Ekonomisk grund för antisemitism

Att judar har förföljts under historiens gång är knappast okänt för någon. Hur kan det förklaras? En ny studie, ”Religion, Division of Labor and Conflict: Anti-Semitism in Germany over 600 Years”, pekar på en faktor: ekonomisk konkurrens!

We study the role of economic incentives in shaping the co-existence of Jews, Catholics and Protestants, using novel data from Germany for 1,000+ cities. The Catholic usury ban and higher literacy rates gave Jews a specific advantage in the moneylending sector. Following the Protestant Reformation (1517), the Jews lost these advantages in regions that became Protestant. We show 1) a change in the geography of anti-Semitism with persecutions of Jews and anti-Jewish publications becoming more common in Protestant areas relative to Catholic areas; 2) a more pronounced change in cities where Jews had already established themselves as moneylenders. These findings are consistent with the interpretation that, following the Protestant Reformation, Jews living in Protestant regions were exposed to competition with the Christian majority, especially in moneylending, leading to an increase in anti-Semitism.

Se där! Protestanismen har en del att svara för. Jag undrar dock varför ekonomisk konkurrens gav upphov till antisemitism. Det tillhör inte vanligheterna att personer som upplever ekonomisk konkurrens från andra börjar svartmåla, förfölja och attackera en hel grupp människor. Kan det vara så att det finns en underliggande aversion mot judar som, när ekonomisk konkurrens uppkommer, aktiverar och förstärker den? Det leder då till frågan vad som orsakar denna underliggande aversion.

En allvarlig man

Jag har just varit i USA, och under resan såg jag fyra filmer. En av dem var A Serious Man, om en judisk fysikprofessor som upplever en livskris när frun meddelar att hon vill överge honom. Filmen illustrerar livets fundamentala meningslöshet, men också hur vissa människor tenderar att försöka skapa sig mening och förståelse genom religion, ibland utan att lyckas. En för mig rolig scen var när huvudpersonen, i sin strävan att förstå vad som hände i hans liv, försökte få tid att tala med en erfaren rabbin, som han såg sitta vid sitt skrivbord utan att göra något. Sekreteraren ville mota bort honom och sa:

—The rabbi is busy
—He didn’t look busy.
—He’s thinking.

Och mannen fick ge sig av.

En underlägsen skapelseberättelse

Arthur Schopenhauer berör, i ”On the Sufferings of the World”, hur olika religioner och filosofiska tänkare har sett på det faktum att världen rymmer mycket lidande. Han ger inte mycket för den judisk-kristna skapelsemyten:

But that a God like Jehovah should have created this world of misery and woe, out of pure caprice, and because he enjoyed doing it, and should then have clapped his hands in praise of his own work, and declared everything to be very good—that will not do at all! In its explanation of the origin of the world, Judaism is inferior to any other form of religious doctrine professed by a civilized nation …

Schopenhauer framhåller istället österländsk filosofi, kanske i synnerhet buddhismen, samt grekiska filosofer som överlägsna i sin förståelse av tillvarons tillkomst och karaktär. Själv avvisar jag alla övernaturliga, andliga och religiösa tankegångar på detta område som vidskepliga, men det är riktigt att den judisk-kristna är särskilt svårsmält och bisarr.

Tilltalande tonspråk

Prokofievs Ouverture sur des thèmes juifs (op. 34) är en riktig pärla. Klarinetten gör sig allra bäst i judisk musik, tycker jag.

Dopets judiska rötter

mikvahKände du till att det kristna dopet har en förebild i judendomen? Det finns nämligen en rituell reningsceremoni som heter tevilah och som specificeras i Torah. Ordet betyder ”hel nedsänkning”. Det är t.ex. så, i alla fall i ortodox och konservativ judendom, att konvertiter måste sänkas ned i vatten som del i att bli jude. Nedsänkningen sker i en mikvah, vilket snarast motsvaras av en dopgrav i baptistkyrkor. Ordet betyder ”vattensamling”.

Men det är inte lätt att följa alla regler. Notera t.ex. följande om hår:

According to rabbinical tradition, the hair counts as part of the body, and therefore water is required to touch all parts of it, thus meaning that braids cannot be worn during immersion; this has resulted in debate between the different ethnic groups within Judaism, about whether hair combing is necessary before immersion. The Ashkenazi community generally supports the view that hair must be combed straight so that there are no knots, but some Black Jews take issue with this stance, particularly when it comes to dreadlocks, and Sephardic Jews generally have wiry curly hair, which is difficult to comb. A number of rabbinical rulings argue in support of dreadlocks …

Så det verkar som om det går att konvertera med dreadlocks, men hur är det nu med flätor?

Rysk-judisk lycka

Dmitri Sjostakovitj har komponerat en fantastisk sångcykel, From Jewish Folk Poetry (op. 79). Ett smakprov: den sista av elva sånger, ”Happiness”.

Vad förklarar judars framgångar?

Vad förklarar att judar har nått så stora framgångar? Som exempel kan nämnas att av 62 mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har 24 varit judar (i strikt mening), vilket ger en andel på ca 39 procent. En studie, ”How to Explain High Jewish Achievement: The Role of Intelligence and Values”, publicerad i Personality and Individual Differences, finner följande:

nidbild
Nidbild av en jude

Throughout the 20th century, Jews have been greatly over-represented in western nations among intellectual elites, in the universities, and among the higher socio-economic classes. The two principal theories that have been advanced to explain this are that Jews have high intelligence and, alternatively, that they have cultural values that promote success. We review the evidence and present new data suggesting that high intelligence is the more important of these two factors.

Judars framgångar har stört många antisemiter under århundradena. De har ofta försökt få det till att judar på ett oegentligt sätt har tagit sig fram, genom konspirationer av olika slag, men det verkar snarare som att framgångarna helt enkelt beror på smarthet.

Se även det tidigare inlägget ”Svag för judar”.