Har pingströrelsens ledare Sten-Gunnar Hedin måhända läst denna blogg?

I förhållande till idealbilden ser jag homosexualitet som avvikande, precis som skilsmässa, omgifte, samboförhållanden med mera. I de senare fallen är vi mer tillåtande nuförtiden, det är själavårdsärenden snarare än församlingsärenden numera, och jag tycker att vi borde ha ett rejält samtal kring om inte det också borde gälla kring homosexualitet.”

En annan pastor, Stanley Sjöberg, är också mer öppen för homosexuella medlemmar än tidigare. Men vad är det för villkor han ställer?

Jo, det finns en gräns. För mig går den vid att brottas med sin egen situation, att vilja leva rätt men inte klara av det, jämfört med att säga: ‘jag har rätt och Bibeln har fel’.”

Det är alltså OK att vara medlem om man lever i något slags hat till sin egen läggning och försöker bekämpa den kärlek och attraktion man känner. En psykiskt osund tillvaro, skulle jag säga. Det är för övrigt intressant att Sjöberg inte överväger möjligheten att han själv har fel om vad bibeln säger om homosexualitet.