Att känna skuld

I stort finner jag Ann Heberleins tes rätt och riktig:

Att känna skuld bevisar att man har en moralisk identitet, att man vet vad som är fel och rätt. Klander – liksom beröm – är avgörande i utvecklingen till en ansvarstagande människa.”

Detta knyter an till den syn Steven Shavell, professor i rättsekonomi vid Harvard University, torgför.* Del ur abstract:

It is evident that both law and morality serve to channel our behavior. Law accomplishes this primarily through the threat of sanctions if we disobey legal rules. Morality too involves incentives: bad acts may result in guilt and disapprobation, and good acts may result in virtuous feelings and praise. These two very different avenues of effect on our actions are examined in this article from an instrumental perspective.”

Dvs. socialt önskvärt beteende kan stimuleras både genom lagstiftning och genom moral. I den mån människor beter sig samarbetsvilligt och icke-opportunistisk på basis av ”egen moralisk övertygelse” kan det reducera behovet av lagstiftning.

Men även om skuldkänslor kan fylla en positiv funktion vill jag ändå vill problematisera Heberleins tes på två punkter.

  1. Skuldkänslor kan också vara negativa, om de grundas i en tvivelaktig moralsyn. Barn kan t.ex. uppfostras att känna skuld över saker de inte alls borde känna skuld över. Uppfostring innebär i sig ett ansvar, och föräldrar som inducerar skuldkänslor i barn på tvivelaktig grund borde själva känna skuld för att de hämmar barns välmående.
  2. Hennes tes bör förstås som en instrumentell tes, där ord används som om de betyder vad folk tror att de betyder. Det går t.ex. inte att veta ”vad som är fel och rätt” i någon objektiv mening, eftersom all moral är subjektiv. När en pappa säger ”Fy! Så får du inte göra!” till sitt barn säger han egentligen bara att han själv ogillar det barnet gör. Vidare: Ingen har egentligen ansvar för sina handlingar, eftersom vi inte har fri vilja**, och därför bör ingen egentligen känna skuld för något. Men vi talar och tänker som om vi hade fri vilja, troligen för att det ger goda sociala konsekvenser. Det är ett spel vi deltar i, och som del i ett sådant är Heberleins tes troligen användbar.

___________________________

*Shavell, S. (2002). ”Law versus Morality as Regulators of Conduct”, American Law and Economics Review, 4(2): 227–257. Artikeln återfinns i svensk översättning i Marknad och moral – en antologi.
**Se tidigare inlägg om den fria viljan här, här, här och här.

Förvirrad jurist

mcbride_klotz.jpg

Anders Svensson, enligt uppgift jurist och lärare vid Stockholms universitet (som dock inte återfinns på Juridicums hemsida), skriver i SvD idag:

Likabehandlingsprincipen blir bara ett instrument för att operera bort det heteronormativa äktenskapet. … Riksdagen bör alltså tacka nej till denna sofistikerade form av dödshjälp för äktenskapet.

Detta måste vara det allra sämsta argumentet mot en könsneutral äktenskapsbalk. På vilket sätt leder det faktum att två personer av samma kön kan ingå äktenskap till att äktenskapet ”opereras bort” eller får ”dödshjälp”? Det handlar ju om att fler vill och får ingå äktenskap – utan att andras möjlighet därtill beskärs. En förvirrad man, denne Anders Svensson.

På bilden ses Mary McBride och Leslie Klotz förenas i en ceremoni. Hotar det heterosexuella relationer?

Läs även Tor Billgrens kommentar. Samt Mårten Schultz.

Brottsprovokation är fel

En svensk man har arresterats i USA:

Mannen har enligt svenska kvällstidningar och amerikanska medier under nästan ett år chattat med en man som sagt sig vara villig att mot pengar låta svensken ha sex med hans dotter. I själva verket samtalade 40-åringen med en polisagent i Arlington i delstaten Virginia.”

Detta fall knyter an till To Catch a Predator, ett tv-program där vuxna låtsas vara barn som inleder sexuella nätkontakter med andra vuxna och där de senare grips av polis då de ankommer till olika mötesplatser.

