Ska ”könsdiskriminerande” reklam förbjudas?

Professor Eva-Marie Svensson föreslår i en ny utredning (SOU 2008:5) att ”könsdiskriminerande” reklam, med vilket menas en könsrelaterad, kränkande utformning av kommersiella meddelanden, ska förbjudas. Jag ogillar förslaget av flera skäl.

  • Begreppet ”kränkande” är subjektivt och en dålig grund för en lagreglering. En radikalfeminist kan anse en kvinna i underkläder i reklam kränkande; jag gör det inte. Vems syn ska råda? Jag är orolig för att en mycket restriktiv syn kommer att dominera – få tycks ens våga säga emot när någon talar om ”kränkning” – såväl hos lagstiftare och handhavande myndighet (Konsumentverket) som i domstolar.
  • Jag tror att förslaget kommer att leda till en slippery slope-effekt: vilka fler typer av ”kränkningar” kommer efter hand att (föreslås) förbjudas?
  • Det finns ingen djupare problematisering av den bakomliggande syn på sex och sexualisering som präglar utredningens förslag och som Blogge Bloggelito med pregnans skärskådar. Det tycks tas för givet att bilder som stimulerar sexuella tankar är negativa, i sig och i termer av hur vi behandlar varandra.
  • Det argument som främst framförs i utredningen är att ”könsdiskriminerande” reklam just utgör diskriminering och försämrar jämställdheten mellan könen. Delargumentet om diskriminering är tautologiskt: de uppfattade kränkningarna anses per se utgöra diskriminering; delargumentet om försämrad jämställdhet är empiriskt och mycket svag underbyggt. Behandlas ett visst kön allmänt sämre pga. att viss lättklädd reklam förekommer? Det tror jag inte alls är fallet.
  • I den mån man ser ”könsdiskriminerande” reklam som ett problem torde dagens system med självreglering, i form av Näringslivets Etiska Råd mot Könsdiskriminerande reklam (ERK), vara tillräckligt. År 2007 kom 320 anmälningar in till ERK, varav drygt 50 fälldes. (Se fem exempel. Notera att jag personligen inte finner just dessa särskilt smakfulla, och troligen är de inte heller good for business, men det utgör inget skäl för förbud.) Nå, i så gott som samtliga fall av fällning drog företagen tillbaka den aktuella reklamen. Självregleringen tycks uppfylla sina syften (som i och för sig alltså i sig kan ifrågasättas).

Ansvarig minister, Nyamko Sabuni, bör förpassa utredningens förslag till papperskorgen, precis som partivännen Birgitta Ohlsson föreslår.