Slut med frukost

Sedan november 2017 äter jag inte frukost – inspirerad som jag då blev av dr. Jason Fungs bok The Obesity Code, som bl.a. rekommenderar periodisk fasta. Jag äter all min mat inom ett åttatimmarsfönster (i regel lunch runt kl 12 och avslutad middag runt kl 20). När jag nämner detta reagerar många med fasa – precis som mig har de fått lära sig att ”frukost är dagens viktigaste måltid”.

Bildresultat för frukost

Dags att tänka om! Den nya studien ”Effect of Breakfast on Weight and Energy Intake: Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials”, publicerad i British Medical Journal, sammanfattas på följande sätt av professor Tim Spector:

The disadvantages of skipping breakfast have now been debunked by several randomised trials. A systematic review and meta-analysis of the 11 randomised trials of skipping breakfast performed to date is published today in this journal. The studies varied widely in duration and quality, and seven looked at changes in weight as well as changes in energy usage. The conclusions were the same as in recent, largely ignored qualitative reviews namely, that no evidence supports the claim that skipping breakfast makes you gain weight or adversely reduces your resting metabolic rate.

Ingen fara med att sluta äta frukost alltså, och kanske en del fördelar, såväl för hälsa, ekonomi som tidstillgång. Det senare, att ”få” 20 minuter extra varje morgon, har jag upplevt som särskilt behagligt. Man kan sova eller vila lite längre, eller jobba lite mer, istället för att sitta och äta. Rekommenderas!

Att äta från gemensam tallrik

Bildresultat för shared food

Marginal Revolution uppmärksammar en studie, ”Shared Plates, Shared Minds: Consuming from a Shared Plate Promotes Cooperation”, som finner att människor som äter mat från samma tallrik uppvisar tecken på att vara mer samarbetsvilliga:

[W]e provide empirical support that eating style influences cooperation. We found eating from shared plates requires coordination, leading people to cooperate more with their food consumption partner than when eating from individual plates. This increase in cooperation occurred among friends and strangers, suggesting it does not require interaction partners to feel closer. These results suggest that to increase cooperation, serve food from shared plates (e.g., family style) rather than from individual plates.

Samarbete är i regel bra – men det positiva utfallet av att äta från gemensam tallrik måste vägas mot den psykologiska kostnad som åtminstone jag erfar av dylikt ätande. Jag vill ha min mat för mig själv. Jag finner det stressande när andra tar samtidigt av det jag äter. Jag misstänker att personer som reagerar som jag inte är särskilt samarbetsvilliga till att börja med – och kanske är det vi som, mer än andra, skulle behöva börja äta från gemensam tallrik. Men fastän jag är medveten om denna nya forskning vill jag inte det.

Hur få barn att äta grönsaker?

Det har blivit vanligt bland många nationalekonomer att se med viss skepsis på förmågan att generera gott beteende med materiella incitament. Sådana kan förstöra den inneboende motivation människor kan ha för att göra gott, menar man. En ny studie, ”Eating for Pleasure or Profit: The Effect of Incentives on Children’s Enjoyment of Vegetables”, publicerad i Psychological Science, undersöker om detta stämmer för en viktig typ av vardagssituation: barns grönsaksätande. Studien jämför effekten av materiella incitament, sociala incitament och inga incitament och finner:

Liking increased more in the three intervention conditions than in the control condition, and there were no significant differences between the intervention conditions. These effects were maintained at follow-up. Children in both reward conditions increased consumption, and these effects were maintained for 3 months; however, the effects of exposure with no reward became nonsignificant by 3 months. These results indicate that external rewards do not necessarily produce negative effects and may be useful in promoting healthful eating.

Onekligen en intressant slutsats — och en användbar upplysning för föräldrar.

Matvanor påverkar avkommans hälsa

Hur ens barn mår beror inte bara på social uppväxtmiljö utan också på genetiska faktorer. En ny studie, ”Paternally Induced Transgenerational Environmental Reprogramming of Metabolic Gene Expression in Mammals”, publicerad i Cell, finner en genetisk effekt på små möss av faderns matvanor:

Offspring of males fed a low-protein diet exhibited elevated hepatic expression of many genes involved in lipid and cholesterol biosynthesis and decreased levels of cholesterol esters, relative to the offspring of males fed a control diet. Epigenomic profiling of offspring livers revealed numerous modest (∼20%) changes incytosine methylation depending on paternal diet, including reproducible changes in methylation over a likely enhancer for the key lipid regulator Ppara. These results, in conjunction with recent human epidemiological data, indicate that parental diet can affect cholesterol and lipid metabolism in offspring and define a model system to study environmental reprogramming of the heritable epigenome.