Jag ogillar denna typ av brottsprovokation. De män som arresteras har inte haft det lagen förbjuder, dvs. nätkonversation med underåriga, utan de har haft nätkonversation med vuxna som låtsas vara underåriga. Ingen kan säkert säga hur de skulle ha agerat, på nätet och IRL, utanför denna konstruerade situation. De metoder som den amerikanska polisen använder i fall som dessa förefaller mig rättsosäkra. (Notera att det är principen om att arresteras, häktas och dömas på basis av ”fiktiva” brott jag vänder mig emot, inte att personer som faktiskt begår brott av det slag detta handlar om arresteras, häktas och döms.)

Mot denna bakgrund känner jag oro över att regeringen nu låter utreda om brottsprovokation ska tillåtas i Sverige. Och riksåklagaren bör bytas ut.

Rättsstatens ekonomiska betydelse

Institutionell ekonomi är den gren av nationalekonomi och ekonomisk historia som studerar reglers ekonomiska betydelse. Den fick ett uppsving i och med att Douglass C. North fick Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1993. De regler som har fått störst uppmärksamhet i forskningen på senare år är de juridiska. Hur rättsstaten utformas verkar ha stor betydelse för hur ett lands ekonomi fungerar.

The Economist diskuterar förtjänstfullt denna forskning och visar ett diagram av Världsbankens Daniel Kaufmann, som på basis av tre studier påvisar ett positivt samband mellan rättsstatens kvalitet och välstånd:

ruleoflaw.gif

Tidningen skriver, angående rättsstatens kvalitet och ekonomisk tillväxt:

He [Kaufmann] argues that rule-of-law improvements tend to help growth; that few countries have sustained gains in growth without improving their rule of law; and that places that have grown without such improvement have subsequently lurched backwards (Argentina used to be one of the ten richest countries in the world). The real puzzle is to explain the exceptions: why crony capitalism has flourished in parts of fast-growing Asia or Kremlin banditry in Russia. The answer, he says, is that, without a rule of law, well-connected crooks can grab an unfair share of the spoils of growth, especially if these include windfall gains from oil and raw materials.”

Min uppfattning är att denna forskning ger viktiga insikter för de länder vars välståndsutveckling hittills har varit dålig och för hur redan rika länder utformar stöd till dem. En institutionell inriktning förefaller central.

Lag och moral

Sambandet mellan lag och moral är komplicerat och omstritt.* Vissa, som kristdemokraterna Henrik G. Ehrenberg och Dag Kihlström, menar att lagen ibland bör uttrycka vissa moraliska uppfattningar av rent symboliska skäl – lagen sägs ha en ”normerande” roll. Jag ställer mig mycket tveksam till denna syn.

Jakob Heidbrink, juris doktor i Jönköping, för ett mer ingående resonemang om saken och skriver:

Lagar skall vara allvarligt menade och stiftas i medvetenhet om att de utgör en reglering av statens våldsmonopol. Lagar måste, för att vara verksamma, kunna tillämpas. För att kunna tillämpas i ett demokratiskt samhälle måste lagarna vara tydligt utformade och rättssäkra. På alltför många områden där samhällsdebatten blir upprörd – och det gäller för närvarande framför allt sexualbrotten och diskriminering – eftersätts dessa krav. Vi riskerar respekten för lagstiftningen och faktiskt också funktionsdugligheten i det juridiska systemet om vi fortsätter att stifta tämligen innehållslösa lagar som inte kan tillämpas på något juridiskt förnuftigt sätt.”

_____________________________

*Två lästips:
Hart, H.L.A. (1958). ”Positivism and the Separation of Law and Morals.” Harvard Law Review 71(4): 593–629.
Kramer, Matthew H. (1999). In Defense of Legal Positivism: Law Without Trimmings. Oxford: Oxford University Press.

Missbruk av ordet censur

På senare tid har två felaktiga påståenden om censur framförts:

  1. I samband med utställningen A History of Sex i Alingsås.
  2. I samband med nedtagandet av en affisch i ett kommunalt hus i Linköping.

Censur innebär att den offentliga makten helt förbjuder en viss uppfattning att yttras. Så har inte skett eller förslagits ske i någotdera av fallen. I Alingsås rörde det sig om huruvida kommunen skulle stödja en viss utställning. Att i en verklighet med begränsade resurser välja att inte stödja en viss utställning är inte censur utan ett nödvändigt förhållningssätt.* I Linköping handlade det om vilken standard kommunen ville upprätthålla i en av sina byggnader. I ingetdera fallet handlade det om att kommunen föreslogs tillämpa eller tillämpade censur. En privat finansiär hade kunnat stödja nakenutställningen; och affischen hade kunnat sättas upp på privat egendom eller utomhus.

Sedan kan jag ha synpunkter på a) om kommuner ska stödja konst överhuvudtaget och b) vilken standard eller smak kommuner ska följa. I fråga a) anser jag det vara tveksamt; i fråga b) tycker jag att både kd i Alingsås och tjänstemannen i Linköping står för icke tilltalande uppfattningar. Men det är inte principiellt fel att de har uppfattningar. Och det är definitivt inte ett uttryck för (en vilja till) censur.

Uppdatering: Att läsare meddelar en tidning att de inte tycker om publiceringen av affischen från Linköping är heller inte (krav på) censur – så länge krav inte reses på att staten ska förbjuda publicering av affischen.

_______________________

*Se Laila Freivalds kommentar i ett fall där indraget stöd till en tidskrift felaktigt liknades vid censur.

Lagprövning i Sverige

En fråga som Grundlagsutredningen analyserar är lagprövning, med vilket avses en möjlighet för domstol att pröva lagars överensstämmelse med grundlagen.* I Sverige finns en sådan möjlighet, men den är kraftigt begränsad genom det s.k. uppenbarhetsrekvisitet (Regeringsformen 11 kap 14 §):

Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.”

Nu visar det sig att fem av sju partier förespråkar förstärkt lagprövning. Jag är både lite förvånad och lite besviken över socialdemokraternas motstånd – förvånad därför att partiets företrädare i den tidigare Demokratiutredningen förespråkade ett avskaffande av uppenbarhetsrekvisitet och besviken därför att jag anser det principiellt viktigt att grundlagen tas på allvar. Kan man hoppas på att socialdemokraterna (och vänsterpartiet) körs över? Eller att socialdemokraterna ger med sig om de får något i utbyte, t.ex. minskat inslag av proportionalitet i valsystemet?

_________________________

*För mer fördjupning rekommenderar jag denna expertgruppsrapport till Grundlagsutredningen, som innehåller en diskussion av olika alternativ att förändra lagprövningen, alltifrån ett avskaffat uppenbarhetsrekvisit till inrättandet av en författningsdomstol, samt Löser juridiken demokratins problem?, en rapport till Demokratiutredningen med tre forskares argumentation i frågan. Se även detta tidigare inlägg om grundlagens ekonomiska konsekvenser.

Moral i Texas

Följande lag, som har förbjudit försäljning av sexleksaker i Texas, har ogiltigförklarats av en federal domstol:

A person commits an offense if, knowing its content and character, he promotes or possesses with intent to promote any obscene material or obscene device.” (Penal Code sec. 43.23.)

Vad nu? Vem ska hädanefter upprätthålla moral och anständighet i Texas?

Bidrag och censur

laila.jpg

När man nästan hade glömt bort Laila Freivalds dyker hon upp och gör en oväntat bra och viktig poäng:

Till stöd för fortsatt bidrag har hävdats att det skulle vara censur om KR [Kulturrådet] upphörde att ge bidrag till Mana. Det är en orimlig ståndpunkt. Med det regelverk KR har att följa är inte alla tidskrifter och till exempel teatergrupper som nekas bidrag utsatta för censur i TF:s och YGL:s mening.”

Upphovsrätt och äganderätt

Denna text av Mårten Schultz är obligatorisk läsning:

Är det inte snarare så att upphovsrätten, i sin nuvarande och framför allt blivande form, kränker köparens äganderätt till musiken, riskerar att kränka yttrande- och tryckfrihet och i allmänhet får anses som en anomali i en liberal rättighetskatalog?

Vad utgör otrohet?

Enligt Högsta domstolen i New Hampshire utgör vaginalsamlag (coitus) ett nödvändigt villkor för otrohet. Om en gift man har oral- eller analsex med en annan man eller med en annan kvinna än den han är gift med är han alltså inte otrogen – i alla fall inte i denna amerikanska delstat.

Det ineffektiva dödsstraffet

Docent Mårten Schultz inlägg om dödsstraffet får mig att fundera på varför jag själv är motståndare till denna form av straff. Svaret är att jag tvivlar på straffets effektivitet – jag ser straff som en nödvändig del av ett civiliserat samhälle, och straffens funktion är att uppnå ett visst mål om brottsminimering. Som Donahue och Wolfers skriver i ”Uses and Abuses of Empirical Evidence in the Death Penalty Debate”:

We conclude that existing estimates appear to reflect a small and unrepresentative sample of the estimates that arise from alternative approaches. Sampling from the broader universe of plausible approaches suggests not just ‘reasonable doubt’ about whether there is any deterrent effect of the death penalty, but profound uncertainty — even about its sign.

Att det inte tycks gå att belägga en negativ effekt har kanske inte bara metodologisk grund; döden kanske inte är särskilt avskräckande för samhällets olycksbarn?

Däremot avvisar jag inte dödsstraffet på principiell grund: det är inte alltid fel att döda, och om jag skulle bli övertygad om att dödsstraffet har en betydligt större brottsminimerande effekt än alternativa straff, särskilt vad gäller antalet nettodödsfall, skulle jag inte vara emot det.

Jag håller avslutningsvis inte med Mårten Schultz när han skriver:

Straff är, som jag ser det, något man på moraliska grunder förtjänar i vissa situationer och i brist på andra institutioner så är det samhället som får verkställa det.

Ingen förtjänar dödsstraff (eller något annat straff, eftersom det inte finns någon fri vilja). Straff bör utmätas för att de ger upphov till goda sociala konsekvenser, inte av något annat (primitivt) skäl; och de straff som ger upphov till bäst konsekvenser ska väljas.

Döden i Rödeby

Min gode vän Karl mejlar mig ett citat av Fernando Vallejo, apropå Rödeby-fallet:

Does it seem improper to you, an old man killing a young one? Of course it does. Everything to do with old age is improper: killing, laughing, sex, and going on living more than anything.

Jag har med andra ord ingen sympati för den dödande 50-åringen. Det förbryllar mig hur många som tar hans parti. (Och jo, jag vet att hans familj trakasserades, men det är ingen ursäkt för att skjuta ihjäl någon.)

Varför så få rättsekonomer i Sverige?

Som doktorand tog jag en kurs i rättsekonomi (law and economics på engelska) på Stockholms universitet, med de utmärkta professorerna Rober Cooter och Alvin Klevorick som lärare. Ett stimulerande ämne som, vågar jag påstå, ger juridiken ett nytt slags analytisk precision.

Jag slogs redan då av att det finns mycket få, om ens några, forskare som kan sägas vara verksamma inom detta hybridämne i Sverige – i alla fall nu när Ingemar Ståhl är professor emeritus. Kanske kan professorerna i nationalekonomi Per-Olof Bjuggren och Göran Skog sägas ägna sig en del åt rättsekonomi; men mig veterligt finns det ingen på en juridisk fakultet som gör det. Hur kommer det sig?

En ny studie av Oren Gazal-Ayal tyder på att det beror på vilka incitament som ges i ämnena juridik och nationalekonomi i olika länder. Vad krävs för att avancera och göra karriär i svensk juridik? Belönas nydanande teoretiska ansatser? Krävs att analysen handlar om Sverige? Sådant torde spela roll. Utdrag ur abstract:

The hypothesis of this paper is that academic incentives are a major factor in the level of participation in L&E scholarship. This ”incentives hypothesis” is presented and then examined empirically with data gathered from the list of authors in L&E journals and the list of participants in L&E conferences. The data generally support the hypothesis. In legal academia, the incentives to focus research on L&E topics are the strongest in Israel, weaker in North America, and weakest in Europe. In fact, the data reveal that lawyers’ authorship of L&E papers weighted by population is about ten times higher in Israel than in North America; while in Europe it is almost five times lower than in North America. By comparison, the weighted participation level of economists – who face relatively similar academic environments across countries – in L&E research is not significantly different across countries.”

_____________________________

Gazal-Ayal, O. (2007). ”Economic Analysis of Law in North America, Europe and Israel.” Review of Law & Economics 3(2): Article 11.