Skådespelare är överskattade

Jag har två saker att säga om skådespelare.

Dels att svenska skådespelare överlag är undermåliga. Bra skådespelare ska, enligt min mening, gestalta personer så att man inte tänker på att det är skådespelare involverade. Man ska tro att de är personerna de gestaltar. Nästan aldrig lyckas svenska skådespelare med det. De talar konstlat. Ett bra exempel är Elin Klinga. Hon talar inövat, uppstyltat, icke-genuint – t.o.m. som privatperson.

elin.jpg

Dels att det är underligt, minst sagt, att skådespelare är så hyllade och uppburna i vår moderna kultur. Vad gör dem särskilt intressanta? Det verkar som om kändisskapet i sig, inte kunskaper, anses meriterande. (Jag är förstås sur för att inte nationalekonomer får sitta hos Jay Leno eller Kristian Luuk – ungefär som intellektuella lätt blir sura på marknadsekonomin för att möbelfabrikören och mobiltelefontillverkaren får det mesta av pengarna och äran.)

Uppdatering: Se även vad Peter Santesson-Wilson har att säga i denna fråga.