Vänstermänniskor vill omfördela mer när fusk är en möjlig förklaring till ojämlikhet

Tidigare forskning, t.ex. av Christina Fong och av Johanna Möllerström m.fl., har klarlagt att människors inställning till omfördelning i hög grad påverkas av uppfattningar om och inställningar till hur ojämlikhet har uppkommit. Människor som ser höga inkomster och förmögenheter som ett resultat av tur eller andra faktorer bortom individuell ansträngning är mer positiva till omfördelning.

Nu visar en ny studie, ”Suspicious Success: Cheating, Inequality Acceptance and Political Preferences” (preliminär gratisversion här), att en möjlighet till fusk som förklaring till ojämlikhet får vissa (de som står till vänster) men inte andra (de som står till höger) att genomdriva omfördelning. Då studien är utförd i Tyskland definieras vänstermänniskor som de som angav att de skulle rösta på Socialdemokraterna, De gröna, Die Linke eller Piratpartiet om det vore federalt val kommande söndag; övriga kategoriseras som högermänniskor. Resultatet:

Using a laboratory experiment, I exogenously vary cheating opportunities for stakeholders who work on a real effort task and earn money according to their self-reported performances. An impartial spectator is able to redistribute the earnings between the stakeholders, although it is not possible to detect cheating. I find that the opportunity to cheat leads to different views on whether to accept inequality. Left-wing spectators substantially reduce inequality when cheating is possible, while the treatment has no significant effect on choices of right-wing spectators.

Vad kan förklara att vänstermänniskor vill omfördela när ojämlikhet kan ha uppstått pga. fusk men att högermänniskor inte vill det?

There are essentially three different explanations for the polarization in redistributive preferences between the two political camps. (i) Right-wing spectators might believe to a lesser extent that stakeholders are cheating than left-wingers. (ii) Right-wing spectators’ norms about cheating differ from those of left-wing supporters: They find it more acceptable to cheat when possible. (iii) Right-wingers prefer not to redistribute due to potential cheating if they do not know whether a stakeholder indeed cheated, although they know that misreporting is prevalent. In order to distinguish between these three explanations, I examine beliefs and norms about cheating and find no differences between left-wingers and right-wingers. Therefore, the political divide in how to deal with unequal outcomes that might arise from dishonest behavior seems to reflect different preferences.

Som jag förstår resultaten innebär de alltså att vänstermänniskor vill ”fälla snarare än fria” och att högermänniskor vill ”fria snarare än fälla” när det råder genuin osäkerhet om fusk faktiskt förklarar stora inkomstskillnader. Detta är i linje med att de förra torde vara mer bekymrade än de senare över konsekvenser av ojämlikhet, oavsett hur den har uppkommit.

En annan reflexion: I en tid när många tycks mena att den klassiska höger-vänster-skalan är förlegad förefaller denna studie indikera att den alltjämt äger ett inte oansenligt förklaringsvärde till viktiga politiska hållningar.

Inkomströrlighet i USA speglar inkomströrlighet i Europa

En ny studie, ”American Geography of Opportunity Reveals European Origins”, finner följande:

We show that US areas populated by descendants to European immigrants have similar levels of income equality and mobility as the countries their forebears came from: highest in areas dominated by descendants to Scandinavian and German immigrants, lower in places with French or Italian heritage, and lower still in areas with British roots. … Our findings indicate that the geography of US opportunity may have deeper historical roots than previously recognized.

En viktig fråga är genom vilken mekanism detta inflytande överförs från invandrares hemländer till de nya bosättningarna i USA. Författarna reder inte ut det:

We interpret our findings as suggesting that places—rather than people—with different European origins differ in ways that shape opportunity. Yet more work is needed to shed light on the causal pathways that link different European origins to the present-day opportunity structure. In particular, historical scholars have emphasized that immigrants who settled the U.S. during its formative period found little by the way of social structure where they came, making it plausible that a myriad of cultural, economic, and social institutions trace their origins to these settler populations.

Det är i synnerhet intressant att veta om det är kulturella bestämningsfaktorer eller politikbaserade sådana som har lett fram till detta resultat, eller en kombination av dessa. Mot bakgrund av svensk politisk historia kanske resultaten kan sägas antyda att det inte är socialdemokratin, eller socialliberalismen, som skapade den svenska jämlikheten och rörligheten utan en kultur som möjliggjorde, och kanske födde, dessa politiska rörelser.

Se även tidigare inlägg om hur migrationen till USA påverkade Sverige och andra skandinaviska länder: ”Utvandring gav kollektivism” och ”Massutvandring som orsak till den svenska vänsterna styrka”.

Norsk olycka

Vad hände med människors lycka i Norge när de plötsligt fick möjlighet att veta vilka inkomster andra norrmän hade? Studien ”The Effects of Income Transparency on Well-Being” finner följande:

[W]e show that the higher transparency increased the gap in happiness between richer and poorer individuals by 29%, and it increased the life satisfaction gap by 21%.

Ökad transparens om inkomster kan alltså relateras till ökad ojämlikhet i lycka och livstillfredsställelse. De som tjänade mycket blev lyckligare; de som tjänade mindre blev mindre lyckliga. Måtten definieras så här:

The main outcome of interest is subjective well-being. The Norwegian Monitor Survey includes questions about happiness and life satisfaction, which are the two most widely used measures of subjective well-being (Easterlin, 2004; Kahneman and Deaton, 2010). The happiness question is: “Will you mostly describe yourself as: Very happy; Quite happy; Not particularly happy; Not at all happy.” The life satisfaction question is, “How satisfied are you with your life? Very satisfied; Somewhat Satisfied; Neither satisfied nor dissatisfied; Slightly dissatisfied; Very dissatisfied.”

Som jag berör i de tidigare inläggen ”Olycka av ojämlikhet” och ”Okunskap om ojämlikhet” leder resultat som dessa till intressanta frågor om huruvida ignorance is bliss. Är det alltid självklart att det är bra att uppmärksamma förhållanden som leder till lägre lycka eller större lyckoojämlikhet? Argumentet för att sprida kunskap även i sådana fall är väl att transparensen kan ge politisk stöd för åtgärder som, i det här fallet, utjämnar inkomster, vilket i sin tur kan minska låginkomsttagares olycka (men sänka höginkomsttagares) och reducera lyckoojämlikheten. Men då detta kan ske till kostnaden av lägre effektivitet, är frågan trots allt om det inte är att föredra att inte sprida kännedom om sakernas tillstånd till att börja med.

Kvinnlig autonomi gav tillväxt

Vad förklarar långsiktig ekonomisk tillväxt? Det finns givetvis många faktorer, men en som inte har fått så mycket uppmärksamhet hittills är kvinnlig autonomi. Enligt en ny studie verkar denna faktor ha spelat en tydlig roll i Europas ekonomiska utveckling. Forskarna använder den ålder vid vilken kvinnor gifte sig som indikator på deras autonomi: ju lägre ålder vid ingående av äktenskap, desto mindre fri var kvinnan att forma sitt eget liv. Denna ålder varierade runtom i Europa, och det verkar som om den relativt höga åldern för att gifta sig kan utgöra en viktig delförklaring till Sveriges starka ekonomiska utveckling under andra halvan av 1800-talet och framåt:

This continued in the early 19th century, when especially South Eastern Europe had low rates. In contrast, Scandinavia and Central Europe, including Switzerland and Austria, had quite high female autonomy values. These are exactly those countries that became ”superstars” in the Second Industrial Revolution, which took place shortly thereafter in the late 19th and early 20th centuries.

Forskarna kopplar bl.a. kvinnlig autonomi till högre utbildning och läskunnighet. Deras slutsats:

In sum, the empirical results suggest that economies with more female autonomy became (or remained) superstars in economic development. The female part of the population needed to contribute to overall human capital formation and prosperity, otherwise the competition with other economies was lost. Institutions that excluded women from developing human capital – such as being married early, and hence, often dropping out of independent, skill-demanding economic activities – prevented many economies from being successful in human history.

Viktigt att beakta när man utformar formella och informella regelverk i en ekonomi.

En extraordinär domare

Notorious RBG Giclée by Corey Singletary

Jag har just sett dokumentärfilmen RBG, om Ruth Bader Ginsburg, domare i USA:s högsta domstol. En mycket imponerande och inspirerande person! Det kan man tycka utan att hålla med henne i sak i alla frågor, vilket exemplifierades i filmen av hennes vänskap med den konservative domaren Antonin Scalia och av beundrande ord av den republikanske senatorn Orrin Hatch.

Några av de saker jag tycker om hos henne:

  • Hennes kamp för lika rättigheter för kvinnor och för olika minoriteter utifrån en förståelse av USA:s konstitution som innefattandes likabehandling.
  • Den intellektuella styrka, och den personliga behärskning, hon ständigt visar prov på. Lågmäldhet i kombination med kompetens!
  • Hennes insikt att livet inte bara består av jobb (även om hon tar det på största allvar); faktum är att hon antyder att man gör ett bättre jobb om andra passioner finns, som bjuder avkoppling och tankar på annat. Hennes två primära aktiviteter förutom jobbet har jag också funnit viktiga för ett gott liv: opera och motionerande.
  • Hennes förmåga att skilja på sak och person och att uppskatta, och lyssna till, personer av annan politisk uppfattning.

Du kan t.ex. hyra filmen på iTunes. Och följa bloggen om henne: Notorious R.B.G.

Det är inte ojämlikhet människor ogillar utan orättvisa

Detta enligt artikeln ”Why People Prefer Unequal Societies”:

There is immense concern about economic inequality, both among the scholarly community and in the general public, and many insist that equality is an important social goal. However, when people are asked about the ideal distribution of wealth in their country, they actually prefer unequal societies. We suggest that these two phenomena can be reconciled by noticing that, despite appearances to the contrary, there is no evidence that people are bothered by economic inequality itself. Rather, they are bothered by something that is often confounded with inequality: economic unfairness. Drawing upon laboratory studies, cross-cultural research, and experiments with babies and young children, we argue that humans naturally favour fair distributions, not equal ones, and that when fairness and equality clash, people prefer fair inequality over unfair equality.

En utmaning för vänstern, som är fixerade vid ojämlikhet. Men också för högern, som behöver fundera på vilken typ av marknadsekonomi som kan betraktas som rättvis.

Döttrar formar fäder

Ny forskning tyder på att män kan bli mer jämlika i sina attityder av att ha unga döttrar. I studien ”The ‘Mighty Girl’ Effect: Does Parenting Daughters Alter Attitudes towards Gender Norms?” fastslår forskarna:

We study the effect of parenting daughters on attitudes towards gender norms in the UK; specifically, attitudes towards the traditional male breadwinner norm in which it is the husband’s role to work and the wife’s to stay at home. We find robust evidence that rearing daughters decreases fathers’ likelihood to hold traditional attitudes. This result is driven by fathers of school-aged daughters, for whom the effects are robust to the inclusion of individual fixed effects. Our estimates suggest that fathers’ probability to support traditional gender norms declines by approximately 3%age points (8%) when parenting primary school-aged daughters and by 4%age points (11%) when parenting secondary school-aged daughters. The effect on mothers’ attitudes is generally not statistically significant.

En illustration ges i denna figur:

gpy063f1

Genomsnittliga attityder mot traditionella könsnormer
Urvalet består av par med minst ett barn i hushållet. Panel A visar genomsnittligt instämmande i påståendet ”mannen ska jobba och frun stanna hemma” (skala 1–5), uppdelat på barnens kön. Panel B visar andelen observationer med ”traditionella attityder” när den beroende variabeln är binär, uppdelat på barnens kön.

Dessa skillnader för fäderna beläggs sedan i studien genom noggrann statistisk analys. Forskarna kan inte fastslå mekanismen bakom resultaten men tror att det handlar om att män med döttrar får en direkt och stark inblick i flickors liv och villkor. Detta antyder bl.a. att mäns attityder till könsroller inte är skrivna i sten utan att de kan förändras med upplevelser under livets gång. Frågan är bara: Hur går det att påverka män med ”traditionella attityder” som inte har döttrar? Om man så önskar göra. Och en slutlig fundering: Vad fick fäder att vid en viss punkt i historien bli känsliga för hur deras döttrars framtid såg ut? Varför påverkades inte män under medeltiden på detta sätt och blev jämställdhetsinriktade? Krävs en viss ”kulturell öppenhet” eller modernitet först, som i kombination med döttrar ger fäder en impuls att bry sig om deras väl och ve i vidare mening?

Se tidigare inlägg: