Maskinlärande för jurister

Maskinlärande har blivit allt vanligare som metod i samhällsvetenskaplig forskning – se artiklarna ”Machine Learning: An Applied Econometric Approach” och ”The Impact of Machine Learning on Economics” för bra introduktioner till användning inom nationalekonomin. Nu dras även juridiken in i denna metods användningsområden! Det är Daniel Chen som i ”Machine Learning and the Rule of Law” skriver:

Predictive judicial analytics holds the promise of increasing the fairness of law. Much empirical work observes inconsistencies in judicial behavior. By predicting judicial decisions—with more or less accuracy depending on judicial attributes or case characteristics—machine learning offers an approach to detecting when judges most likely to allow extralegal biases to influence their decision making. In particular, low predictive accuracy may identify cases of judicial “indifference,” where case characteristics (interacting with judicial attributes) do no strongly dispose a judge in favor of one or another outcome. In such cases, biases may hold greater sway, implicating the fairness of the legal system.

Tanken är alltså att maskinlärande ska kunna bidra till att klarlägga när det finns risk för att domare dömer på godtyckliga eller fördomsfulla grunder. Då detta bör kunna öka rättvisan i domslut (om insikterna inkorporeras i juridisk utbildning och praxis) kan det troligen också stärka förtroendet för rättsväsendet, vilket i sin tur torde vara viktigt även för social tillit.

Vad kostar en iPad?

Vilken dag som helst väntas iPad lanseras i Sverige. Priserna på de sex olika modellerna vet vi för närvarande inget om. Denna figur från The Economist visar hur priset på den billigaste modellen varierar mellan olika länder:

I Hong Kong får man sålunda en iPad för ca 3500 kr, medan den kostar knappt 5000 kr i Tyskland och Frankrike. Kommer Sverige att toppa listan? Jag tror det. Slutligen ett förslag på tentafråga för nybörjarstudenter i nationalekonomi: Varför gäller inte lagen om ett pris för iPad?

Språket hos sms:ande barn

Barn som sms:ar mycket tenderar att använda förkortningar av olika slag (vilka kallas ”textisms” på engelska). Är användandet av sådana, som ofta avviker från ”korrekt språkbruk”, relaterat till språkliga färdigheter hos barnen i fråga? Ja, men inte på det sätt som språkliga purister av reaktionärt snitt antagligen tänker sig. Studien ”Exploring the Relationship between Children’s Knowledge of Text Message Abbreviations and School Literacy Outcomes”, publicerad i British Journal of Developmental Psychology, finner:

The ratio of textisms to total words used was positively associated with word reading, vocabulary, and phonological awareness measures. Moreover, the children’s textism use predicted word reading ability after controlling for individual differences in age, short-term memory, vocabulary, phonological awareness and how long they had owned a mobile phone.

Förvisso är antalet deltagande barn i studien lågt (88 stycken), så fler, liknande studier behöver utföras innan vi kan vara säkra på resultatet. Icke desto mindre fann jag dessa preliminära indikationer överraskande och lätt uppiggande. 3vligt lr hur? D tkr jag iaf.

Huvud eller telefon?

Scott Adams menar att ”telefon” är en obsolet beteckning på det vi numera går runt med i våra fickor. Han vill byta namn på denna apparat — till huvud! Så här resonerar han:

We need a new name for your cellular phone. The new name should embrace all of your device’s functions while favoring none. It should understand the future of the device and release on its history. The name should not be long or klunky or geeky, so forget about calling it a communicator. My suggestion, which I offer simply to prime the pump, is to call the phone your ”head.” This term recognizes that you are essentially a cyborg with a detachable brain. You offload a lot of your memory into your device, and it helps you communicate and gather information, just like the other parts of your general skull area. There isn’t much chance of name confusion with the organic part of your head because the context will always be clear. If you say, ”I can’t find my head,” or ”Whose head is ringing?” each utterance has only one rational interpretation.

Jag älskar mitt iHuvud!

Tips: Johan Folin.

Bestämdes fattigdomen i världen för 500 år sedan?

När variationen i fattigdom (eller välstånd) mellan världen diskuteras, brukar både kort- och långsiktiga förklaringar anges: kvaliteten på institutionerna, kolonialismen och vädret är tre exempel. I en ny studie, ”Was the Wealth of Nations Determined in 1000 BC?”, publicerad i American Economic Journal: Macroeconomics, presenteras resultat som tyder på en mycket långsiktig bestämningsfaktor av dagens välståndsnivåer:

The main finding of this paper is a simple one. Technology in 1500 AD is associated with the wealth of nations today. This is robust to including continent dummies and geographic controls, so it is not just driven by “Europe versus Africa” or “tropical versus temperate zones.” There are two notable parts of the finding. The first is that technology as old as 1500 AD is a historical correlate of development when we consider that most historical discussions of developing countries start with post-1500 European contact and colonization. The second notable aspect of our finding is that the magnitude of the association between historical technology adoption and current development is nontrivial. In our baseline specification for migration-adjusted technology, going from having none to having adopted all the technologies available in 1500 AD is associated with an increase in current per capita GDP by a factor of 26. More realistically, after including a battery of controls, this multiple is still between 5.9 and 13.3.

Sambandet illustreras i denna plott:

Ett fascinerande resultat, som pekar på att det finns faktorer som påverkar välstånd som inte så lätt ändras. Kvarvarande skillnader kan alltså, tycks det, i hög grad förklaras av historiska teknologinivåer. Icke desto mindre tycker jag det är viktigt att betona att det finns faktorer som går att påverka — och mycket riktigt har en hel del fattigdom försvunnit i världen de senaste decennierna, vilket har påpekats av bl.a. Xavier Sala-í-Martin, Robert Lucas och Jagdish Bhagwati. En vidare fråga är: Vad bestämde teknologinivåerna år 1500 (förutom tidigare teknologinivåer)?

Tips: William Easterly. Se, för övrigt, min kritik av användandet av förkortningarna ”BC” och ”AD”.

Förmögenhetsskillnader i olika samhällen

Från den nya studien ”Intergenerational Wealth Transmission and the Dynamics of Inequality in Small-Scale Societies”, publicerad i Science:

We show that intergenerational transmission of wealth and wealth inequality are substantial among pastoral and small-scale agricultural societies (on a par with or even exceeding the most unequal modern industrial economies) but are limited among horticultural and foraging peoples (equivalent to the most egalitarian of modern industrial populations).

Det jag fann särskilt intressant är konstaterandet att förmögenhetsskillnader i hög grad är en funktion av den ”teknologiska struktur” som präglar en ekonomi. Frågan är om den mer kunskapsbaserade, postindustriella typ av ekonomi som i allt högre grad präglar västvärlden kommer att medföra större eller mindre möjligheter till förmögenhetsöverföring generationerna emellan.

Ska intellektuellt ägande skyddas?

Magnus Wiberg hävdar följande:

Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.

Hans slutsats får stöd av tre artiklar i maj-numret av American Economic Review:

  • spinning jenny”A Model of Discovery” av Michele Boldrin och David Levine: ”Overwhelming empirical evidence shows that strengthening patents has little, or no, positive effect on innovation, which is most puzzling for standard theory. We argue that, even if it ‘looks like’ there is a fixed cost of creation, in fact there is none. We argue instead that the discovery activity is best represented by a decreasing returns technology in which the first few units of new knowledge are so valuable that, for a while, they are optimally invested in producing further knowledge instead of making copies of themselves or producing consumption.”
  • ”The Empirical Impact of Intellectually Property Rights on Innovation: Puzzles and Clues” av Josh Lerner: ”This paper examined the impact of changes in patent policy on innovation. Rather than analyzing a single case, I studied 177 of the most significant shifts in patent policy across 60 countries and 150 years. Adjusting for the change in overall patenting, the impact of patent protection–enhancing shifts on applications by residents was actually negative.”
  • ”Intellectual Property Rights, the Industrial Revolution, and the Beginnings of Modern Economic Growth” av Joel Mokyr: ”The importance of the patent system in the British Industrial Revolution has to be scaled down. Inventors were not all motivated primarily by a desire to maximize income income … Much of the reward was indirect, through ‘honor,’ which was clearly a reflection of the importance of signaling and reputation in this world. Nor can we altogether rule out any role for altruism, as well as a direct utility from being able to solve hard problems—what could be termed the ‘crossword puzzle’ motive.”

Det förefaller alltså tveksamt om den intellektuella äganderätten bidrar till innovationer och ekonomisk utveckling. Det finns t.o.m. tecken på en negativ effekt.

Se även de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?” samt Jesper Roine i denna fråga.