Lobbyism i Sverige och USA

Statsvetaren Erik Moberg menar att den vanliga bilden av amerikansk politik som mer styrd av pengar och särintressen än svensk politik sannolikt är felaktig:

Denna form av lobbyism är av allt döma mycket effektivare i Sverige än i USA. Och att saken normalt inte brukar uppfattas på detta sätt beror, tror jag, på en synvilla. I USA måste ju lobbyisterna bearbeta ett mycket stort antal legala makthavare och just därför blir lobbyverksamheten mycket omfattande, kostnadskrävande och utåt spridd och synlig. Och det är just detta, den överallt uppenbara synligheten, som gör att USA betraktas som lobbyismens land framför andra. Men denna synlighet är förstås inte det samma som effektivitet, snarare tvärtom. I Sverige däremot är lobbyismen så osynlig att de flesta tror att den inte ens finns. Men i själva verket så finns den i högsta grad, och är utomordentligt effektivt. Kort sagt, den amerikanska lobbyismen är kostnadskrävande, synlig och ineffektiv – den svenska osynlig och effektiv.

Personligen tror jag att det ligger mycket i detta. Men man kan tänka sig att lobbyism medför två typer av kostnader:

  1. Politiken påverkas i en riktning som minskar den aggregerade preferenstillfredsställelsen. Detta är en effekt av framgångsrik lobbyism när den väl är genomförd och utgör en första kostnad.
  2. Det går åt resurser till lobbyism som hade kunnat används till andra, produktiva ändamål. Den uteblivna ökning i aggregerad preferenstillfredsställelse som blir resultatet av att resuserna istället används för politikpåverkan utgör en andra kostnad.

Om jag ska spekulera kan jag tänka mig, i linje med Moberg, att den första typen av kostnad är relativt hög i Sverige (för en given resursinstas för lobbyism blir politikpåverkan relativt stor) och att den andra typen av kostnad är relativt hög i USA (för en given politikpåverkan blir resursåtgången relativt stor). När man funderar på konstitutionell design bör målet vara att minimera summan av dessa två kostnader.*

____________________________________

*Om lobbyismens kostnader, se vidare:
Buchanan, James M., Tollison, Robert D. och Tullock, Gordon (red) (1980). Toward a Theory of the Rent-Seeking Society. College Station: Texas A&M University Press.
Congleton, Roger D. (2004). ”Rent Seeking and Political Institutions.” I Rowley, Charles K. och Schneider, Friedrich (red) The Encyclopedia of Public Choice. Dordrecht: Kluwer: 499–501.
Cowen, Tyler och Tabarrok, Alexander (1999). ”The Opportunity Costs of Rent Seeking.
Journal of Public Finance and Public Choice 17(2-3): 121-27.