Studenters utvärdering av lärare missgynnar kvinnor

Detta med att mäta har sina för- och sina nackdelar. En viktig fördel är att prestationer beläggs och att de därmed kan utvärderas. En nackdel påvisas i den nya studien ”Gender Bias in Teaching Evaluations”:

This paper provides new evidence on gender bias in teaching evaluations. We exploit a quasi-experimental dataset of 19,952 student evaluations of university faculty in a context where students are randomly allocated to female or male instructors. Despite the fact that neither students’ grades nor self-study hours are affected by the instructor’s gender, we find that women receive systematically lower teaching evaluations than their male colleagues. This bias is driven by male students’ evaluations, is larger for mathematical courses, and particularly pronounced for junior women.

Detta riskerar att påverka kvinnliga lärares karriärer negativt, om inte utvärderingarna bedöms i ljuset av ovan nämnda forskningsresultat.

Könsskillnader i villighet att betala skatt

Den nya studien ”Gender, Social Value Orientation and Tax Compliance” bekräftar att kvinnor är mer villiga att uppge sin inkomst inför betalning av skatt än män:

We conducted a large cross-national tax compliance experiment carried out in Italy, U.K., U.S., Sweden, and Romania, and assessed tax compliance as reported income as a percentage of total earned income in the experiment. We uncover that women declare a significantly higher percentage of their income than men in all five countries.

Ett nytt resultat är dock att detta inte verkar bero på att kvinnor är mer allmänt prosociala än män:

While some scholars have argued that differences in honesty between men and women is actually being mediated by the fact that women are more prosocial than men, we find that women are not more prosocial than men in all countries. Furthermore, though overall women tend to be more prosocial on average than men, SVO [Social Value Orientation] has no mediation effect between gender and tax compliance. We conclude then that although differences in prosociality between men and women seem to be context dependent, differences in tax compliance are indeed much more consistent.

Frågan är då: Vad beror denna skillnad i skattebetalningsvilja på? Kanske kvinnor gynnas mer än män av offentliga utgifter?

Fler män än kvinnor

När det finns betydligt fler män än kvinnor på en plats kan det, enligt den nya studien ”It’s Raining Men! Hallelujah? The Long-Run Consequences of Male-Biased Sex Ratios”, ha viktiga kulturella konsekvenser:

We document the short- and long-run effects of male-biased sex ratios. We exploit a natural historical experiment where large numbers of male convicts and far fewer female convicts were sent to Australia in the 18th and 19th centuries. In areas with more male-biased sex ratios, women were historically more likely to get married and less likely to work outside the home. In these areas today, both men and women continue to have more conservative attitudes towards women working, and women work fewer hours outside the home. While these women enjoy more leisure, they are also less likely to work in high-ranking occupations.

Några reflexioner:

  • Detta är ytterligare en studie som visar att värderingar inte uppkommer i ett vakum utan att de kan relateras till omständigheter i livet. Det implicerar också att värderingar sällan är enkla att förändra så länge strukturella förhållanden är eller var av ett visst slag.
  • Ett särskilt intressant resultat tycker jag är varaktigheten i effekten. Även efter det att könsbalansen är återställd kvarstår dessa mer konservativa attityder. Det tyder på persistens också efter det att strukturella förhållanden ändras.
  • En fråga man kan ställa sig är om resultatet i viss mån har att göra med att den population som studeras bestod av kriminella till att börja med.
  • Nu är nog inte sexuell läggning, särskilt inte för män, flexibel, men man skulle kanske önska att den vore det, t.ex. i situationer som denna, där antalet män översiger antalet kvinnor. Då skulle män, istället för att bli frustrerade och istället för att inta konservativa attityder, lätt kunna finna andra män istället.

Hur påverkas flickor av kvinnliga lärare?

Bildresultat för female teacher

Diskussionen om skolan är intensiv i Sverige. Som tur är bedrivs en hel del bra forskning om hur elevers prestationer bestäms och vad som kan göras för att förbättra dessa. Här vill jag lyfta fram två studier från Sydkorea som visar att flickor presterar bättre när de har kvinnliga lärare.

Detta gäller på kort sikt, enligt studien ”The Impact of Teacher–Student Gender Matches: Random Assignment Evidence from South Korea” (preliminär gratisversion här):

We use the random assignment of students to Korean middle school classrooms and show that the female students perform substantially better on standardized tests when assigned to female teachers … We find evidence that teacher behavior drives the increase in female students’ achievement.

Detta gäller även på långt sikt, enligt studien ”Persistent Effects of Teacher-Student Gender Matches” (preliminär gratisversion här):

We replicate the existing literature that examines contemporaneous effects, and find that female students taught by a female versus a male teacher score higher on standardized tests compared to male students even five years later. We also find that having a female math teacher in 7th grade increases the likelihood that female students attend a STEM-focused high school, take higher-level math courses, and aspire to a STEM degree. These effects are driven by changes in students’ attitudes and choices.

Om målet är att öka andelen kvinnliga studenter och yrkesutövare på STEM-området förefaller resultaten ovan högst relevanta.

Men hur går det för pojkarna? På kort sikt påverkas, enligt den första studien, inte pojkar av att ha kvinnliga lärare, men det finns tecken på att en del pojkar presterar sämre på lång sikt med kvinnliga lärare, enligt den andra studien.

En annan fråga rör generaliserbarheten i resultaten. Kan det finnas kulturella skillnader, och systematiska beteendeskillnader mellan hur manliga och kvinnliga lärare beter sig, mellan Sydkorea och länder som Sverige som skulle kunna förändra dessa resultat?

Döttrar formar fäder

Ny forskning tyder på att män kan bli mer jämlika i sina attityder av att ha unga döttrar. I studien ”The ‘Mighty Girl’ Effect: Does Parenting Daughters Alter Attitudes towards Gender Norms?” fastslår forskarna:

We study the effect of parenting daughters on attitudes towards gender norms in the UK; specifically, attitudes towards the traditional male breadwinner norm in which it is the husband’s role to work and the wife’s to stay at home. We find robust evidence that rearing daughters decreases fathers’ likelihood to hold traditional attitudes. This result is driven by fathers of school-aged daughters, for whom the effects are robust to the inclusion of individual fixed effects. Our estimates suggest that fathers’ probability to support traditional gender norms declines by approximately 3%age points (8%) when parenting primary school-aged daughters and by 4%age points (11%) when parenting secondary school-aged daughters. The effect on mothers’ attitudes is generally not statistically significant.

En illustration ges i denna figur:

gpy063f1

Genomsnittliga attityder mot traditionella könsnormer
Urvalet består av par med minst ett barn i hushållet. Panel A visar genomsnittligt instämmande i påståendet ”mannen ska jobba och frun stanna hemma” (skala 1–5), uppdelat på barnens kön. Panel B visar andelen observationer med ”traditionella attityder” när den beroende variabeln är binär, uppdelat på barnens kön.

Dessa skillnader för fäderna beläggs sedan i studien genom noggrann statistisk analys. Forskarna kan inte fastslå mekanismen bakom resultaten men tror att det handlar om att män med döttrar får en direkt och stark inblick i flickors liv och villkor. Detta antyder bl.a. att mäns attityder till könsroller inte är skrivna i sten utan att de kan förändras med upplevelser under livets gång. Frågan är bara: Hur går det att påverka män med ”traditionella attityder” som inte har döttrar? Om man så önskar göra. Och en slutlig fundering: Vad fick fäder att vid en viss punkt i historien bli känsliga för hur deras döttrars framtid såg ut? Varför påverkades inte män under medeltiden på detta sätt och blev jämställdhetsinriktade? Krävs en viss ”kulturell öppenhet” eller modernitet först, som i kombination med döttrar ger fäder en impuls att bry sig om deras väl och ve i vidare mening?

