Fler män än kvinnor

När det finns betydligt fler män än kvinnor på en plats kan det, enligt den nya studien ”It’s Raining Men! Hallelujah? The Long-Run Consequences of Male-Biased Sex Ratios”, ha viktiga kulturella konsekvenser:

We document the short- and long-run effects of male-biased sex ratios. We exploit a natural historical experiment where large numbers of male convicts and far fewer female convicts were sent to Australia in the 18th and 19th centuries. In areas with more male-biased sex ratios, women were historically more likely to get married and less likely to work outside the home. In these areas today, both men and women continue to have more conservative attitudes towards women working, and women work fewer hours outside the home. While these women enjoy more leisure, they are also less likely to work in high-ranking occupations.

Några reflexioner:

  • Detta är ytterligare en studie som visar att värderingar inte uppkommer i ett vakum utan att de kan relateras till omständigheter i livet. Det implicerar också att värderingar sällan är enkla att förändra så länge strukturella förhållanden är eller var av ett visst slag.
  • Ett särskilt intressant resultat tycker jag är varaktigheten i effekten. Även efter det att könsbalansen är återställd kvarstår dessa mer konservativa attityder. Det tyder på persistens också efter det att strukturella förhållanden ändras.
  • En fråga man kan ställa sig är om resultatet i viss mån har att göra med att den population som studeras bestod av kriminella till att börja med.
  • Nu är nog inte sexuell läggning, särskilt inte för män, flexibel, men man skulle kanske önska att den vore det, t.ex. i situationer som denna, där antalet män översiger antalet kvinnor. Då skulle män, istället för att bli frustrerade och istället för att inta konservativa attityder, lätt kunna finna andra män istället.

Kvinnlig autonomi gav tillväxt

Vad förklarar långsiktig ekonomisk tillväxt? Det finns givetvis många faktorer, men en som inte har fått så mycket uppmärksamhet hittills är kvinnlig autonomi. Enligt en ny studie verkar denna faktor ha spelat en tydlig roll i Europas ekonomiska utveckling. Forskarna använder den ålder vid vilken kvinnor gifte sig som indikator på deras autonomi: ju lägre ålder vid ingående av äktenskap, desto mindre fri var kvinnan att forma sitt eget liv. Denna ålder varierade runtom i Europa, och det verkar som om den relativt höga åldern för att gifta sig kan utgöra en viktig delförklaring till Sveriges starka ekonomiska utveckling under andra halvan av 1800-talet och framåt:

This continued in the early 19th century, when especially South Eastern Europe had low rates. In contrast, Scandinavia and Central Europe, including Switzerland and Austria, had quite high female autonomy values. These are exactly those countries that became ”superstars” in the Second Industrial Revolution, which took place shortly thereafter in the late 19th and early 20th centuries.

Forskarna kopplar bl.a. kvinnlig autonomi till högre utbildning och läskunnighet. Deras slutsats:

In sum, the empirical results suggest that economies with more female autonomy became (or remained) superstars in economic development. The female part of the population needed to contribute to overall human capital formation and prosperity, otherwise the competition with other economies was lost. Institutions that excluded women from developing human capital – such as being married early, and hence, often dropping out of independent, skill-demanding economic activities – prevented many economies from being successful in human history.

Viktigt att beakta när man utformar formella och informella regelverk i en ekonomi.

En extraordinär domare

Notorious RBG Giclée by Corey Singletary

Jag har just sett dokumentärfilmen RBG, om Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol. En mycket imponerande och inspirerande person! Det kan man tycka utan att hålla med henne i sak i alla frågor, vilket exemplifierades i filmen av hennes vänskap med den konservative domaren Antonin Scalia och av beundrande ord av den republikanske senatorn Orrin Hatch.

