit efter gymnasiet. Läkarna borde lära sig lite teknisk fysik.
Alexander 22:56 den 21 april 2009

Vill bara påpeka att economics på engelska betyder nationalekonomi. Företagsekonomi är business, vilket föga förvånande hamnade långt ner.

Att matematiker och fysiker hamnar högst upp låter rimligt, den typ av intelligens som krävs är rimligen den som premieras i klassiska IQ-tester. Personligen skulle jag tro, att om man mätte andra faktorer som kreativitet, att filosofer skulle hamna högst upp eftersom de både kräver logiskt tänkande såväl som en förmåga att tänka lateralt.

Invändnignar kan säkert göras, matematik på hög nivå handlar väl om en hel del kreativt tänkande, snarare än gymnasiemattens rutinmässiga räknande. Ändå skulle jag hävda att det ligger i filosofinsnatur att se längre än andra vetenskaper. Ska tilläggas att jag INTE är filosofistudent ;)
Alan 23:15 den 21 april 2009

Mjuk nationalekonomi är lättare än företagsekonomisk finansteori. Konstvetenskap (filosofisk estetik) är inte lättare än företagsekonomi. Bland mina bekanta finns de med mensa-högt IQ, men de verkar lite korkade när det gäller klädval, musiksmak och social intelligens. Är EQ helt avskrivet?
Pierre 10:40 den 22 april 2009

Vad var Nietzsches IQ? En uppskattning borde kunna göras utifrån texterna. Ingemar Stenmarks då? Motorik, rörelse och teknik är ju också färdigheter som utgår från aktivitet i synapserna. Hur kommer det sig att genialiska ingenjörer dansar som krattor? Konstnärlig begåvning tror jag är störst bland tekniker och humanister. Ekonomer är nog svagast. Hur kommer sig detta?
Janne 19:26 den 4 juni 2009

IQ uttryckt som ett nummer säger inte så förtvivlat mycket. Det viktiga är i regel begåvningsprofilen, dvs hur man presterar inom olika områden som språk, spatialt tänkande, numerisk färdighet mm. Vad som är viktigt inom olika områden varierar såklart, vilket betyder att man kan ha hög IQ men ändå inte rätt förutsättningar för ett visst yrke.
Feynman 13:45 den 7 september 2009

Visst är man lite stolt över att vara fysiker.

Läkarna är förmodligen smartast innan läkarutbildningen.

Jag skulle gissa på att matematikerna är överlägset smartast. De brukar ju få nobelpriset i ekonomi. Det är kanske därför ekonomerna hamnar så högt upp på listan…
Kristian Grönqvist 20:28 den 7 september 2009

Man blir lite förvånad över den enkelspårighet som kännetecknar just den här tråden.
Ni kunde ju lika gärna mäta längden på pitten och korrelera den till diverse yrkesval. Fast det skulle ju ställa kvinnorna i skuggan rejält.
Olle 18:17 den 9 juli 2010

Jag ska bli lärare och tyvärr har jag märkt bland andra lärarstudenter att de inte är så smarta som de borde vara.
Cecilia 18:28 den 9 juli 2010

Roligt att ligga högst för en gångs skull i livet. Men själv var jag fullkomligt övertygad om att samhällsvetare var smartast i medeltal.
Martin 18:42 den 9 juli 2010

Olle, precis så är det. Det håller inte att arbetarklassens ungar utbildar arbetarklassens ungar. Då kommer vi aldrig att få bukt med klassamhället.
Bruno 21:38 den 9 juli 2010

Jag studerar också på lärarhögskolan (som nu tillhör SU) och får hålla med Olle i viss utsträckning. Det går inte att tala om om utbildningen i generella drag, föreläsarnas och seminarieledarnas duglighet varierar. Men det gäller ju inte endast Pedagogiska institutionen. Vad beträffar studenterna så är variationen stor, det finns många som ger ett intelligent intryck med social begåvning som brinner för sitt blivande yrke. Dessvärre finns det även studenter som är kategoriska särskrivare och inte kan bilda en fullständig sats utan fel. Man kan dock inte ha samma förväntningar på en lågstadielärare som en gymnasielärare i språk, filosofi, matematik eller ekonomi.

Mitt intryck är att nationalekonomer är smartare än företagsekonomer som är smartare än jurister som är smartare än statsvetare. Sedan finns det förstås avvikelser inom varje område.
Andreas 11:32 den 31 mars 2011

Jag tycker egentligen att det är lite märkligt att bunta ihop all typ av företagsekonomi till ett ämne, då det kan handla om så olika saker. Det är en väldig skillnad på att plugga finans, marknadsföring, organisering och redovisning!