Att utländska investeringar och BNP är positivt relaterade är relativt okontroversiellt att konstatera. Frågan är dock i vilken riktning kausaliteten går. Är det så att ett rikare land, genom det större värdeskapandet i den ekonomiska verksamheten, orsakar fler utländska investeringar, eller är det så att fler utländska investeringar gör ett land rikare? I ”On the Causal Links Between FDI and Growth in Developing Countries”, publicerad i World Economy (preliminär gratisversion här), försöker John Rand och Henrik Hansen reda ut saken. Deras resultat:

We analyse the Granger causal relationships between foreign direct investment (FDI) and GDP in a sample of 31 developing countries covering 31 years. Using estimators for heterogeneous panel data we find bi-directional causality between the FDI-to-GDP ratio and the level of GDP. FDI has a lasting impact on GDP, while GDP has no longrun impact on the FDI-to-GDP ratio. In that sense FDI causes growth.

Utländska investeringar tycks alltså öka välståndet i ett land genom kunskapsöverföring och spridning av ny teknologi (även om man ska ta Granger-kausalitetstest med en liten nypa salt).