Niclas Berggren 15:01 den 17 February 2009

McDonald’s avslöjar dig

Snabbmatsrestauranger kan säga en hel del om oss som människor. Jag har tidigare antytt att ens beteende vad gäller pommes frites avslöjar ett och annat. När jag härom kvällen åt på McDonald’s slog det mig att ännu ett beteende där, vad man gör med brickan med skräp när måltiden är till ända, säger en del om en.

Hypotes: I genomsnitt bryr sig människor i gruppen som lämnar kvar brickan med skräp mindre om sina medmänniskor jämfört med människor i gruppen som själva slänger sitt skräp. Följdhypotes: I genomsnitt litar människor i den förra gruppen mindre på andra än vad människor i den senare gruppen gör.

Titta därför noga på dina medmänniskor när du är på McDonald’s. (Eller Burger King. Eller Max.)

David Bergkvist 15:11 den 17 februari 2009

Jag inser inte varifrån följdhypotesen kommer. Varför skulle folk som inte bryr sig om andra människor lita mer på andra människor? Om något borde det ju vara det omvända: den som inte bryr sig om andra människor kan utsättas för repressalier, vilket borde göra dem mer misstänksamma.
nonicoclolasos 15:13 den 17 februari 2009

David: Jag skrev fel och har nu korrigerat inlägget. Tur att jag har så vakna läsare!
Pierre 15:33 den 17 februari 2009

Håller med!

De ser ut som människor men är det icke. Liksom de som har fötterna på sätet i t-banan; inte stänger av mobilen på konsert, föreläsning eller bio; de som står mitt framför dörren innan den öppnats; de som tar upp flera säten i kollektivtrafiken; bilister som kör mot rött, ligger för nära och hänsynslöst kör in i rondeller; de som lyssnar på musik med högtalaren på i buss eller tunnelbana; de som inte spolar på offentliga toaletter samt de som inte reser sig för äldre och handikappade.

Vad kommer detta i från, vad kan göras åt saken?
nonicoclolasos 15:42 den 17 februari 2009

Pierre: ”[V]ad kan göras åt saken?”

Mer av Jesus? ;-)

Skämt åsido, jag noterar själv en hel del regelbrytande beteende bland mina medcyklister i Stockholmstrafiken. Att cykla mot rött ljus är standard, liksom att cykla mot enkelriktat.

Orsakerna kan man spekulera om. Bristande uppfostran – en sådan enkel sak kanske spelar stor roll? Om man tittar utanför familjen är problemet, som jag ser det, att det som ger mer hänsynstagande och tillit har kostnader det också.
David Bergkvist 15:51 den 17 februari 2009

Jag vill påminna om att tillit leder till högre skatter, enligt tidigare inlägg på denna blogg, så givet att den gode Nonicoclasos föredrar låga skatter så torde det inte nödvändigtvis vara en nackdel att folk låter bli att ställa undan brickan eller cyklar mot enkelriktat.
David Bergkvist 15:52 den 17 februari 2009

… vilket redan påpekats. Jag borde ha läst lite bättre.
nonicoclolasos 15:53 den 17 februari 2009

David: Du vet att jag tycker om att bli kallad god.

Nej visst, det är lite det jag avsåg i min föregående kommentar: tillit har sina kostnader.
Niklas 17:16 den 17 februari 2009

Tror du inte att beteendet på Donkan går att beskriva med hjälp av ett koordinationsproblem? Folk (mig själv inräknad) är ängsliga att framstå som präktiga om de är de enda som bär bort brickan, och de är rädda att framstå som onda om de är de enda som inte bär bort brickan. Detta skulle även förklara varför folk som är på väg från bordet utan (med) bricka vänder för att hämta (lämna) den om de andra i sällskapet tar med (lämnar) sina brickor…

På så sätt slipper vi ”Göran Skytte”-indelningen av folk i kategorierna ”goda” (de som bryr sig om andra) och ”onda” (de som inte bryr sig).
Helge 17:28 den 17 februari 2009

Det är ohyfsat att inte bära bort brickan. Om jag åt med någon som betedde sig så skulle han eller hon sjunka väldigt mycket i mina ögon.
Pierre 19:05 den 17 februari 2009