Några av de saker jag tycker om hos henne:

  • Hennes kamp för lika rättigheter för kvinnor och för olika minoriteter utifrån en förståelse av USA:s konstitution som innefattandes likabehandling.
  • Den intellektuella styrka, och den personliga behärskning, hon ständigt visar prov på. Lågmäldhet i kombination med kompetens!
  • Hennes insikt att livet inte bara består av jobb (även om hon tar det på största allvar); faktum är att hon antyder att man gör ett bättre jobb om andra passioner finns, som bjuder avkoppling och tankar på annat. Hennes två primära aktiviteter förutom jobbet har jag också funnit viktiga för ett gott liv: opera och motionerande.
  • Hennes förmåga att skilja på sak och person och att uppskatta, och lyssna till, personer av annan politisk uppfattning.

Du kan t.ex. hyra filmen på iTunes. Och följa bloggen om henne: Notorious R.B.G.

Hur påverkas flickor av kvinnliga lärare?

Bildresultat för female teacher

Diskussionen om skolan är intensiv i Sverige. Som tur är bedrivs en hel del bra forskning om hur elevers prestationer bestäms och vad som kan göras för att förbättra dessa. Här vill jag lyfta fram två studier från Sydkorea som visar att flickor presterar bättre när de har kvinnliga lärare.

Detta gäller på kort sikt, enligt studien ”The Impact of Teacher–Student Gender Matches: Random Assignment Evidence from South Korea” (preliminär gratisversion här):

We use the random assignment of students to Korean middle school classrooms and show that the female students perform substantially better on standardized tests when assigned to female teachers … We find evidence that teacher behavior drives the increase in female students’ achievement.

Detta gäller även på långt sikt, enligt studien ”Persistent Effects of Teacher-Student Gender Matches” (preliminär gratisversion här):

We replicate the existing literature that examines contemporaneous effects, and find that female students taught by a female versus a male teacher score higher on standardized tests compared to male students even five years later. We also find that having a female math teacher in 7th grade increases the likelihood that female students attend a STEM-focused high school, take higher-level math courses, and aspire to a STEM degree. These effects are driven by changes in students’ attitudes and choices.

Om målet är att öka andelen kvinnliga studenter och yrkesutövare på STEM-området förefaller resultaten ovan högst relevanta.

Men hur går det för pojkarna? På kort sikt påverkas, enligt den första studien, inte pojkar av att ha kvinnliga lärare, men det finns tecken på att en del pojkar presterar sämre på lång sikt med kvinnliga lärare, enligt den andra studien.

En annan fråga rör generaliserbarheten i resultaten. Kan det finnas kulturella skillnader, och systematiska beteendeskillnader mellan hur manliga och kvinnliga lärare beter sig, mellan Sydkorea och länder som Sverige som skulle kunna förändra dessa resultat?

När känslor styr människors uppfattningar

John Stuart Mill argumenterade för följande i The Subjection of Women:

That the principle which regulates the existing social relations between the two sexes—the legal subordination of one sex to the other—is wrong in itself, and now one of the chief hindrances to human improvement; and that it ought to be replaced by a principle of perfect equality, admitting no power or privilege on the one side, nor disability on the other.

Men han insåg ett huvudproblem – nämligen att många intog en attityd i frågan på känslomässig grund, vilket gör argument i sak oförmögna att förändra attityden. Han beskriver det här problemet i början av boken:

So long as an opinion is strongly rooted in the feelings, it gains rather than loses in stability by having a preponderating weight of argument against it. For if it were accepted as a result of argument, the refutation of the argument might shake the solidity of the conviction; but when it rests solely on feeling, the worse it fares in argumentative contest, the more persuaded its adherents are that their feeling must have some deeper ground, which the arguments do not reach; and while the feeling remains, it is always throwing up fresh intrenchments of argument to repair any breach made in the old. And there are so many causes tending to make the feelings connected with this subject the most intense and most deeply-rooted of all those which gather round and protect old institutions and customs, that we need not wonder to find them as yet less undermined and loosened than any of the rest by the progress of the great modern spiritual and social transition; nor suppose that the barbarisms to which men cling longest must be less barbarisms than those which they earlier shake off.

