Niclas Berggren 12:33 den 20 August 2009

En titt bakifrån

Philip Guston, Back View (1977), 175,3 x 238,8 cm:

Camilla 11:22 den 21 augusti 2009

En av mina favoritmålare, verkligen. Dana shutz är också inspirerad, tror jag.
Kristian Grönqvist 11:30 den 21 augusti 2009

På vilket sätt slijer sig äkta konst från en illustration?
Camilla 19:11 den 21 augusti 2009

Alla har väl sitt svar på saken. Men jag tänker mest på verkets syfte. Har en teckning syftet att illustrera något, t.ex. personer vid en rättegång, vill man inte att denna ger betraktaren en massa komplexa känslor/tankar o.s.v.. Illustrationen är alltså en illustration om den fungerar som en sådan.
Samtidigt finns det mycket ”äkta konst” idag som rymmer illustrationer, där konsten i sig skiljer sig mot traditionell bildkonst, utan riktar in sig på något annat och inte vill att bilden ska ta den plats i verket ett bildkonstverk annars tar. Man kan också medvetet använda sig av t.ex. det neutrala i en illustrativ teckning, för att just skillnaden mellan illustration och bildkonst är del av verket.
Bilden inom den ”äkta konsten” är ett resultat av konstnärens långa arbete bakom, som rymmer allt från tekniska svårigheter till filosofiska frågeställningar.. Och en intresserad person med ett tränat öga ser mycket av det här i varje teckning/målning.
Gustons målade från början mer ”klassiskt måleri”, för att sedan ändra kurs, till det vi ser här. Likheterna med serieteckning betyder inte att Guston ägnade sig åt att enbart illustrera sitt liv i sitt måleri. Vad skulle syftet vara med det? (Serieteckning kan ju också ofta räknas som ”äkta bildkonst”.)
Varför är det så viktigt med ett särskiljande? Men när det gäller konst är det alltid roligt att diskutera, så länge man är intresserad och inte istället väljer att lägga tiden på det fantastiska att själv fatta pennan/penseln!

Kommentarer är stängda.

Dela: