Nyligen kritiserade Madeleine Onne kvaliteten på Kungliga Svenska Balettskolans avgångselever. Alltför många som inte är tillräckligt bra har tagits in och förespeglats att de kommer att kunna bli balettdansare. Vad detta illustrerar är att alla elever inte är lika bra på allting. Vi måste våga erkänna att talang varierar, inte bara på dansens eller sportens område, där det idag finns elitutbildningar, utan också på teoretiska områden. Därför finner jag elitskolor i matematik vara en utmärkt idé. Ytterligare ett bra beslut av nuvarande regering.

Socialdemokraterna säger dock nej, ty deras credo tycks vara att alla är lika bra på allting. Då behövs inga specialsatsningar. Men detta är ett önsketänkande som drabbar dem med potential att utveckla en stor talang. (Det märkliga är dock att elitsatsningar accepteras på det idrottsliga området!)

Socialdemokraterna skulle behöva ta till sig lite tankar från Adam Smith och David Ricardo. Från Smith: insikten att arbetsdelning och arbetsspecialisering ger större färdigheter och en bättre välståndsutveckling. Från Ricardo: insikten att alla är relativt bra på något, och att om man satsar på det man är relativt bra på vinner både man själv och andra på det.