Vilken utmaning för den förnuftsinriktade människa som försöker förändra en allmänt spridd attityd genom argument! Men å andra sidan oerhört viktig att känna till och beakta när man ger sig in i den offentliga debatten. Utmaningen är att stå kvar på solid intellektuell grund i sina uppfattningar, att ha kvar viljan och energin att sprida dem vidare – men att också i detta använda sig av medel som talar till känslor.

Gynnades kvinnor av den norska kvoteringslagen?

År 2006 införde Norge en kvoteringslag som stipulerar att minst 40 procent av styrelserna i börsbolag och statligt ägda bolag skulle vara av vardera könet. Har denna lag varit gynnsam för Norges kvinnor?

Den just publicerade studien ”Breaking the Glass Ceiling? The Effect of Board Quotas on Female Labour Market Outcomes in Norway” (preliminär gratisversion här) finner följande:

We document that the women appointed to these boards post-reform were observably more qualified than their female predecessors along many dimensions, and that the gender gap in earnings within boards fell substantially. However, we see no robust evidence that the reform benefited the larger set of women employed in the companies subject to the quota. Moreover, the reform had no clear impact on highly qualified women whose qualifications mirror those of board members but who were not appointed to boards. Finally, we find mixed support for the view that the reform affected the decisions of young women. While the reform was not accompanied by any change in female enrollment in business education programmes, we do see some improvements in labour market outcomes for young women with graduate business degrees in their early career stages; however, we observe similar improvements for young women with graduate science degrees, suggesting this may not be due to the reform. 

Det tycks alltså som om lagen har varit gynnsam för de kvinnor som har kunnat ta plats i styrelserna, men att den inte har lyckats generera några särskilt tydliga, allmänna fördelar för yrkesverksamma kvinnor.

Döttrar formar fäder

Ny forskning tyder på att män kan bli mer jämlika i sina attityder av att ha unga döttrar. I studien ”The ‘Mighty Girl’ Effect: Does Parenting Daughters Alter Attitudes towards Gender Norms?” fastslår forskarna:

We study the effect of parenting daughters on attitudes towards gender norms in the UK; specifically, attitudes towards the traditional male breadwinner norm in which it is the husband’s role to work and the wife’s to stay at home. We find robust evidence that rearing daughters decreases fathers’ likelihood to hold traditional attitudes. This result is driven by fathers of school-aged daughters, for whom the effects are robust to the inclusion of individual fixed effects. Our estimates suggest that fathers’ probability to support traditional gender norms declines by approximately 3%age points (8%) when parenting primary school-aged daughters and by 4%age points (11%) when parenting secondary school-aged daughters. The effect on mothers’ attitudes is generally not statistically significant.

En illustration ges i denna figur:

gpy063f1

Genomsnittliga attityder mot traditionella könsnormer
Urvalet består av par med minst ett barn i hushållet. Panel A visar genomsnittligt instämmande i påståendet ”mannen ska jobba och frun stanna hemma” (skala 1–5), uppdelat på barnens kön. Panel B visar andelen observationer med ”traditionella attityder” när den beroende variabeln är binär, uppdelat på barnens kön.

Dessa skillnader för fäderna beläggs sedan i studien genom noggrann statistisk analys. Forskarna kan inte fastslå mekanismen bakom resultaten men tror att det handlar om att män med döttrar får en direkt och stark inblick i flickors liv och villkor. Detta antyder bl.a. att mäns attityder till könsroller inte är skrivna i sten utan att de kan förändras med upplevelser under livets gång. Frågan är bara: Hur går det att påverka män med ”traditionella attityder” som inte har döttrar? Om man så önskar göra. Och en slutlig fundering: Vad fick fäder att vid en viss punkt i historien bli känsliga för hur deras döttrars framtid såg ut? Varför påverkades inte män under medeltiden på detta sätt och blev jämställdhetsinriktade? Krävs en viss ”kulturell öppenhet” eller modernitet först, som i kombination med döttrar ger fäder en impuls att bry sig om deras väl och ve i vidare mening?

Se tidigare inlägg: