Skyddar socialt kapital mot populism?

Ja, enligt studien ”Populism and Civil Society”:

We test the hypothesis on whether belonging to a body in civil society (by belonging to a civil society association or a trade union) reduces the probability to vote (as stated in retrospective questions) for a populist party.  …

Our main finding is that individuals belonging to associations are less likely to vote for populist parties. In Europe, individuals belonging to associations are 3.2 percent less likely to vote for populist parties during the post global financial crisis period. The result is driven specifically by membership in civil associations rather than trade unions.

Författarna menar att medlemskap i organisationer i det civila samhället ger ett slags ideologiskt ankare, identitet och möjligheter för människor att ge uttryck för sina uppfattningar, utan vilket allt detta blir svårare. Populister kan lättare utnyttja en situation där människor står mer isolerade från organiserat umgänge med andra. Det kan också vara så att organisationsmedlemskap gynnar en känsla av socialt ansvarstagande. Det kanske inte är en slump att många politiska rörelser av auktoritärt slag genom historien har försökt kväsa eller styra det civila samhället.

Hur bör röstandet om Brexit gå till?

House of Commons inleder i kväll sitt röstande om Brexit. Vilket utfallet till slut blir är oklart och kommer sannolikt bero på hur omröstningarna ordnas av talmannen, vilket ger denne stor makt i ett läge när det råder stor oenighet om vilken väg framåt som är att föredra. Nu föreslår Toke Aidt, Jagjit Chadha och Hamid Sabourian ett intressant sätt att ordna röstande på, som dels uppfyller rimliga demokratiska krav, dels kan ge en klar vinnare i slutändan – ”den svagaste länken-proceduren”! Forskarna förklarar den så här:

This is a multi-round election in which in each round, voters (MPs or the people) would vote between all remaining alternatives and the one with the least votes would be eliminated. Voting continues until only one alternative is left.

This procedure satisfies the principle of neutrality and can ensure that the CW [Condorcet winner] is selected (if there is one).  …

The basic idea can be understood by considering the final round of the weakest link procedure. At that point, there will be two options, for example, the government’s deal and No Deal. At that point the best thing for each voter to do is to vote for his or her preferred option. Hence, whichever of the two is preferred by the majority will be chosen in the showdown vote in the last round.

If we then work backwards to the previous round when there are three alternatives (for example, the government’s deal, No Deal, and Norway++) and it is known that if a CW reaches the last round (with two options), then it will win, as shown above.

So in this penultimate round the rational strategy for a majority of voters is to make sure that the CW is not eliminated and, therefore, to vote for it. So, by a process of backward induction, we can see that the weakest link procedure will get us to the CW.

Jag är förtjust i detta förslag (men det kommer förstås inte att tillämpas). Det tycks mig väsentligt att inse att ”demokrati” inte är ett givet fenomen utan något som kan ta olika former. Utan denna medvetenhet låter man t.ex. talmän få mycket stor makt att avgöra viktiga frågor – vilket regelverk för röstning som tillämpas avgör i hög grad vilka besluten blir (fastän de röstandes preferenser ser exakt likadana ut).

Jag kommer även att tänka på den svenske talmannens makt över de fyra omröstningarna om statsminister innan ett extra val ska utlysas.

Ger skolval högre deltagande i allmänna val?

När jag gick i skolan deltog jag i skolval i samband med att allmänna val avhölls. Det gav ett slags demokratiträning som man kan tänka sig skolar elever i röstande. Men leder ett sådant deltagande till ett högre deltagande i allmänna val? Nej. Detta visas av de svenska statsvetarna Richard Öhrvall och Sven Oskarsson i den nya studien ”Practice Makes Voters? Effects of Student Mock Elections on Turnout”. Forskarna sammanfattar sin studie på följande sätt:

När vi studerar valdeltagandet i riksdagsvalet 2010 finner vi att de elever som har gått i en gymnasieskola som anordnat ett skolval röstar i något högre grad än de elever som gått i en skola utan skolval. De skolor som genomför skolval är dock inte ett slumpmässigt urval av alla skolor, utan de har i högre grad elever från resursstarka hem.

När vi tar hänsyn till sådana skillnader finner vi inte längre någon inverkan på valdeltagande av att ha gått på en skola som anordnat skolval, varken på kort- eller lång sikt. Inte heller när vi delar upp eleverna i grupper efter socioekonomisk bakgrund finner vi att skolvalen har någon betydelse för valdeltagande. Samma avsaknad av effekter av skolval gäller även när vi studerar valdeltagande i 2009 års Europaparlamentsval – ett val där valdeltagandet är betydligt lägre än i riksdagsval.

Att skolval inte leder till ett högre valdeltagande kanske inte är något att sörja över – som jag har påpekat i tidigare inlägg är det långtifrån självklart att ett högre valdeltagande är bättre än ett lågt. Men skolvalen ka ha andra, mer entydigt positiva effekter, som att öka elevers kunskap om det demokratiska systemet och de politiska partierna.

Ger invandring valframgångar för nationalistiska partier?

Vissa oroar sig för invandringens politiska konsekvenser. En möjlig sådan konsekvens rör hur människor röstar. T.ex. kan man oroa sig för att de sedan tidigare boende i ett land i allt högre grad börjar rösta på högerpopulistiska, invandringskritiska partier. Finns det grund för denna typ av oro?