Niklas: Den inre spänning mellan präktighet och nonchalans (ondska) är alldeles för komplex att tillskriva typen av personlighet, vilket karaktäriserar de flesta som grisar på McD. För dessa borde maten serveras i en ho eller ränna av zink.
Dennis 19:54 den 17 februari 2009

Men är det inte lite intressant ändå, att på snabbmatsrestauranger och andra ställen där bricksystem används så förväntas man plocka undan efter sig. Men på finare ställen skulle det ses som konstigt om man gjorde det. Är det brickan som är grejen?
Camilla 20:24 den 17 februari 2009

Jag vet en del som ogillar McD och därför inte vill stödja deras koncept helt och fullt, gå i deras ledband till brickinlämningen. Andra anser att de som arbetar där har som uppgift att städa undan efter restaurangbesökarna. Undrar varför? Lite snobbism efter den billiga skitmaten?
nonicoclolasos 20:54 den 17 februari 2009

Niklas: En intressant analys, som jag inte hade tänkt på. Men kan man inte tänka sig att det finns ”ledare” i dessa grupper, som sätter tonen? Det ledaren gör kanske de andra gör, och om ”flockens” beteende kan förklaras i koordinationstermer kanske ledarens beteende kan förklaras av mer djupliggande, personliga karakteristika? En tanke i alla fall.
goth 20:57 den 17 februari 2009

McDonalds är väl inte mycket annorlunda än andra lunchrestauranger för att inte tala om lebbiga vägkrogar. Skulle faktiskt vilja påstå att McDonalds står sig relativt väl när det gäller fräschhet och hygien. Det passar också bra för personer med gluten allergi eller laktosintolerans, eftersom de erbjuder alternativ. Människor beter sig inte bättre eller sämre bara för att de befinner sig på McDonalds. Däremot skulle jag vilja påstå att för en barnfamilj är det enklare att äta på McDonalds eftersom det är en restaurang där barn är välkomna. De utgör en viktig del av deras målgrupp. Småbarn höjer ju inte direkt mysfaktorn på en restaurang. Min egen erfarenhet av att färdas på vissa vägsträckor i Sverige är att McDonalds faktiskt ofta utgör det enda civiliserade matstället i jämförelse med andra ofräscha vägkrogar.
Ingrid 8:14 den 18 februari 2009

Det stämmer bra det där. jag lämnar kvar brickan, jag är ett asshole och jag litar inte på mina medmänniskor. Vilket praktexemplar jag är!
nonicoclolasos 8:55 den 18 februari 2009

Ingrid: Men det finns också anomalier. Jag slänger alltid mitt skräp och ställer undan brickan, men jag litar inte i särskild hög grad på mina medmänniskor.
Camilla 10:07 den 18 februari 2009

Jag stämmer väl in på dina hypoteser, men jag undrar varför. Är man snäll mot andra för att man känner tillit. Är man dum för att man inte gör det? Straffar det opålitliga folket omkring sig genom att t.ex. inte städa undan efter sig?
Borde ökad tillit göra världen snällare? Skulle du Niclas bli en snällare människa om du vågade avinstallera ditt larm i hemmet? Gör den ständiga skrämselpropagandan oss alla elakare?
goth 11:23 den 18 februari 2009

Jag städar alltid undan mitt skräp på McDonalds och ibland kan jag inte låta bli att ta med mig något skräp från grannbordet. Samtidigt är jag en person som litar på väldigt få personer. Förstår inte av vilket skäl det skulle vara oförenligt?
Baphomet 11:35 den 18 februari 2009

Jag litar inte på människor som plockar undan efter sig på McDonald’s. De lyder uppenbarligen oreflekterat order från vilken källa som helst, och kan fås till att göra vad som helst. Förmodligen betalar de den s k ”tv-licensen” också.
Helenafsthlm 12:19 den 18 februari 2009

Baphomet- tack för ett gott skratt :)

Nu ska jag sväva ut ur temat och prata om kulturella skillnader som jag som utlänning fått erfara på matställen.
Jag åt lunch med en kollega som är från kurdistan.
Vi ställde oss i kön till Tacobarkassan och det var en lång kö innan vi skulle få beställa. Då säger min kurdiska kollega
”Vi kan ställa våra väskor och jackor på stolar, de är så dumma, de som står före oss i kön!”

Jag ville inte förolämpa henne genom att anmärka att man i Sverige inte gör så, så jag fick vara medbrottslig.

Finns oskrivna regler som inte är så självklara för människor med andra kulturer. Men jag är rätt glad att jag integrerats till en viss del ;)
Bör tillägga att den tjejen inte plockade upp efter sig när vi var på McDonalds, och att hon hade extremt svårt att lita på folk då hon själv var extremt opålitlig.
Slutsats: Om man vet att man själv är oärlig och mytoman så kan man väl ha svårt för att tro att andra talar sanning och då följer man inte de oskrivna regler som finns i samhället ;)

Allt handlar väl i grund och botten om uppfostran, empatiförmåga och ärlighet?
Helenafsthlm 12:24 den 18 februari 2009

(Vill klargöra att det knappt fanns platser kvar i restaurangen, därav hennes lilla idé om att lämna väskor och jackor på stolar för att hinna före alla som stod snällt i kön.)
Anders B Westin 12:43 den 18 februari 2009

Fundamentparameter för ett välfärdssamhälle:

Tillit

(Självklart betalar jag TV-licensen eftersom resterande dynga ej går att betitta)
pontus 20:04 den 18 februari 2009

Socialsm dödar moral. Jämför med Sovjet och Jugoslavien och en del andra socialstländer. Efter 70 år är moralen som bortflugen trots att de egentligen är hyggliga människor. Sverige har en light-variant av detta. Var man för sig själv. Jag har minst 200 exempel på riktiga svin i Sverige. Jag bor utomlands och här är moralen och medkänslan hög.
pontus 20:23 den 18 februari 2009

Eh. Pontus ovan ar en annan Pontus.
Anders B Westin 20:27 den 18 februari 2009

Gröna Pontus
Det där var en jäkla korkad och okunnig kommentar.
Har du 200 svin i Sverige.
Har du räknat antalet i Italien, Frankrike, England, USA bara för att börja resan runt jordklotet.
nonicoclolasos 20:42 den 18 februari 2009

pontus: Som tur är skiljer sig avatarerna åt. Vi har rosa pontus och gröna pontus.
pontus 21:46 den 18 februari 2009

Anders, du missade min poäng. Många struntar i att plocka undan efter sig på McDonalds. Jag menar att det beror på egoism och att folk tränats att bara tänka på sig själva och menar att detta beror på det samhällssystem vi har.

Jag sa att jag har minst 200 exempel. Det finns säkert många fler än så och jag betvivlar inte på att de finns i andra länder också. Det som är utmärkande och slående i sverige specifikt är att många verkar drivas av egoism och hänsyslöshet. Detta går stick i stäv med den korrekta svenska politiken som pratar mycket om solidaritet. Jag menar att det är just pratet om solidaritet som verkar driva många i en osolidarisk riktning.

I övrigt undrar jag varför du tycker mitt inlägg var korkat och okunnigt?
pontus 21:49 den 18 februari 2009

Ett förtydligande:

Att jag bestämde ett antal svin var en förenkling så jag skulle slippa skriva om alla anekdoter där folk betett sig förvånansvärt hänsynslöst.
Anders B Westin 22:10 den 18 februari 2009

Det var det där tvärsäkra med 200 personer.

Jag är inte ens säker att du har rätt. När jag tågluffar genom Europa så längtar jag till det rena Sverige.
Jämfört med järnvägsstationerna ute i Europa känns Stockholms central som ett vänligt vardagsrum.

Att du delvis kan ha rätt tror jag dock i lika hög grad kan ha att göra med ”ungdomskulten” och ”curlingkulturen”. Vuxenhetens kapitulation.

Att detta skulle ha med socialism att göra finner jag tveksamt. Snarare en missriktad kontraproduktiv ”snällhet/slapphet” i individfokuserat perspektiv.

Vi har aldrig varit socialister i detta land. Snarare lever vi i en individfrihetsromantiserande kultur.

Jag säger igen som i en annan av Niclas inlagor

Summa(Frihet+Rättighet=Summa(Plikt+Ansvar)

Har man fattat detta så slänger man soporna i sopkorgen.
Denna enkla formel förstod väldigt många Sossar på 60-70 talet. Men ungdomsrevolten 1968 och dess efterföljd har bevisligen vissa biprodukter.

Jag vill ha, jag vill ha.
Helenafsthlm 23:18 den 18 februari 2009

Jag kom att tänka på en diskussion jag hade med en bekant som jobbar inom äldreomsorgen. Hon berättade om gamla föräldrar som fick besök av sina barn en gång om året, om ens det!
Och det där löjliga människan som gick ut i tidningarna för att klaga på att äldreomsorgen inte tog hand om hans gamla pappa, jag blev chockad!

I mitt hemland tar man hand om sina gamla, och det gör man inom familjen! De äldre får bo i sina hus så länge de vill och man besöker dem varje helg, minst!

Där har vi ett bra exempel på ”samhället ska ta hand om min familj, inte jag”- tänkandet i Sverige som socialismen skapat.

Därför kommer jag att försöka flytta, jag vill att mina barn växer upp i en mer empatisk kultur. Jag vill inte slängas i ett ålderdomshem och lämnas att dö.

Sen att man har den där mentaliteten om att ”inte störa” , inte ens sina nära släktingar!! Detta gör att människor isolerar sig mer och mer i Sverige. Man ska inte ens ringa sina farföräldrar, för då kanske man stör. En jätte konstig syn på att ta hänsyn, enligt mig.

Min sambo är helsvensk och han känner knappt sina kusiner eller besöker sin farbror som bor i närheten. Jätte tragisk enligt mig.

Ändå tycker vi svenskar att vi är så hänsynstagande och civiliserade…. jag vet inte jag… I mina ögon mer buffliga och psykopatiska när man ser på de nära relationer alla har… men detta kanske är en storstadsfenomen, vad vet jag.
Baphomet 23:28 den 18 februari 2009

”I mitt hemland . . . Ändå tycker vi svenskar . . .”

Jag anar en kluvenhet här.
Helenafsthlm 23:32 den 18 februari 2009

grön Pontus: Ang solidaritet: man är solidarisk i abstrakt form. Sen att vi tvingas skatta obligatoriskt för att vara ”solidariska” är en annan sak. Sen att vara solidarisk i handlingar, i vardagen, som att plocka efter sig, tja.. visar bara vilka hycklare vi är ;)

I min kultur finns det en hel del äre- tänkande som inte finns i Sverige. Jag skulle skämma ut mig själv om jag inte plockade upp efter mig, jag skulle tappa ansiktet.
Det är något som man inte tänker på om man är svensk och man är ”en i mängden” då man har lyckats få bort individtänkandet (bondesamhällets regler lever kvar?)

Jag ser vissa likheter mellan min kultur och de Iranska- beteendekoder gentemot främlingar. Man visar hög moral och hyfsat beteende. Håller upp dörrar och tappar inte humöret öppet.
Där har den svenska kulturen inte en chans att hävda sig som civiliserat.

Det finns ett spanskt talesätt ”att göra sig till en svensk” som visar tydligt det jag ser varje dag.

Man kan låtsas inte höra eller låtsas som det regnar vid exempelvis konflikter. Det existerar t.ex. inte i min kultur där individen hävdar sig, och där man har svårt att låtsas som det regnar då det skulle vara ett tecken på dåligt uppfostran.
Helenafsthlm 23:34 den 18 februari 2009

Baphomet: jag är inte schizofren! Jag har tre identiteter, tre nationaliteter. Jag ser inte mig som antingen det enda eller andra, utlänning eller svensk, utan som en världsmedborgare. Men för att beskriva mina olika perspektiv så måste jag berätta om vad min ena kultur lärt mig och vad som gör mig annorlunda i ”nuvarande” kulturen jag lever i.

Antar att du inte träffat personer med tre olika kulturer tidigare?
Pontus 23:54 den 18 februari 2009

Anders, det där med det rena stockholm känner jag igen. Kan det vara så att du tågluffade på 80-talet? Nu är det ju inte så rent längre.

