Invandrare försvagar stödet för omfördelning

Tidigare forskning av Matz Dahlberg, Karin Edmark och Heléne Berg har funnit att stödet för omfördelning i svenska kommuner påverkades negativt av utplacering av flyktingar. Nu visar en ny studie på europeisk nivå, ”Immigration and Preferences for Redistribution in Europe”, liknande resultat:

We examine the relationship between immigration and attitudes toward redistribution using a newly assembled data set of immigrant stocks for 140 regions of 16 Western European countries. Exploiting within-country variations in the share of immigrants at the regional level, we find that native respondents display lower support for redistribution when the share of immigrants in their residence region is higher. This negative association is driven by regions of countries with relatively large Welfare States and by respondents at the center or at the right of the political spectrum. The effects are also stronger when immigrants originate from Middle-Eastern countries, are less skilled than natives, and experience more residential segregation. These results are unlikely to be driven by immigrants’ endogenous location choices.

Det verkar alltså som om många européer vill minska välfärdsstatens ambitioner när andelen förmånstagare som kommer från andra håll än det egna landet ökar. Välfärdsstaten ses därvidlag av många som en klubb för stöd till den egna gruppen – men inte till personer som uppfattas som ”utbölingar”. Detta torde utgöra en svårhanterlig konflikt för personer på vänsterkanten, som tenderar att stödja en stor välfärdsstat och stor invandring. Samtidigt kanske resultaten kan göra ”nyliberala” personer gladare, då dessa stödjer stor invandring och en minskad välfärdsstat.

Invandrare har gett USA en mer dynamisk ekonomi

Jag skrev nyligen om en studie som visar att invandrare kan kopplas till mer innovationsverksamhet i Tyskland. Nu har det kommit belägg för en liknande effekt i USA. Studien ”Immigration, Innovation and Growth” finner fyra saker:

First, immigration has a positive impact on innovation, measured by patenting of local firms. Second, immigration has a positive impact on measures of local dynamism, as endogenous growth theory predicts. Third, the positive impact of immigration on innovation percolates over space, but spatial spillovers quickly die with distance. Fourth, the impact of immigration on innovation is stronger for more educated migrants.

Hur förhåller det sig i Sverige, månntro?

Invandrare och innovation

Genom att titta på vilka som söker patent för uppfinningar i Tyskland finner studien ”Immigrants’ Contribution to Innovativeness: Evidence from a Non-Selective Immigration Country” följande:

Our results suggest a positive and statistically significant impact of Polish immigration on the number of inventors in Germany. Some of these migrants became inventors themselves: Counties that received 10 percent more Polish immigrants than other counties experienced a 0.28 percent higher number of Polish inventors. This effect size is quite small but still one-tenth of what was found for high-skilled immigration in the United States. The spillovers from Polish migrants to inventors of German nationality have a slightly higher point estimate … and, in contrast to the results for the United States, are statistically significant. We conclude that some Polish immigrants are inventors, but that a greater number of them are – independent of their qualification level – complements to incumbent inventors in Germany.

Många som i Storbritannien röstade för Brexit verkar ha gjort på grundval av ett ogillande av EU-migranter. Att försvåra för dessa kan ha konsekvenser för graden av innovation i ekonomin.

Invandring och röster till vänster och höger

Hur påverkar invandring människors röstande? I en ny studie, ”Immigration and Electoral Support for the Far-Left and the Far-Right”, undersöker Anthony Edo, YvonneGiesing, Jonathan Öztun och Panu Poutvaara detta med avseende på ytterkantspartier i Frankrike:

We estimate the impact of immigration on voting for far-left and far-right candidates in France, using panel data on presidential elections from 1988 to 2017. To derive causal estimates, we instrument more recent immigration flows by settlement patterns in 1968. We find that immigration increases support for far-right candidates. This is driven by low-educated immigrants from non-Western countries. We also find that immigration has a weak negative effect on support for far-left candidates, which could be explained by a reduced support for redistribution.

Att invandring, och i synnerhet invandring av lågutbildade, ger vind i seglen för franska ytterkantspartier på högerkanten är inte helt förvånande, givet tidigare forskning. Ett dilemma för liberalt sinnade personer som vill erbjuda även många lågutbildade en möjlighet att slå sig ner i Västeuropa.

Vad händer i välfärdsstaten när miljoner fattiga invandrare dyker upp?

Studien ”Immigrant Voters, Taxation and the Size of the Welfare State” undersöker diverse intressanta effekter av att Västtyskland tog emot åtta miljoner etniska och relativt fattiga tyskar efter andra världskrigets slut. De tvingades flytta från olika områden i Central- och Östeuropa. Resultat baserade på jämförelser av kommuner som tog emot många respektive få av dessa invandrare:

  1. Högre skatter: ”Our results show that tax rates in high- and lowinflow cities followed the same trend up until the expellee inflow but significantly diverged thereafter. High-inflow cities significantly raised taxes on agricultural land as well as firms’ capital and profits, and the gap in tax rates persisted until at least the mid-1960s. At the same time, we find no effect on the rates of two other important local taxes at the time, namely on residential property and a firm’s wage bill. We see this as evidence that cities chose not to raise taxes on items that were most needed by poorer parts of society — namely housing and jobs — while shifting the burden of taxation to farmers and business owners.”
  2. Ändrade offentliga utgifter: ”[H]igh-inflow cities significantly shifted their spending away from non-welfare related items. While they decreased overall per capita spending, they increased spending on social welfare and reduced spending on local infrastructure, housing and schools.”
  3. Vissa politiska effekter: ”We find that high-inflow cities had considerably higher turnout in local elections, which indicates that the inflow raised the economic and political stakes for the population. We also show that high-inflow cities had significantly larger vote shares for the GB/BHE, a party that represented the interests of the expellee. This provides evidence that the expellees used their voting rights to influence local policy setting. Moreover, while we find no significant effect on the vote shares of the two major parties — namely the conservatives (CDU/CSU) and the social democrats (SPD) — we find evidence that both parties responded to the inflow by nominating more expellees as direct candidates in federal elections.”
  4. Större stöd för omfördelning: ”[M]ore than 50 years after the expulsions individuals in high-inflow counties show substantially stronger preferences for redistribution than those in low-inflow counties. This suggests that the arrival of the expellees is partly responsible for the significant differences in preferences for redistribution across German regions to this day.”

Frågan är hur överförbara dessa resultat är när invandringen består av personer från annorlunda kulturer. Jag gissar att mönstret står sig, förutom på punkt 4 – av skäl som presenteras här.

Medborgarskap underlättar integrationen

I många länder är det svårt att bli medborgare. Samtidigt kämpar många länder med intergrationen av invandrare. Vad händer med invandrare när det blir lättare att bli medborgare? Den nya studien ”Access to Citizenship and the Economic Assimilation of Immigrants” finner följande:

Immigrants often have lower employment rates and earnings than natives. Our empirical analysis relies on two reforms generating exogenous variation in the waiting time for citizenship. We find that faster access to citizenship improves the economic situation of immigrant women, especially their labour market attachment with higher employment rates, longer working hours and more stable jobs. Immigrants also invest more in host country‐specific skills like language and vocational training. Faster access to citizenship seems a powerful policy instrument to boost economic integration in countries with traditionally restrictive citizenship policies.

Det är, såvitt jag förstår, relativt enkelt att bli svensk medborgare. Något att hålla fast vid?

Utvandring gav kollektivism

Jag har tidigare bloggat om Mounir Karadjas och Erik Prawitz rafflande forskning om hur utvandringen från Sverige, främst till USA, har stärkt den svenska vänstern. En relaterad studie av Ann Sofie Beck Knudsen, ”Those Who Stayed: Individualism, Self-Selection and Cultural Change during the Age of Mass Migration”, visar följande:

[T]he empirical results suggest that individualists were more likely to migrate than collectivists, and that the Scandinavian countries would have been considerably more individualistic and culturally diverse, had emigration not taken place.

En intressant aspekt av denna nya forskning är att det inte bara är invandring som har kulturella effekter i ett land utan också utvandring. Sverige är förvisso relativt individualistiskt alltjämt (se här) men hade kunnat vara det i ännu högre grad om en viss typ av människor inte hade flyttat till andra sidan Atlanten. Eftersom individualism är förknippat med en del positiva utfall, som jag kort skriver om i min ledare ”Den nyttiga individualismen” i Ekonomisk Debatt, är det måhända en beklagansvärd effekt.