Könsroller med transsexuell partner

Hur ser könsrollerna ut i relationer mellan kvinnor och transsexuella män? Man skulle kunna tro att jämlikhet dominerar i sådana relationer, pga. en stark könsmedvetenhet och pga. en gemensam bakgrund, i någon mening, i det kvinnliga könet. Men studien ”‘Women’s Work’? Women Partners of Transgender Men Doing Housework and Emotion Work”, publicerad i Journal of Marriage and Family, finner följande:

Most participants in my sample (93%) and their trans men partners (77%) were feminist. As documented in the previous literature review, one of the primary contributions of feminist social research, over the past 30 years, has been to document striking inequalities in division of household labor between men and women. The feminist women I interviewed were not immune to these same social trends, often reporting inegalitarian, gender-stereotyped divisions of household labor between themselves and their trans men partners. It is important to consider the ways in which these feminist-identified women negotiated and explained perceived inconsistencies between their personal politics and everyday family lives. Despite strong feminist self identification, the family myths and gender strategies that participants generated to explain these inconsistencies most often focused on individual choice and preference rather than systemic and structural gender inequalities.

Man skulle kunna tänka sig att personer i denna typ av relation anstränger sig särskilt för att etablera manlighet hos den transsexuelle partnern och att det påverkar beteendemönstren. Kvinnorna är ofta mycket engagerade i att stödja sina partner, såväl emotionellt som fysiskt, efter operationerna. Nå, jag fann inte minst konflikten mellan feministiska ideal och en personlig praktik intressant: i vilken mån kan den tänkas gälla även feministiska kvinnor i relationer med ”vanliga” män? Är det svårt att upprätthålla principer i vardaglig praxis?

Borttagen diskriminering av kvinnor

Staten bör, enligt min uppfattning, behandla män och kvinnor lika. Under historiens gång finns otaliga exempel på motsatsen. Ett sådant exempel rör arvsrätt. En ny studie, ”Inheritance Law Reform and Women’s Access to Capital: Evidence from India’s Hindu Succession Act”, undersöker konsekvenserna av att kvinnor inte har samma rättigheter som män. Forskarna sammanfattar:

Women in many countries face legal barriers preventing them from inheriting property. This column argues that this is a starting place for broader gender inequality and that stronger inheritance rights for women are likely to be an effective mechanism for improving their access to physical and human capital. … We find that while the amendment did not fully eliminate the underlying inequality, it increased women’s likelihood of inheriting land by 22 percentage points. Even in cases where the actual inheritance is not yet observed, the fact that a woman can expect to inherit property may increase her bargaining power or affect her marital prospects. Indeed, we find a robust increase in women’s age at marriage (by 0.5 years) after the reform, and women achieved better outcomes in the marriage market, such as marrying at a later age, marrying a more educated spouse, and being able to make favourable reproductive decisions. The results also point to a positive and significant impact on women’s educational attainment. Girls who started their education after the amendment came into force had nearly four months more of elementary education in 2006.

Denna typ av diskriminering har alltså konsekvenser på många områden i livet, vilket gör den extra upprörande. Nå, man får glädja sig när reformer äger rum, som i Indien. En fråga rör hur det kommer sig att män, som ofta har makten, går med på att utöka (lika) arvsrätt till kvinnor. Kanske av samma skäl som varför de en gång utökade rösträtt till kvinnor? Eller kan det ha att göra med en moralisk övertygelse? Måhända är männen trots allt inte avgörande, i länder där det råder lika rösträtt och där det finns många kvinnor i politiska församlingar?

Påverkbara könsskillnader

Det är välkänt att det föreligger könsskillnader inom naturvetenskaperna, i regel till männens fördel. Är könsskillnader i prestation svåra att förändra? Det verkar inte så. En ny studie, ”Reducing the Gender Achievement Gap in College Science: A Classroom Study of Values Affirmation”, publicerad i Science, undersöker om könsskillnader mellan fysikstudenter går att påverka med en psykologisk metod:

In this randomized double-blind study, 399 students either wrote about their most important values or not, twice at the beginning of the 15-week course. Values affirmation reduced the male-female performance and learning difference substantially and elevated women’s modal grades from the C to B range. Benefits were strongest for women who tended to endorse the stereotype that men do better than women in physics. A brief psychological intervention may be a promising way to address the gender gap in science performance and learning.

I denna figur jämförs tenta- och fysiktestresultat för dem som fick genomgå värderingsövningen med en kontrollgrupp:

Denna studie tycker jag är hoppingivande, i det att den klargör att könsskillnader inte är omöjliga att förändra. Metoden i fråga tar bara 15 minuter att använda. Frågan är hur många (manliga?) föreläsare som är villiga att använda metoder av det här slaget för att hjälpa sina kvinnliga studenter. Kanske måste föreläsarna först genomgå något slags träning? Nå, studien rör nybörjarstudenter i fysik. En vidare fråga är om könsskillnader bland de allra bästa fysikerna går att eliminera med psykologiska metoder av detta slag. Kan man tänka sig att könsskillnader blir svårare att eliminera ju högre upp man kommer? Det kan i vilket fall inte skafa om fler kvinnliga studenter hjälps, genom psykologiska metoder, att prestera bättre. Vissa av dem kommer säkert att nå längre också som forskare därigenom.

Se även inläggen ”Olympiad för intelligenta”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar”, ”De sämsta och bästa är pojkar”, ”Könsskillnader i matematik”, ”Kvinnor i naturvetenskap” och ”Professorns kön påverkar kvinnliga studenter”.

Kan friare handel gynna kvinnor?

Mexiko är ett av de länder som har liberaliserat sin handel med omvärlden på senare år. Hur har det påverkat landets kvinnor, som i genomsnitt har en sämre ekonomisk position än männen? En ny studie, ”Did Trade Liberalization Help Women? The Case of Mexico in the 1990s”, finner följande:

We find that that women’s relative wage remained stable while employment increased, leading to an increase in women’s wage bill share. Between-industry shifts, consistent with trade-based explanations, account for up to 40 percent of the growth in women’s wage bill share between 1990 and 2000. Comparing across industries, we find tariff cuts and exports are positively related to industry growth and women benefited since some of the fastest growing industries were female-intensive industries. … Finally, we find suggestive evidence that household bargaining power shifted in favor of women. Expenditures shifted from goods associated with male preference, such as men’s clothing and tobacco and alcohol, to those associated with female preference such as women’s clothing and education.

Givetvis finns ingen garanti för att frihandel särskilt gynnar kvinnor men resultatet är ändå intressant därför att det visar att mindre politisk styrning av ekonomin inte nödvändigtvis missgynnar ekonomiskt svagare grupper.

Professorns kön påverkar kvinnliga studenter

Varför så få kvinnor i naturvetenskapliga ämnen? En hypotes är att andelen män bland de duktigaste i matematik är högre. Det leder vidare till frågan hur det i så fall kommer sig. En ny studie, ”Sex and Science: How Professor Gender Perpetuates the Gender Gap”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (preliminär gratisversion här), finner att föresläsares kön kan utgöra en delförklaring:

Our results suggest that although professor gender has little impact on male students, it has a powerful effect on female students’ performance in math and science classes, and high-performing female students’ likelihood of taking future math and science courses, and graduating with a STEM degree. The estimates are largest for students whose SAT math scores are in the top 5% of the national distribution. The gender gap in course grades and STEM majors is eradicated when high-performing female students are assigned to female professors in mandatory introductory math and science coursework.

Här tycks ett moment 22-problem föreligga: kvinnliga föreläsare i naturvetenskap och matematik måste först vara duktiga kvinnliga studenter i dessa ämnen, men det är svårare för dem att bli duktiga som studenter om föreläsarna är män. Nå, det är inte minst intressant att högpresterande kvinnliga studenter verkas gynnas allra mest av kvinnliga föreläsare. Det kan dock fortfarande vara så att bland de allra mest högpresterande studenterna (säg den procent som presterar bäst) dominerar män ändå. Om så är fallet, kan även denna grupp bli jämställd om flickor ges andra villkor och bemötanden? Forskningen lär fortsätta.

Se även inläggen ”De sämsta och de bästa är pojkar””Könsskillnader i matematik”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar” och ”Olympiad för intelligenta”.

Påverkar könet straffets längd?

Något som upprör många är när kvinnor och män behandlas olika. En ny studie, ”Sex, Sexual Orientation, and Sexism: What Influence Do These Factors Have on Verdicts in a Crime-of-Passion Case?”, publicerad i Journal of Social Psychology, rapporteras resultaten från ett experiment. Fyra grupper fick ta del av en fallbeskrivning, som byggde på ett verkligt fall i Texas, där en person skjuter och dödar en ex-partner dagen efter att ha dumpats. Det som skiljde sig i fallbeskrivningarna var könet och den sexuella läggningen på förövaren. Bl.a. ombads deltagarna att ange hur hårt straff som skulle utdelas för dådet. Resultat:

Heterosexual female defendants were given significantly shorter sentence lengths than either heterosexual male defendants or homosexual defendants.

Upprörande? Ja, det tycker jag. Resultatet tycker jag kan tolkas som en varning för lekmannadeltagande i domstolars dömande. Bör inte uteslutande tränade jurister ägna sig åt att döma?

Se även ”Optimala straff efterlyses” samt Mårten Shultz inlägg ”Varför jag är emot lekmannadomare”.

Kvinnor i naturvetenskap

Hur kommer det sig att det finns relativt få kvinnliga naturvetare? Ett kontroversiellt förslag till förklaring rör förmåga: att andelen män bland de duktigaste på matematik helt enkelt är högre. En ny studie, ”Seeking Congruity Between Goals and Roles: A New Look at Why Women Opt Out of Science, Technology, Engineering, and Mathematics Careers”, publicerad i Psychological Science, föreslår en annan förklaring: skilda värderingar mellan kvinnor och män:

Although women have nearly attained equality with men in several formerly male-dominated fields, they remain underrepresented in the fields of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). We argue that one important reason for this discrepancy is that STEM careers are perceived as less likely than careers in other fields to fulfill communal goals (e.g., working with or helping other people). Such perceptions might disproportionately affect women’s career decisions, because women tend to endorse communal goals more than men. As predicted, we found that STEM careers, relative to other careers, were perceived to impede communal goals. Moreover, communal-goal endorsement negatively predicted interest in STEM careers, even when controlling for past experience and self-efficacy in science and mathematics.

Ingen av dessa båda förklaringar innefattar, såvitt jag kan se, med nödvändighet diskriminering, men det är värt att notera att könsskillnader i matematisk förmåga inte behöver vara medfödda. Huruvida intresse av att hjälpa andra är medfött vet jag mindre om. I vilket fall, är det mot bakgrund av dessa resultat att betrakta som ett problem att andelen kvinnor bland naturvetare och matematiker på hög akademisk nivå är relativt låg? I så fall, hur kan man göra något åt saken?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine