Kan individualism gynna jämställdhet?

Bildresultat för equality women

Jag har tidigare påpekat att en hel del forskning visar att individualism, som en del av ett lands kultur, har positiva effekter på såväl ekonomi som politik. Individualism mäts ofta med hjälp av det mått som Geert Hofstede skapade:

The high side of this dimension, called Individualism, can be defined as a preference for a loosely-knit social framework in which individuals are expected to take care of only themselves and their immediate families. Its opposite, Collectivism, represents a preference for a tightly-knit framework in society in which individuals can expect their relatives or members of a particular ingroup to look after them in exchange for unquestioning loyalty. A society’s position on this dimension is reflected in whether people’s self-image is defined in terms of “I” or “we.”

Kan en kultur som präglas av individualism även leda till bättre kulturella utfall? En ny studie, ”Does Individualism Promote Gender Equality?”, undersöker effekterna på jämställdhet. Resultat:

Using individual level data from World Values Surveys, we find that individualism is significantly associated with support for gender equal attitudes regarding employment, income, education, and political leadership. Individualism is also associated with greater levels of female employment and educational attainment, and lower levels of fertility. These results are robust to controlling for income, education, religion, historical plough use, gendered language, and country-time fixed effects. Our within country analysis allows us to isolate the impact of individualism from other confounding effects. Using historical rainfall variation as an instrument for individualism, we find that the exogenous portion of individualism reduces support for patriarchal attitudes and fertility, and it increases female employment and educational attainment. These effects are economically large.

Dvs. individualism – som gör att kvinnan ses som individ och som fri att förverkliga sig själv, snarare än att underordna sig kollektiva normer – verkar leda till såväl mer jämställda attityder som mer jämställda utfall. Leve individualismen (även av detta skäl)!

Förklaringen till att flickor är underrepresenterade i matematikintensiva ämnen

Lawrence Summers hamnade i hetluften när han framförde hypotesen att flickors och kvinnors underrepresentation i matematikintensiva akademiska ämnen hade med kognitiv förmåga att göra – i korthet att det fanns fler män bland dem som är riktigt smarta. Nu visar en ny studie, ”Girls’ Comparative Advantage in Reading Can Largely Explain the Gender Gap in Math-Related Fields”, följande:

Using individual-level data on 300,000 15-y-old students in 64 countries, we show that the difference between a student performance in reading and math is 80% of a standard deviation (SD) larger for girls than boys, a magnitude considered as very large. When this difference is controlled for, the gender gap in students’ intentions to pursue math-intensive studies and careers is reduced by around 75%, while gender gaps in self-concept in math, declared interest for math or attitudes toward math entirely disappear.

Det verkar alltså inte primärt röra sig om att pojkar är bättre än flickor på matte i absolut mening utan snarare om att flickor är betydligt bättre, relativt sin matematiska förmåga, på att läsa än pojkar. De har alltså, med det nationalekonomiska uttryck författarna använder i sin titel, en komparativ fördel i icke-matematikintensiva ämnen.

Är det klokt att be om ursäkt offentligt?

Under sin tid som rektor för Harvard University diskuterade Lawrence Summers vid en konferens hur det kommer sig att det är fler män än kvinnor i naturvetenskapen, särskilt i högre positioner. Han sa bl.a. följande:

So my best guess, to provoke you, of what’s behind all of this is that the largest phenomenon, by far, is the general clash between people’s legitimate family desires and employers’ current desire for high power and high intensity, that in the special case of science and engineering, there are issues of intrinsic aptitude, and particularly of the variability of aptitude, and that those considerations are reinforced by what are in fact lesser factors involving socialization and continuing discrimination.

Han menade alltså att inneboende (biologiskt bestämda) skillnader i kognitiv förmåga, särskilt ibland de mest begåvade, utgör den viktigaste förklaringsfaktorn. Detta uttalande väckte stor uppmärksamhet, och många menar att hans avgång något år därefter berodde på att många tunga akademiker, inte minst på Harvard, fann hans tes felaktig och förkastlig.

Nå, i studien ”Does Apologizing Work? An Empirical Test of the Conventional Wisdom” undersöks bl.a. hur människor reagerar på när en offentlig person som Summers ber om ursäkt för ett kontroversiellt uttalande. Gör det människor mer sympatiskt inställda?