Se tidigare inlägg:

 

Kvinnor är hökar

På senare år har andelen kvinnor i de församlingar som beslutar om penningpolitiken runtom i världen ökat, även om andelen alltjämt är låg. Se denna figur:

Hur kan detta ha påverkat den penningpolitik som förs? Min gissning var att kvinnor är mer duvaktiga, dvs mer benägna att för en given inflationstakt förespråka låga räntor. Enligt den nya studien ”Do Women Matter in Monetary Policymaking?”, baserad på data från 103 länder under perioden 2002–2016 och varifrån figuren ovan kommer, förhåller det sig tvärtom:

We show that central bank boards with a higher proportion of women set higher interest rates for the same level of inflation. This suggests that women board members have a more hawkish approach to monetary policy.

Tittar man på storleken av denna effekt ser man att den inte är negligerbar. Forskarna sammanfattar:

In terms of magnitude, an increase of one percentage point in inflation results in an interest rate that is 30 basis points higher in a central bank with a 50% share of women members compared to the rate with a 10% share of women.

De genomför också en detaljanalys av Sveriges riksbank:

We confirm this cross-country result in a more granular analysis, where we look at the voting behaviour of members of the executive board of the Sverige Riksbank during the period 2000-2017. A detailed analysis of the voting behaviour of each member of the Riksbank’s Executive Board confirms that, in each meeting, women were more likely than men to propose a change towards a higher interest rate.

Förvånande resultat för mig, som sagt, som kanske styrs lite väl mycket av föreställningen att kvinnor tenderar att inta ”mjukare” hållningar i policyfrågor.

Effekter av kvinnlig rösträtt

I dag är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i kommunalval Sverige. Vad kan kvinnlig rösträtt och kvinnligt röstande ha för ekonomisk-politiska konsekvenser? Några studier:

  • ”Using historical data from six Western European countries for the period 1869–1960, we provide evidence that social spending out of GDP increased by 0.6–1.2% in the short-run as a consequence of women’s suffrage, while the long-run effect is three to eight times larger.” (Källa.)
  • ”[W]omen’s suffrage increases the size of government only in non-catholic countries.” (Källa.)
  • ”Analysing all federal votes held between 1981 and 2003 [in Switzerland], we show that there are large gender gaps in the areas of health, environmental protection, defence spending and welfare policy. The gender gaps typically persist even conditional on socio-economic characteristics. We also find that female policy-makers have a substantial effect on the composition of public spending, but a small effect on the overall size of government.” (Källa.)
  • ”We find that women’s political empowerment was influential for educational attainment. We show that suffrage led to large gains for children from economically disadvantaged backgrounds, which we proxy for with historical levels of education by state and race.  … We find that suffrage increased income alongside education gains. … We conclude by mapping these long-term effects to the contemporaneous impacts of these laws on education spending and childhood health.” (Källa.)
  • ”This paper presents new evidence on how suffrage rights for American women helped children to benefit from the scientific breakthroughs of the bacteriological revolution. Consistent with standard models of electoral competition, suffrage laws were followed by immediate shifts in legislative behavior and large, sudden increases in local public health spending. This growth in public health spending fueled large-scale door-to-door hygiene campaigns, and child mortality declined by 8–15% (or 20,000 annual child deaths nationwide) …” (Källa.)
  • ”This paper examines the relationship between the granting of voting rights to women and protectionism during the interwar years. Public opinion survey evidence from the period indicates that women were more likely than men to hold protectionist attitudes, while panel data analysis of average tariff rates shows that when women were entitled to vote tariffs were, on average, higher.” (Källa.)
  • ”In a difference‐in‐differences regression for Swiss cantonal panel data, we find that the inclusion of women in the electorate has reduced deficits by a statistically significant amount.” (Källa.)

Mitt intryck av litteraturen är att kvinnliga väljare har ändrat politikens inriktning i många länder mot mer av vad man i vid mening kan kalla socialpolitik (och mot mer protektionism). Det verkar dock mindre klart att statens storlek som andel av BNP har så mycket med kvinnligt röstande att skaffa; och om något verkar mer av budgetbalans uppnås när kvinnor deltar i röstandet.