Som Helena tar upp är det vi pratar om nog kanske framförallt ett storstadsproblem. Men det har förråats. Nu trängs man inte i trafiken för att komma fortare fram utan mest för att sätta dit någon annan. Man knuffas gladeligen i rulltrappor, tränger sig framför gravida kvinnor och skitar ner.

Det kan ligga något i ditt tal om vuxenhetens kapitulation. Men vad beror det på? Jag tror Helena är inne på något viktigt. Kan det inte vara så att ”välfärden” kan ligga bakom? Förväntar man sig inte att samhället ska uppfostra barnen på samma sätt som Helena beskriver att äldreomsorgen ska ta hand om de gamla?

Jag uttryckte det slarvig i mitt tidigare inlägg och sa socialism när det kanse är mer korrekt att säga ”välfärdsstaten” (som jag inte anser fört med sig välfärd i paritet med kostnad t ex).

Är det inte också så att det skifte du ser hos sossarna på 70-talet sammanfaller med en stark expansion av ”välfärdsstaten”? Om vi ska hitta orsaken till fenomenet kanske det är där man ska börja leta?

Stora delar av Europa har för övrigt liknande system och säkerligen liknande problem.

Där jag bor har jag aldrig sett att någon lämna sin bricka på McDonalds, IKEA eller liknande ställe. Och en sådan oreda som på bilden ovan kan jag inte ens föreställa mig förekommer.
Kristian Grönqvist 23:59 den 18 februari 2009

Jag har en liten anlys som Ni inte tycker om. De som äter på Mc Donalds är redan grisar
gother 0:04 den 19 februari 2009

Pontus, du har visst aldrig varit på ett café i Spanien hör jag. Där hör det till traditionen att man slänger alla sockerpåsar och att man fimpar på golvet. Någon kommer ju alltid och torkar upp. Spanien är för övrigt en gammal fasciststat som blev demokrati först i mitten på 70-talet. Någon välfärdsstat är det i dagsläget inte heller att tala om.
pierre 0:12 den 19 februari 2009

kristian: Folk läser om djurhanteringen och förtränger. Annars hade en nyttokalkyl givit att den tillfredställelse de får av att äta industriproducerat kött inte kompenserar smärtan grisarna känner när de kastreras utan bedövning.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1200120.ab

Djurens frigörelse av Singer blev mitt uppvaknande. Och nej, man behöver inte vara kommunist.
Pontus 0:24 den 19 februari 2009

gother, jag har varit på cafe i Barcelona, men minns inget svineri. Du har säkert rätt att det är vanligt.

I det här fallet kanske svineriet har andra orsaker än det som debatterats ovan. Det kanske är MENINGEN att man ska slänga saker på golvet som andra sedan får sopa upp. Jag undrar om det finns en hänsynslöshetsdebatt i Spanien pga fimpar och sockerpåsar?
Baphomet 0:37 den 19 februari 2009

Barcelona ligger inte i Spanien. Det ligger i Katalonien, menar invånarna själva.
Anders B Westin 7:47 den 19 februari 2009

Livet och orsakerna är bevisligen komplexa.
Allt kan kanske till slut bero på att Barcelona ligger i Katalonien och inte i Spanien.

Dvs alla skräpiga bord i Sverige.
Helenafsthlm 9:47 den 19 februari 2009

En till teori ang Anders inlägg om ”vill ha vill ha generationen” är att att ju färre nära relationer människor har, desto mer materialistiska blir människor.

Som sagt, jag tror att allt handlar mer om en storstadsfenomen än något annat. I Jukkasjärvi lär alla ha ögonen på sig, så är det svårare att komma undan med dåligt beteende. I storstaden smälter man in, tror man. Och då är det ok att bete sig hur som helst.
gother 17:33 den 20 februari 2009

Jag har varit på skräpiga McDonalds utanför storstaden också. Ett annat otäckt fenomen är när människor tar med sig hamburgare på tåget eller bussen. För det första luktar det otäckt i hela vagnen/bussen, sedan så hamnar skräpet på golvet även där eftersom det inte finns så mycket soptunnor i vagnen/bussen. Kan man inte försöka hålla ätandet på matställen. Ännu värre är när folk inte tar med sig sina rester efter picknicken och vi får parker fulla med skräp.