Detta kan även ha implikationer för människor:

Taken together, these studies suggest that a better understanding of the environment experienced by our parents, such as diet, may be a useful clinical tool for assessing disease risk for illnesses, such as diabetes or heart disease.

Om du funderar på att bli pappa kanske du särskilt bör fundera igenom dina kostvanor.

Svält trots mycket mat

Faran med planekonomi illustreras i den nya studien ”The Institutional Causes of China’s Great Famine, 1959-61”:

This paper investigates the institutional causes of China’s Great Famine. It presents two empirical findings: 1) in 1959, when the famine began, food production was almost three times more than population subsistence needs; and 2) regions with higher per capita food production that year suffered higher famine mortality rates, a surprising reversal of a typically negative correlation. A simple model based on historical institutional details shows that these patterns are consistent with the policy outcomes in a centrally planned economy in which the government is unable to easily collect and respond to new information in the presence of an aggregate shock to production.

Ekonomipristagaren F. A. Hayek har tydligare än de flesta förklarat hur marknadsekonomin fungerar som en kunskapsgenererande process, inte minst via prissystemet, utan vilken det är mycket svårt att effektivt allokera resurser — se ”Economics and Knowledge” och ”The Use of Knowledge in Society”. Studiens resultat påminner mig även om ekonomipristagaren Amartya Sens analys i Poverty and Famines, i vilken han finner att det ofta inte är brist på mat som orsakar hungersnöd. Snarare avgör politisk-institutionella faktorer.

Smalare kropp pga. konkurrens

Vad får vissa att vara missnöjda med sin kropp och vilja bli smalare? En ny studie, ”Intrasexual Competition and Eating Restriction in Heterosexual and Homosexual Individuals”, publicerad i Evolution and Human Behavior, antyder att konkurrens om potentiella partner kan spela en roll:

Restrictive eating attitudes and behaviors have been hypothesized to be related to processes of intrasexual competition. According to this perspective, within-sex competition for status serves the adaptive purpose of attracting mates. As such, status competition salience may lead to concerns of mating desirability. For heterosexual women and gay men, such concerns revolve around appearing youthful and, thus, thinner. Following this logic, we examined how exposure to high-status and competitive (but not thin or highly attractive) same-sex individuals would influence body image and eating attitudes in heterosexual and in gay/lesbian individuals. Results indicated that for heterosexuals, intrasexual competition cues led to greater body image dissatisfaction and more restrictive eating attitudes for women, but not for men. In contrast, for homosexual individuals, intrasexual competition cues led to worse body image and eating attitudes for gay men, but not for lesbian women. These findings support the idea that the ultimate explanation for eating disorders is related to intrasexual competition.

Tre små observationer/reflexioner:

  1. De som söker kvinnlig partner (oavsett sexuell läggning) påverkas, som det verkar, inte av en närvaro av individer med hög status och konkurrenskraft. Följaktligen verkar det vara män (oavsett sexuell läggning) som främst premierar smala/unga utseenden — eller är det mest vad de som konkurrerar om män som partner tror?
  2. Jag fann det intressant att det inte vara smala/unga utseenden som fick heterosexuella kvinnor och homosexuella män att vilja se smalare och yngre ut utan hög status och konkurrenskraft i vidare mening. Om man bekymrar sig över reklam med smala modeller, och deras inverkan på andra, bör man möjligen, mot bakgrund av detta resultat, beakta att missnöje med kroppar inte behöver vara relaterade till andra kroppars utseende.
  3. Varför inte göra som jag och förkasta den romantiska kärleken? Då kan man strunta i denna konkurrens och vara nöjd med sin kropp! (Jag önskar att det vore så enkelt…)

Se även det tidigare inlägget ”Smala bögar, tjocka flator”.

Tjockare barn och tjockare gravida

Snabbmat verkar kunna minska sannolikheten för att barn är olyckliga. Men sådan mat kanske inte enbart är välgörande, särskilt inte i ett längre perspektiv. En ny studie, ”The Effect of Fast Food Restaurants on Obesity and Weight Gain”, publicerad i American Economic Journal: Economic Policy, visar på en kroppsexpanderande effekt för vissa:

We investigate how changes in the supply of fast food restaurants affect weight outcomes of 3 million children and 3 million pregnant women. Among ninth graders, a fast food restaurant within 0.1 miles [160 m] of a school results in a 5.2 percent increase in obesity rates. Among pregnant women, a fast-food restaurant within 0.5 miles [800 m] of residence results in a 1.6 percent increase in the probability of gaining over 20 kilos.

Härligt, härligt men farligt, farligt.