Hur har flyktinginvandring påverkat röstandet i Danmark?

Inte bara Sverige, utan även t.ex. Danmark, har tagit emot många flyktingar på senare år. Liksom i Sverige går åsikterna i befolkningen starkt isär om huruvida detta har varit en god politik eller ej. Man kan mycket väl tänka sig att missnöjda väljare börjar rösta på ett parti som förespråkar en mer restriktiv politik. En ny studie, ”Refugee Migration and Electoral Outcomes”, undersöker hur flyktingars ankomst i Danmark 1989–1998  påverkade röstandet på Framstegspartiet och Danska Folkpartiet:

We find that refugee allocation has a considerable effect on voting outcomes. Looking at municipalities with a population below the 95th percentile (which, for simplicity, we will refer to as “rural” municipalities throughout the paper), we find that a one percentage point increase in the refugee share of the municipal population between electoral cycles increases the vote share for anti-immigration parties by 1.34 in parliamentary and 2.32 percentage points in municipal elections. These are sizeable responses considering these parties’ overall vote shares of 7.60% (5.58%) in parliamentary (municipal) elections. However, the far right parties are not the only ones to gain. The centre-right parties similarly increase their vote share in response to refugee allocation, although to a lesser extent, while parties on the left side of the political spectrum lose. Overall, refugee allocation leads to a clear shift in the vote distribution towards the right of the political spectrum. On the other hand, voter responses to refugee allocation in the municipalities above the 95th size percentile (which, for simplicity, we will refer to as “urban” municipalities throughout the paper), are markedly different. Here, increased refugee allocation causes—if anything—a decrease in the vote share for anti-immigration parties. This signals a divide in the political responses of urban and rural populations to refugee allocation.

Man ser här samma spricka som i viss mån verkar finnas även i Sverige, där många i mindre städer motsätter sig (fler) flyktingar, medan storstadsmänniskor tenderar att vara mer positivt inställda. Det hela förefaller svårhanterligt för partier som försöker röstmaximera: det de kan vinna i en typ av städer kan de mycket väl förlora i en annan.

Ger giftermål mellan invandrare och infödd ekonomisk framgång?

Integration av invandrare är ett av de mer framträdande politiska målen närhelst invandring diskuteras. En tänkbar väg mot integration är umgänge mellan invandrare och infödda, och kanske särskilt romantiska relationer. Så här har andelen nya äktenskap utvecklats i Sverige och Danmark de senaste åren, fördelade på äktenskap mellan två infödda (heldragna linjer) och äktenskap mellan invandrare och infödd (streckade linjer):

Skärmklipp 2019-08-23 12.01.54.png

Figuren är hämtad från ”Will You Intermarry Me? Determinants and Consequences of Immigrant-Native Intermarriage in Contemporary Nordic Settings”, s. 66. Som framgår ökade andelen nyingångna äktenskap där en svensk infödd man gifter sig med en invandrad kvinna från 8% till 13% mellan 1990 och 2009, medan motsvarande siffror för en svensk infödd kvinna som gifter sig med en invandrad man är en ökning från 7% till 9%. Vilka blir effekterna av denna typ av äktenskap?

Man kan tänka sig att en infödd partner kan bistå med såväl kunskaper, språkutveckling som kontakter av olika slag. I rapporten ”Intermarriage and the Economic Success of Immigrants” sammanställs relevant forskning på området. Resultat:

Intermarried immigrant men seem to be better integrated economically—while results for women are less clear. Determining the causal impact of intermarriage on economic outcomes is challenging, but empirical findings suggest that intermarriage has some causal beneficial effects on the economic success of immigrants, measured by higher earnings and greater entrepreneurial success.

Det verkar alltså som om invandrade män lyckas bättre med utbildning och inkomst om de är gifta med en infödd kvinna. Att få invandrade män att gifta sig med infödda kvinnor är dock kanske inte något som uppnås via politiska åtgärder, annat än indirekt, genom att möjliggöra språkträning och gemensamma möten i samband med utbildning i övrigt. Dock är detta med äktenskap över grupper ingen säker väg till lycka:

There is a higher risk of divorce in intermarriage, indicating a high level of stress from, say, stigma and social pressure.

Påverkar utbildning inställningen till invandring?

Människors inställning till invandring varierar. En ny studie, ”Does Education Affect Attitudes towards Immigration? Evidence from Germany” (preliminär gratisversion här), undersöker effekten av utbildning på sannolikheten för att att en individ uttrycker stark oro för invandring. Resultat:

To estimate the effect of schooling on attitudes towards immigration, the present study uses the staggered implementation of a compulsory schooling reform in West Germany as a source of exogenous variation. Our instrumental variable (IV) estimates indicate that an additional year of schooling reduces the probability of having high concerns about immigration to Germany by around six percentage points (20 percent). We further analyse potential intergenerational effects of maternal education on the offspring’s immigration attitudes. The findings suggest that returns to education are not limited to the person directly affected, but also extend to the next generation. The probability of adult children being very concerned about immigration decreases by almost seven percentage points (27 percent) with an extra year of maternal schooling.

Dvs. det verkar helt klar vara så att mer utbildning minskar sannolikheten för stor oro för invandring, inte bara hos den som utbildas mer utan även hos den personens barn. Forskarna finner indikationer på att mekanismen är högre social tillit hos den som får mer utbildning. (Att social tillit kan fungera som en katalysator för tolerans finner för övrigt även Therese Nilsson och jag i vår studie ”Market Institutions Bring Tolerance, Especially Where There Is Social Trust”.)

Invandring och brottslighet i Tyskland

Inte bara Sverige, utan i hög grad även Tyskland, har på senare år tagit emot ett stort antal invandrare. Ett bekymmer många har är att invandring leder till ökad brottslighet. Den nya studien ”Do Immigrants Affect Crime? Evidence from Panel Data for Germany” undersöker om så har skett i Tyskland:

Employing different standard panel estimation methods, we show that there is no positive association between the immigrant rate and the crime rate. We assess the robustness of this result by considering the heterogeneity of immigrant groups with respect to gender, age, country of origin and – if applicable – refugee status, and study naturalized immigrants. We also take into account possible spillover effects of immigrants on criminal activities by Germans, omitted variables and spatial correlation. Furthermore, taking advantage of the panel-structure of the data set we employ an instrumental variable approach that deals with the possibly endogenous allocation of immigrants and allows for causal interpretation of the estimates. There is no evidence that immigrants increase crime.

Förhoppningsvis ett lugnande besked för dem som trodde motsatsen.

Etnisk identitet på arbetsmarknaden

Tidigare forskning har funnit att en stark etnisk identitet hos invandrare påverkar deras möjligheter på arbetsmarknaden i det nya landet. Som studien ”Ethnic Identity and Labor Market Outcomes of Immigrants in Europe” fastslår:

[W]hen they have a strong identity, second-generation immigrants have a lower chance of finding a job than natives.

En ny studie, ”Ethnic Identity and the Employment Outcomes of Immigrants: Evidence from France”, utvecklar mått på etnisk identitet:

[T]his paper proposes two richer measures of ethnic identity than the ones used in the literature, namely: i) the degree of commitment to the origin country culture and ii) the extent to which the individual holds multiple identities. The paper investigates the impact of the ethnic identity measures on the employment outcomes of immigrants in France.

Ett av de mer intressanta resultaten är att det verkar som om invandrare med multipla etniska identiteter – som identifierar sig både med ursprungslandet och med det nya hemlandet – lyckas bättre i termer av att få jobb än invandrare som är helt assimilerade.

Invandrade investerare ger teknologiska framsteg

Jag har tidigare presenterat studier som tyder på att invandrare kan medföra ekonomiskt gynnsamma effekter i Tyskland och i USA. En ny studie, ”Migrant Inventors and the Technological Advantage of Nations”, finner att invandrade investerare kan bidra genom spridning av teknologisk kunskap:

We investigate the relationship between the presence of migrant inventors and the dynamics of innovation in the migrants’ receiving countries. We find that countries are 25 to 50 percent more likely to gain advantage in patenting in certain technologies given a twofold increase in the number of foreign inventors from other nations that specialize in those same technologies. … We complement our results with micro-evidence showing that migrant inventors are more prevalent in the first bulk of patents of a country in a given technology, as compared to patents filed at later stages. We interpret these results as tangible evidence of migrants facilitating the technology-specific diffusion of knowledge across nations.

Detta innebär självfallet inte att alla typer av invandrare ger samhällsekonomiska vinster i alla länder och tider, men studien lägger ytterligare bevis till den forskning som visar att vissa typer av invandrare har potential att göra det. På ett betydandet sätt.

Invandrare försvagar stödet för omfördelning

Tidigare forskning av Matz Dahlberg, Karin Edmark och Heléne Berg har funnit att stödet för omfördelning i svenska kommuner påverkades negativt av utplacering av flyktingar. Nu visar en ny studie på europeisk nivå, ”Immigration and Preferences for Redistribution in Europe”, liknande resultat:

We examine the relationship between immigration and attitudes toward redistribution using a newly assembled data set of immigrant stocks for 140 regions of 16 Western European countries. Exploiting within-country variations in the share of immigrants at the regional level, we find that native respondents display lower support for redistribution when the share of immigrants in their residence region is higher. This negative association is driven by regions of countries with relatively large Welfare States and by respondents at the center or at the right of the political spectrum. The effects are also stronger when immigrants originate from Middle-Eastern countries, are less skilled than natives, and experience more residential segregation. These results are unlikely to be driven by immigrants’ endogenous location choices.

Det verkar alltså som om många européer vill minska välfärdsstatens ambitioner när andelen förmånstagare som kommer från andra håll än det egna landet ökar. Välfärdsstaten ses därvidlag av många som en klubb för stöd till den egna gruppen – men inte till personer som uppfattas som ”utbölingar”. Detta torde utgöra en svårhanterlig konflikt för personer på vänsterkanten, som tenderar att stödja en stor välfärdsstat och stor invandring. Samtidigt kanske resultaten kan göra ”nyliberala” personer gladare, då dessa stödjer stor invandring och en minskad välfärdsstat.