Studien ”Skill of the Immigrants and Vote of the Natives: Immigration and Nationalism in European Elections 2007–2016” kommer fram till följande:

In this paper we document the impact of immigration at the regional level on Europeans’ political preferences as expressed by voting behavior in parliamentary or presidential elections between 2007 and 2016. We combine individual data on party voting with a classification of each party’s political agenda on a scale of their ”nationalistic” attitudes over 28 elections across 126 parties in 12 countries. … [L]arger inflows of highly educated immigrants were associated with a change in the vote of citizens away from nationalism. However the inflow of less educated immigrants was positively associated with a vote shift towards nationalist positions. These effects were stronger for non-tertiary educated voters and in response to non-European immigrants. … Conversely, immigration did not affect electoral turnout.

Det tycks alltså som att det, för invandringsvänliga och högerpopulismkritiska personer, finns en trade-off här. Vill man hjälpa de mest utsatta – lågutbildade invandrare från icke-europeiska länder – verkar det kunna ge obehagliga politiska reaktioner i delar av den inhemska befolkningen. Notera dock att attityderna till högutbildade invandrare är mer positiva och att deras ankomst kan ske utan att de nationalistiska partierna når framgångar i val. Avspeglas denna välvilliga attityd möjligen i den (enligt min mening ytterst berättigade) upprördhet som många svenskar har visat de högutbildade invandrare som regelmässigt ”kompetensutvisas” från Sverige?

Effekter av kvinnlig rösträtt

I dag är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i kommunalval Sverige. Vad kan kvinnlig rösträtt och kvinnligt röstande ha för ekonomisk-politiska konsekvenser? Några studier:

  • ”Using historical data from six Western European countries for the period 1869–1960, we provide evidence that social spending out of GDP increased by 0.6–1.2% in the short-run as a consequence of women’s suffrage, while the long-run effect is three to eight times larger.” (Källa.)
  • ”[W]omen’s suffrage increases the size of government only in non-catholic countries.” (Källa.)
  • ”Analysing all federal votes held between 1981 and 2003 [in Switzerland], we show that there are large gender gaps in the areas of health, environmental protection, defence spending and welfare policy. The gender gaps typically persist even conditional on socio-economic characteristics. We also find that female policy-makers have a substantial effect on the composition of public spending, but a small effect on the overall size of government.” (Källa.)
  • ”We find that women’s political empowerment was influential for educational attainment. We show that suffrage led to large gains for children from economically disadvantaged backgrounds, which we proxy for with historical levels of education by state and race.  … We find that suffrage increased income alongside education gains. … We conclude by mapping these long-term effects to the contemporaneous impacts of these laws on education spending and childhood health.” (Källa.)
  • ”This paper presents new evidence on how suffrage rights for American women helped children to benefit from the scientific breakthroughs of the bacteriological revolution. Consistent with standard models of electoral competition, suffrage laws were followed by immediate shifts in legislative behavior and large, sudden increases in local public health spending. This growth in public health spending fueled large-scale door-to-door hygiene campaigns, and child mortality declined by 8–15% (or 20,000 annual child deaths nationwide) …” (Källa.)
  • ”This paper examines the relationship between the granting of voting rights to women and protectionism during the interwar years. Public opinion survey evidence from the period indicates that women were more likely than men to hold protectionist attitudes, while panel data analysis of average tariff rates shows that when women were entitled to vote tariffs were, on average, higher.” (Källa.)
  • ”In a difference‐in‐differences regression for Swiss cantonal panel data, we find that the inclusion of women in the electorate has reduced deficits by a statistically significant amount.” (Källa.)

Mitt intryck av litteraturen är att kvinnliga väljare har ändrat politikens inriktning i många länder mot mer av vad man i vid mening kan kalla socialpolitik (och mot mer protektionism). Det verkar dock mindre klart att statens storlek som andel av BNP har så mycket med kvinnligt röstande att skaffa; och om något verkar mer av budgetbalans uppnås när kvinnor deltar i röstandet.

Lästips om expressivt beteende

Ett sätt att förklara ekonomiskt och politiskt beteende är att se det som expressivt. Det betyder att individen motiveras i sitt handlande av en egenintresserad önskan att erhålla nytta genom att bekräfta och förmedla en viss identitet. Expressiv röstning innebär t.ex. att jag röstar på ett parti, och talar om för andra att jag gör det, för att ge andra en viss bild av mig själv, inte (i första hand) för att jag egentligen tror att min röst har någon effekt på vilken politik som ska föras eller för att jag bryr mig om vilken politik som ska föras. Denna typ av teori tycks bli allt vanligare, i synnerhet i nationalekonomisk analys av politik. Jag vill ge tre lästips för den som är intresserad av att lära sig mer om expressivt beteende och dess effekter:

God läsning!

Väljer man?

I en grundläggande filosofisk fråga säger Markel följande till Arvid i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken:

Men det kommer inte an på vad du vill; det kommer an på vad som sker! Man väljer inte! Man väljer lika litet sitt öde som man väljer sina föräldrar eller sig själv: sin kroppsstyrka eller sin karaktär eller färgen på sina ögon eller vindlingarna i sin hjärna. Det förstår var och en. Men man väljer lika litet sin hustru eller sin älskarinna eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte!