I en ny longitudinell studie* visas att självmordstankar och självmordsförsök** är negativt relaterade till sannolikheten att inneha jobb och/eller studera. Inte nog med att en ung person som överväger att eller försöker döda sig själv är olycklig och har det svårt till att börja med; därutöver försämras framtidsmöjligheterna. En olycka kommer sällan ensam.
Desto viktigare att se på självmord på ett nyktert och öppet sätt. Det är inte skamligt att umgås med självmordstankar. Detta ska inte stigmatiseras. Behandling ska erbjudas — t.ex. i form av antidepressiva medel, som kan ha god effekt.***
Bland studiens huvudresultat kan nämnas att självmordstankar minskar sannolikheten att senare befinna sig i produktiv verksamhet (arbete, studier eller båda) med 4-6 procent och att självmordsförsök minskar denna sannolikhet med 11-14 procent. (Studien kontrollerar för övrigt för depression.)
Ett annat resultat: Om vänner eller familjemedlemmar har ägnat sig åt självmordsbeteende ökar det sannolikheten för eget självmordsbeteende. Om en vän har försökt att begå självmord ökar sannolikheten för självmordstankat med 12 procentenheter och sannolikheten för självmordsförsök med 3 procentenheter. SJälvmordsbeteende smittar.
_____________________
*Tekin, Eridal och Markowitz, Sara (2008). ”The Relationship between Suicidal Behavior and Productive Activities of Young Adults.” Southern Economic Journal, 75(2): 300—331.
**Jag har svårt för ordet ”självmord”, eftersom ”mord” är stigmatiserande. Vad finns det för alternativa substantiv på svenska?
***Markowitz, Sara och Cuelar, Alison (2007). ”Antidepressants and Youth: Healing or Harmful?” Social Science & Medicine, 64(10): 2138—2151.

Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.