Så här sa Alf Svensson 1990:

Homosexäktenskap slår sönder grunden för hela familjerätten. … Har man väl accepterat homosexäktenskap återstår inte längre några rationella skäl att inte tillåta månggifte – polygami. [SvD 1990-06-20]

Detta sas i diskussionen om partnerskapslagen, som kristdemokraterna våldsamt motsatte sig (men nu, märkligt nog, accepterar). Samma argument upprepas nu av Göran Hägglund i diskussionen om en könsneutral äktenskapsbalk. Men stämmer argumentet?

Det finns två skäl att förvänta sig att det inte stämmer och ett skäl att anse det svagt även om det stämmer.

Primo: Det finns rationella argument för och emot olika ändringar av äktenskapsbalken. Att acceptera en ändring innebär inte att man per automatik accepterar, eller bör acceptera, en annan ändring. När det gäller polygama äktenskap har argument framförts för och emot sådana, och dessa bör utvärderas separat från argument för och emot äktenskap mellan två personer av samma kön. T.ex. brukar framföras att polygama relationer i regel bygger på exploatering av den svagare parten, kvinnorna, och att polygama relationer tenderar att leda till social oro, genom att det en del män blir utan kvinna och därmed blir allmänt asociala och bråkiga. Inget av dessa argument gäller för könsneutrala äktenskap: man kan acceptera sådana äktenskap utan att acceptera polygama äktenskap, på rationell grund.

Secundo: Även om det inte funnes rationella argument mot polygama äktenskap är det osannolikt att de skulle införas i Sverige, av sociala skäl. En grundläggande politisk reform uppkommer inte hursomhelst utan kräver något slags rörelse med tilltal hos eller förankring i makteliten. Det tycks inte finnas några starka grupper som kräver polygami i Sverige idag. Se vidare ”Same-Sex Marriage and Slippery Slopes” av professor Eugene Volokh.

Tertio: Personligen anser jag alltså att det finns rationella argument mot polygama äktenskap som inte är applicerbara på äktenskap mellan två personer av samma kön och att det av rent sociala skäl inte är sannolikt att polygama äktenskap kommer att införas i Sverige inom överskådlig tid, ens om det inte funnes rationella argument mot sådana äktenskap. Men jag anser också att de rationella argumenten mot polygama äktenskap är svaga. Dvs. om polygama äktenskap skulle införas tror jag inte att det skulle medföra några större kostnader (ty de som vill leva polygamt gör det sannolikt även utan en lag; antagligen kommer mycket få att leva polygamt även med en lag; jag ser inte kvinnor som viljelösa offer och tvång kan hursomhelst beivras) – däremot fördelar för dem som önskar leva så och deras barn. Se vidare Bryan Caplans argumentation i denna fråga.

Sett i detta perspektiv är kristdemokraternas argumentation märklig. De tycks säga: ”Det finns inga rationella argument mot polygama äktenskap, därför kommer de att införas”. Men om det inte finns några sådana argument (vilket det finns, även om jag anser dem svaga, men det behöver ju inte kristdemokrater anse), varför bör polygama äktenskap inte införas? Om de skulle införas trots starka rationella argument mot deras införande, pga. en social kraft av något slag, vore det förstås oroväckande, men som punkt ett och två ovan klargör är detta scenario inte plausibelt.

Så kristdemokraterna är helt fel ute i denna debatt. Polygama äktenskap kommer inte att införas på länge i Sverige; och även om de införs är det inget större problem.

Låt mig avsluta med att påpeka att jag finner det ohederligt av kristdemokraterna att använda incest- och polygamiargumenten mot en könsneutral äktenskapsbalk. De låtsas som om frågorna måste analyseras på samma sätt. Så är, som visats ovan, inte alls fallet. Man kan, som jag, komma fram till att flera förändringar är att föredra, men då på basis av rationell argumentation i varje enskilt fall. Antagligen uttrycker de sig som de gör för att försöka utnyttja människors emotionella antipati mot incent och polygami, nu när de märker att en majoritet av svenskarna är för en könsneutral äktenskapsbalk. ”Acceptera könsneutrala äktenskap och ni får allt det andra”. Ohederligt och osmakligt.

(Se gärna vidare min lilla text ”Det sluttande planet: köns- och antalsneutrala äktenskap”.)