Studenters utvärdering av lärare missgynnar kvinnor

Detta med att mäta har sina för- och sina nackdelar. En viktig fördel är att prestationer beläggs och att de därmed kan utvärderas. En nackdel påvisas i den nya studien ”Gender Bias in Teaching Evaluations”:

This paper provides new evidence on gender bias in teaching evaluations. We exploit a quasi-experimental dataset of 19,952 student evaluations of university faculty in a context where students are randomly allocated to female or male instructors. Despite the fact that neither students’ grades nor self-study hours are affected by the instructor’s gender, we find that women receive systematically lower teaching evaluations than their male colleagues. This bias is driven by male students’ evaluations, is larger for mathematical courses, and particularly pronounced for junior women.

Detta riskerar att påverka kvinnliga lärares karriärer negativt, om inte utvärderingarna bedöms i ljuset av ovan nämnda forskningsresultat.

Invandring och röster till vänster och höger

Hur påverkar invandring människors röstande? I en ny studie, ”Immigration and Electoral Support for the Far-Left and the Far-Right”, undersöker Anthony Edo, YvonneGiesing, Jonathan Öztun och Panu Poutvaara detta med avseende på ytterkantspartier i Frankrike:

We estimate the impact of immigration on voting for far-left and far-right candidates in France, using panel data on presidential elections from 1988 to 2017. To derive causal estimates, we instrument more recent immigration flows by settlement patterns in 1968. We find that immigration increases support for far-right candidates. This is driven by low-educated immigrants from non-Western countries. We also find that immigration has a weak negative effect on support for far-left candidates, which could be explained by a reduced support for redistribution.

Att invandring, och i synnerhet invandring av lågutbildade, ger vind i seglen för franska ytterkantspartier på högerkanten är inte helt förvånande, givet tidigare forskning. Ett dilemma för liberalt sinnade personer som vill erbjuda även många lågutbildade en möjlighet att slå sig ner i Västeuropa.

Orbán fördriver Central European University

Judith Sargentini, en ledamot av Europaparlamentet från Nederländerna, uttrycker det väl:

It’s a very sad day for academic freedom in Europe, particularly in Hungary, of course, but all of Europe. If a European government can actually bully a university out of its country and the others stand by and watch and don’t act, and I am particularly pointing at the other member states that have not been acting on things happening in Hungary for years now, we are in deep trouble.

Bildresultat för Orban ceuTyvärr verkar Manfred Weber, den tillträdande ordföranden för EPP, det parti i Europaparlamentet som Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör, obenägen att kasta ut Fidesz (Orbáns parti). Istället förespråkar han juridiska åtgärder:

Rather than calling on the party to expel Fidesz, Weber urged the European Court of Justice to “fast-track” its infringement procedure against Hungary. Last year, the Commission triggered an infringement procedure against Hungary’s Higher Education Law, and later decided to refer Hungary to the ECJ because the law “disproportionally restricts EU and non-EU universities in their operations and needs to be brought back in line with EU law.”

Gott så, men EPP borde nu även säga adjö till Orbán.

Humankapital ger ekonomisk utveckling

Dessa två plottar tyder på ett ganska starkt, positivt samband mellan antal utbildningsår och BNP per arbetare (till vänster) och mellan kognitiv förmåga och BNP per arbetare (till höger).

De är hämtade från Federico Rossis nyskrivna översikt ”Human Capital and Macro-Economic Development: A Review of the Evidence”. Givetvis presenteras där mer rigoröst framtagna resultat, med större kausal trovärdighet. Slutsatsen lyder:

Human capital is an important ingredient of economic development. By any metric, rich countries are more abundant in human capital compared to poor countries. The gap is particularly meaningful when the notion of human capital is broadened to go beyond educational attainment, and to incorporate differences in schooling quality and out-of-school investments in skills. Moreover, human capital plays an important role in shaping technology, productivity, wages and the firm size distribution along the process of development.

Att utveckla humankapitalet, såväl genom högre kvalitet i utbildningssystemet som genom förstärkt kognitiv förmåga, tycks alltså vara en viktig väg för att uppnå en god ekonomisk utveckling.

Se även det tidigare inlägget ”Intelligens och tillväxt”.

Utbildning och dödlighet

Utbildning är viktig för ett lands ekonomiska utveckling. Inte nog med det: utbildning har förstås också viktiga direkta effekter för enskilda individer. En ny studie, ”Schooling and Youth Mortality: Learning from a Mass Military Exemption”, finner följande:

This paper examines the relationship between education and mortality in a young population of Italian males. In 1981 several cohorts of young men from specific southern towns were unexpectedly exempted from compulsory military service after a major quake hit the region. Comparisons of exempt cohorts from the least damaged towns on the border of the quake region with similar ones from neighbouring non-exempt towns just outside the region show that, by 1991, the cohorts exempted while still in high school display significantly higher graduation rates. The probability of dying over the decade 1991-2001 was also significantly lower. Several robustness checks confirm that the findings do not reflect omitted quake-related confounding factors, such as the ensuing compensatory interventions. Moreover, cohorts exempted soon after high school age do not display higher schooling or lower mortality rates, thus excluding that the main findings reflect direct effects of military service on subsequent mortality rather than a causal effect of schooling. The authors conclude that increasing the proportion of high school graduates by 1 percentage point leads to 0.1-0.2 percentage points lower mortality rates between the ages of 25 and 35.

Jag upplever det som att de elever som inte går ut skolan med godkända betyg uppmärksammas allt mer i den politiska debatten, vilket mot bakgrund av ovanstående resultat kan sägas vara bra. Frågan är om det finns effektiva politiska lösningar. Kanske kan regeringens mer distinkt yrkesinriktade program i gymnasiet vara en del av lösning?

Låt mig slutligen tillägga, apropå militärtjänst och utbildning, att Sveriges faktiska avskaffande av värnplikten kan förväntas ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser, inte minst pga. en koppling till (i det här fallet högre) utbildning. Genom att ta ifrån unga män ett år eller mer som hade kunnat användas till att förbättra deras humankapital försämras ekonomins produktiva potential.

Stamningens effekter i skolan

Hur påverkar stamning ett barns prestationer i skolan? I en ny, fyndigt betitlad studie, ”The Kid’s Speech: The Effect of Stuttering on Human Capital Acquisition”, börjar författarna med att beskriva tidigare forskning:

There is a large body of work showing that speech impairments are associated with sharply lower scores on tests of reading and math (Catts 1993; Walker et al. 1994; Stothard et al. 1998; Catts et al. 2002; Knox 2002; Nathan et al. 2004; Catts et al. 2008; Harrison et al. 2009; Eide and Showalter 2010; Law et al. 2010). There is also evidence, albeit weaker, that children with speech impairments go on to receive fewer years of education than their counterparts without speech impairments (Snowling et al. 2001; Johnson et al. 2010). The results of these studies could indicate that speech impairments
lead, in a causal sense, to reduced academic performance and educational attainment. However, most studies in this area have used non-representative samples, and, to our knowledge, none have attempted to account for the potential influence of unobservables. Thus, there exists the possibility that their results were driven by difficult-to-measure factors at the level of the community, family or individual.

Som tur är försöker denna studie ta sådana faktorer i beaktande för att utröna om stamningen kan sägas ha kausal effekt på skolprestationer. Följande resultat erhålls:

Our baseline ordinary least squares (OLS) estimates are consistent with the findings of previous studies: respondents who reported having a problem with stuttering tend to have lower grades than their counterparts who did not report a problem with stuttering. Stuttering is also associated with a lower probability of graduating high school and a lower probability of attending college. However, when we restrict our sample to full biological siblings (including twins) and add family fixed effects, these associations become much smaller in magnitude, suggesting that family-level unobservables play an important role. Moreover, when we control for a history of ADHD or the presence of another learning disability, the estimated effects of stuttering shrink dramatically and become statistically indistinguishable from zero at conventional levels. These findings suggest that the impact of stuttering on human capital acquisition is much weaker than previously argued.

Måhända kan dessa resultat lugna föräldrar till stammande barn, i alla fall över själva stamningen.

Färre men bättre utbildade barn

Ekonomipristagaren Gary Becker har lanserat teorin att föräldrar står inför ett val mellan antalet barn och hur bra det går för barnen i livet: det föreligger en trade-off mellan kvantitet och kvalitet. I en ny ekonomisk-historisk studie, ”The Child Quantity-Quality Trade-Off during the Industrial Revolution in England”, testas teorin:

We are able to document a large and statistically significant negative effect from quantity to quality: each additional child decreased the chances of finding literacy among all family siblings by more than eight percentage points, thus lending strong support to the Beckerian trade-off hypothesis.

Författarna påpekar att övergången till färre men mer välutbildade barn kan utgöra en central förklaringsfaktor till den ekonomiska utveckling som tog sin början i och med den industriella revolutionen. Man ska förvisso ha i åtanke att dessa resultat gäller en tid då allmän skolgång inte förelåg. Med moderna data verkar resultaten blandade. En svensk studie finner små eller inga effekter, liksom denna. Samtidigt finner vissa andra stöd för Beckers teori, inte minst i Kina: se t.ex. här och här.