Invandrare och innovation

Genom att titta på vilka som söker patent för uppfinningar i Tyskland finner studien ”Immigrants’ Contribution to Innovativeness: Evidence from a Non-Selective Immigration Country” följande:

Our results suggest a positive and statistically significant impact of Polish immigration on the number of inventors in Germany. Some of these migrants became inventors themselves: Counties that received 10 percent more Polish immigrants than other counties experienced a 0.28 percent higher number of Polish inventors. This effect size is quite small but still one-tenth of what was found for high-skilled immigration in the United States. The spillovers from Polish migrants to inventors of German nationality have a slightly higher point estimate … and, in contrast to the results for the United States, are statistically significant. We conclude that some Polish immigrants are inventors, but that a greater number of them are – independent of their qualification level – complements to incumbent inventors in Germany.

Många som i Storbritannien röstade för Brexit verkar ha gjort på grundval av ett ogillande av EU-migranter. Att försvåra för dessa kan ha konsekvenser för graden av innovation i ekonomin.

Invandring och röster till vänster och höger

Hur påverkar invandring människors röstande? I en ny studie, ”Immigration and Electoral Support for the Far-Left and the Far-Right”, undersöker Anthony Edo, YvonneGiesing, Jonathan Öztun och Panu Poutvaara detta med avseende på ytterkantspartier i Frankrike:

We estimate the impact of immigration on voting for far-left and far-right candidates in France, using panel data on presidential elections from 1988 to 2017. To derive causal estimates, we instrument more recent immigration flows by settlement patterns in 1968. We find that immigration increases support for far-right candidates. This is driven by low-educated immigrants from non-Western countries. We also find that immigration has a weak negative effect on support for far-left candidates, which could be explained by a reduced support for redistribution.

Att invandring, och i synnerhet invandring av lågutbildade, ger vind i seglen för franska ytterkantspartier på högerkanten är inte helt förvånande, givet tidigare forskning. Ett dilemma för liberalt sinnade personer som vill erbjuda även många lågutbildade en möjlighet att slå sig ner i Västeuropa.

Vad händer i välfärdsstaten när miljoner fattiga invandrare dyker upp?

Studien ”Immigrant Voters, Taxation and the Size of the Welfare State” undersöker diverse intressanta effekter av att Västtyskland tog emot åtta miljoner etniska och relativt fattiga tyskar efter andra världskrigets slut. De tvingades flytta från olika områden i Central- och Östeuropa. Resultat baserade på jämförelser av kommuner som tog emot många respektive få av dessa invandrare:

  1. Högre skatter: ”Our results show that tax rates in high- and lowinflow cities followed the same trend up until the expellee inflow but significantly diverged thereafter. High-inflow cities significantly raised taxes on agricultural land as well as firms’ capital and profits, and the gap in tax rates persisted until at least the mid-1960s. At the same time, we find no effect on the rates of two other important local taxes at the time, namely on residential property and a firm’s wage bill. We see this as evidence that cities chose not to raise taxes on items that were most needed by poorer parts of society — namely housing and jobs — while shifting the burden of taxation to farmers and business owners.”
  2. Ändrade offentliga utgifter: ”[H]igh-inflow cities significantly shifted their spending away from non-welfare related items. While they decreased overall per capita spending, they increased spending on social welfare and reduced spending on local infrastructure, housing and schools.”
  3. Vissa politiska effekter: ”We find that high-inflow cities had considerably higher turnout in local elections, which indicates that the inflow raised the economic and political stakes for the population. We also show that high-inflow cities had significantly larger vote shares for the GB/BHE, a party that represented the interests of the expellee. This provides evidence that the expellees used their voting rights to influence local policy setting. Moreover, while we find no significant effect on the vote shares of the two major parties — namely the conservatives (CDU/CSU) and the social democrats (SPD) — we find evidence that both parties responded to the inflow by nominating more expellees as direct candidates in federal elections.”
  4. Större stöd för omfördelning: ”[M]ore than 50 years after the expulsions individuals in high-inflow counties show substantially stronger preferences for redistribution than those in low-inflow counties. This suggests that the arrival of the expellees is partly responsible for the significant differences in preferences for redistribution across German regions to this day.”

Frågan är hur överförbara dessa resultat är när invandringen består av personer från annorlunda kulturer. Jag gissar att mönstret står sig, förutom på punkt 4 – av skäl som presenteras här.

Medborgarskap underlättar integrationen

I många länder är det svårt att bli medborgare. Samtidigt kämpar många länder med intergrationen av invandrare. Vad händer med invandrare när det blir lättare att bli medborgare? Den nya studien ”Access to Citizenship and the Economic Assimilation of Immigrants” finner följande:

Immigrants often have lower employment rates and earnings than natives. Our empirical analysis relies on two reforms generating exogenous variation in the waiting time for citizenship. We find that faster access to citizenship improves the economic situation of immigrant women, especially their labour market attachment with higher employment rates, longer working hours and more stable jobs. Immigrants also invest more in host country‐specific skills like language and vocational training. Faster access to citizenship seems a powerful policy instrument to boost economic integration in countries with traditionally restrictive citizenship policies.

Det är, såvitt jag förstår, relativt enkelt att bli svensk medborgare. Något att hålla fast vid?

Utvandring gav kollektivism

Jag har tidigare bloggat om Mounir Karadjas och Erik Prawitz rafflande forskning om hur utvandringen från Sverige, främst till USA, har stärkt den svenska vänstern. En relaterad studie av Ann Sofie Beck Knudsen, ”Those Who Stayed: Individualism, Self-Selection and Cultural Change during the Age of Mass Migration”, visar följande:

[T]he empirical results suggest that individualists were more likely to migrate than collectivists, and that the Scandinavian countries would have been considerably more individualistic and culturally diverse, had emigration not taken place.

En intressant aspekt av denna nya forskning är att det inte bara är invandring som har kulturella effekter i ett land utan också utvandring. Sverige är förvisso relativt individualistiskt alltjämt (se här) men hade kunnat vara det i ännu högre grad om en viss typ av människor inte hade flyttat till andra sidan Atlanten. Eftersom individualism är förknippat med en del positiva utfall, som jag kort skriver om i min ledare ”Den nyttiga individualismen” i Ekonomisk Debatt, är det måhända en beklagansvärd effekt.

Ger invandring valframgångar för nationalistiska partier?

Vissa oroar sig för invandringens politiska konsekvenser. En möjlig sådan konsekvens rör hur människor röstar. T.ex. kan man oroa sig för att de sedan tidigare boende i ett land i allt högre grad börjar rösta på högerpopulistiska, invandringskritiska partier. Finns det grund för denna typ av oro?

Studien ”Skill of the Immigrants and Vote of the Natives: Immigration and Nationalism in European Elections 2007–2016” kommer fram till följande:

In this paper we document the impact of immigration at the regional level on Europeans’ political preferences as expressed by voting behavior in parliamentary or presidential elections between 2007 and 2016. We combine individual data on party voting with a classification of each party’s political agenda on a scale of their ”nationalistic” attitudes over 28 elections across 126 parties in 12 countries. … [L]arger inflows of highly educated immigrants were associated with a change in the vote of citizens away from nationalism. However the inflow of less educated immigrants was positively associated with a vote shift towards nationalist positions. These effects were stronger for non-tertiary educated voters and in response to non-European immigrants. … Conversely, immigration did not affect electoral turnout.

Det tycks alltså som att det, för invandringsvänliga och högerpopulismkritiska personer, finns en trade-off här. Vill man hjälpa de mest utsatta – lågutbildade invandrare från icke-europeiska länder – verkar det kunna ge obehagliga politiska reaktioner i delar av den inhemska befolkningen. Notera dock att attityderna till högutbildade invandrare är mer positiva och att deras ankomst kan ske utan att de nationalistiska partierna når framgångar i val. Avspeglas denna välvilliga attityd möjligen i den (enligt min mening ytterst berättigade) upprördhet som många svenskar har visat de högutbildade invandrare som regelmässigt ”kompetensutvisas” från Sverige?

Massutvandring som orsak till den svenska vänsterns styrka

Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvandrade över en miljon svenskar. I en artikel i nya numret av Ekonomisk Debatt, ”Emigrationen till Amerika och den svenska arbetarrörelsen”, presenterar Mounir Karadja och Erik Prawitz sin fascinerande forskning om vad denna utvandring hade för politiska konsekvenser i Sverige. De sammanfattar sina resultat på följande sätt:

Under en tid då Sverige ännu var ett fattigt och relativt odemokratiskt land, finner vi att kommuner med högre utvandring uppvisar bredare medlemskap i arbetarrörelsen, har högre strejkbenägenhet och röstar mer på vänsterpartier. Våra resultat är konsistenta med hypotesen att förbättrade valmöjligheter, dvs lättheten att emigrera, underlättade för arbetare att organisera sig i den riskfyllda arbetarrörelsen. Vidare resulterade emigrationen i faktiska politiska förändringar i dessa kommuner. Emigrationskommuner hade högre utgifter på fattigvård och var mer benägna att införa mer inkluderande politiska styren. Att dessa områden alltjämt i dag i större utsträckning röstar för vänsterpartier tyder på att utvandringen satt långvariga spår i det svenska politiska landskapet.

Det jag tycker om med denna studie är det noggranna arbete som ligger bakom etablerandet av resultaten – som därmed är synnerligen trovärdiga – men också  att de presenterar för mig överraskande och helt ny kunskap. Utan massutvandringen skulle vänsterns dominans i Sverige under 1900-talet ha varit betydligt svagare!

Denna artikel på svenska är i sin tur en sammanfattning av deras kommande artikel ”Exit, Voice and Political Change: Evidence from Swedish Mass Migration to the United States” i Journal of Political Economy.