I experimentet fick ungefär hälften ta del av en variant av hur historien fortsatte som antyder att Summers inte bad om ursäkt; övriga fick ta del av en variant där han tycktes be om ursäkt:

Variant 1 (Non-apologetic): Summers defended himself by saying he believed that “raising questions, discussing multiple factors that may explain a difficult problem, and seeking to understand how they interrelate is vitally important.”

Version 2 (Apologetic): Summers ended up apologizing for his statements. “I deeply regret the impact of my comments and apologize for not having weighed them more carefully,” Summers wrote in an open letter to the Harvard community. “I was wrong to have spoken in a way that has resulted in an unintended signal of discouragement to talented girls and women. As a university president, I consider nothing more important than helping to create an environment, at Harvard and beyond, in which every one of us can pursue our intellectual passions and realize our aspirations to the fullest possible extent.”

Det visar sig att människor antingen inte påverkades av om en ursäkt gavs eller att de blev mer negativt inställda och mer benägna att förespråka att personen straffas för sitt uttalande. Detta antyder att det kan vara kontraproduktivt för en politiker eller annan offentlig person som trampar i klaveret att ödmjuka sig och be om förlåtelse.

Hur kan en sådan reaktion förklaras? I studien anges följande som möjliga förklaringar:

Many see strength as an important component of leadership, and apologizing can be perceived as a sign of weakness. This is especially true in cases where observers may feel that the original infraction is “no big deal,” or a fake controversy stirred up by the media or political opponents. Furthermore, social psychology literature suggests that under certain circumstances social risk-taking and the breaking of taboos can be perceived as attractive. A politician who apologizes is following a conventional and risk-averse path, and this may increase the desire of others to punish the individual in question.

Det är svårt att tänka sig att Donald Trump ber om ursäkt för något. De som tävlar mot honom kanske bör följa hans exempel om de gör något snedsteg?

Fler män än kvinnor

När det finns betydligt fler män än kvinnor på en plats kan det, enligt den nya studien ”It’s Raining Men! Hallelujah? The Long-Run Consequences of Male-Biased Sex Ratios”, ha viktiga kulturella konsekvenser:

We document the short- and long-run effects of male-biased sex ratios. We exploit a natural historical experiment where large numbers of male convicts and far fewer female convicts were sent to Australia in the 18th and 19th centuries. In areas with more male-biased sex ratios, women were historically more likely to get married and less likely to work outside the home. In these areas today, both men and women continue to have more conservative attitudes towards women working, and women work fewer hours outside the home. While these women enjoy more leisure, they are also less likely to work in high-ranking occupations.

Några reflexioner:

  • Detta är ytterligare en studie som visar att värderingar inte uppkommer i ett vakum utan att de kan relateras till omständigheter i livet. Det implicerar också att värderingar sällan är enkla att förändra så länge strukturella förhållanden är eller var av ett visst slag.
  • Ett särskilt intressant resultat tycker jag är varaktigheten i effekten. Även efter det att könsbalansen är återställd kvarstår dessa mer konservativa attityder. Det tyder på persistens också efter det att strukturella förhållanden ändras.
  • En fråga man kan ställa sig är om resultatet i viss mån har att göra med att den population som studeras bestod av kriminella till att börja med.
  • Nu är nog inte sexuell läggning, särskilt inte för män, flexibel, men man skulle kanske önska att den vore det, t.ex. i situationer som denna, där antalet män översiger antalet kvinnor. Då skulle män, istället för att bli frustrerade och istället för att inta konservativa attityder, lätt kunna finna andra män istället.

Kvinnlig autonomi gav tillväxt

Vad förklarar långsiktig ekonomisk tillväxt? Det finns givetvis många faktorer, men en som inte har fått så mycket uppmärksamhet hittills är kvinnlig autonomi. Enligt en ny studie verkar denna faktor ha spelat en tydlig roll i Europas ekonomiska utveckling. Forskarna använder den ålder vid vilken kvinnor gifte sig som indikator på deras autonomi: ju lägre ålder vid ingående av äktenskap, desto mindre fri var kvinnan att forma sitt eget liv. Denna ålder varierade runtom i Europa, och det verkar som om den relativt höga åldern för att gifta sig kan utgöra en viktig delförklaring till Sveriges starka ekonomiska utveckling under andra halvan av 1800-talet och framåt:

This continued in the early 19th century, when especially South Eastern Europe had low rates. In contrast, Scandinavia and Central Europe, including Switzerland and Austria, had quite high female autonomy values. These are exactly those countries that became ”superstars” in the Second Industrial Revolution, which took place shortly thereafter in the late 19th and early 20th centuries.

Forskarna kopplar bl.a. kvinnlig autonomi till högre utbildning och läskunnighet. Deras slutsats:

In sum, the empirical results suggest that economies with more female autonomy became (or remained) superstars in economic development. The female part of the population needed to contribute to overall human capital formation and prosperity, otherwise the competition with other economies was lost. Institutions that excluded women from developing human capital – such as being married early, and hence, often dropping out of independent, skill-demanding economic activities – prevented many economies from being successful in human history.

Viktigt att beakta när man utformar formella och informella regelverk i en ekonomi.

En extraordinär domare

Notorious RBG Giclée by Corey Singletary

Jag har just sett dokumentärfilmen RBG, om Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol. En mycket imponerande och inspirerande person! Det kan man tycka utan att hålla med henne i sak i alla frågor, vilket exemplifierades i filmen av hennes vänskap med den konservative domaren Antonin Scalia och av beundrande ord av den republikanske senatorn Orrin Hatch.

Några av de saker jag tycker om hos henne:

  • Hennes kamp för lika rättigheter för kvinnor och för olika minoriteter utifrån en förståelse av USA:s konstitution som innefattandes likabehandling.
  • Den intellektuella styrka, och den personliga behärskning, hon ständigt visar prov på. Lågmäldhet i kombination med kompetens!
  • Hennes insikt att livet inte bara består av jobb (även om hon tar det på största allvar); faktum är att hon antyder att man gör ett bättre jobb om andra passioner finns, som bjuder avkoppling och tankar på annat. Hennes två primära aktiviteter förutom jobbet har jag också funnit viktiga för ett gott liv: opera och motionerande.
  • Hennes förmåga att skilja på sak och person och att uppskatta, och lyssna till, personer av annan politisk uppfattning.

Du kan t.ex. hyra filmen på iTunes. Och följa bloggen om henne: Notorious R.B.G.

Hur påverkas flickor av kvinnliga lärare?

Bildresultat för female teacher

Diskussionen om skolan är intensiv i Sverige. Som tur är bedrivs en hel del bra forskning om hur elevers prestationer bestäms och vad som kan göras för att förbättra dessa. Här vill jag lyfta fram två studier från Sydkorea som visar att flickor presterar bättre när de har kvinnliga lärare.

Detta gäller på kort sikt, enligt studien ”The Impact of Teacher–Student Gender Matches: Random Assignment Evidence from South Korea” (preliminär gratisversion här):

We use the random assignment of students to Korean middle school classrooms and show that the female students perform substantially better on standardized tests when assigned to female teachers … We find evidence that teacher behavior drives the increase in female students’ achievement.

Detta gäller även på långt sikt, enligt studien ”Persistent Effects of Teacher-Student Gender Matches” (preliminär gratisversion här):

We replicate the existing literature that examines contemporaneous effects, and find that female students taught by a female versus a male teacher score higher on standardized tests compared to male students even five years later. We also find that having a female math teacher in 7th grade increases the likelihood that female students attend a STEM-focused high school, take higher-level math courses, and aspire to a STEM degree. These effects are driven by changes in students’ attitudes and choices.

Om målet är att öka andelen kvinnliga studenter och yrkesutövare på STEM-området förefaller resultaten ovan högst relevanta.

Men hur går det för pojkarna? På kort sikt påverkas, enligt den första studien, inte pojkar av att ha kvinnliga lärare, men det finns tecken på att en del pojkar presterar sämre på lång sikt med kvinnliga lärare, enligt den andra studien.

En annan fråga rör generaliserbarheten i resultaten. Kan det finnas kulturella skillnader, och systematiska beteendeskillnader mellan hur manliga och kvinnliga lärare beter sig, mellan Sydkorea och länder som Sverige som skulle kunna förändra dessa resultat?