Intelligenta samarbetar bättre

Ett framgångsrikt samhälle innefattar mycket samarbete människor emellan. En ofta upprepad fråga inom samhällsvetenskapen är hur sociala dilemman ska kunna undvikas och samarbete etableras. En ny studie, ”Intelligence, Personality, and Gains from Cooperation in Repeated Interactions” (preliminär gratisversion här), visar att intelligens (mätt med Raven-testet) är en viktig faktor. Forskarna beskriver sin studie och sina resultat:

Our experiment tested the hypothesis that groups of individuals with different levels of intelligence or different personalities, but who are otherwise similar, will exhibit different levels of cooperation in bilateral interactions with others from their group. The interactions were repeated, giving time and opportunity for each participant to observe and to reflect on the past behavior of the other. The outcome of games with a tradeoff between short-run gain and continuation value loss was strikingly different when played by subjects with higher or lower levels of intelligence. Higher intelligence resulted in significantly higher levels of cooperation and earnings. The failure of individuals with lower intelligence to appropriately estimate the future consequences of current actions accounts for these difference in outcomes.

Detta tyder på att det kan vara viktigt för en grupp eller ett samhälle att, om möjligt, stimulera intelligensen hos människor, i den mån detta går (t.ex. genom insatser av föräldrar i tidiga år), och att undvika sådant, som luftföroreningar, som sänker den.

Se även ett tidigare inlägg om intimiderande intelligens.

IQ ger ekonomisk rationalitet

Det verkar som om riktigt smarta män beter sig mer som homo economicus än andra män, enligt den nya studien ”IQ, Expectations and Choice”:

Men above the median IQ (high-IQ men) display 50% lower forecast errors for inflation than other men. … High-IQ men are also less likely to round and to forecast implausible values. In terms of choice, only high-IQ men increase their propensity to consume when expecting higher inflation as the consumer Euler equation prescribes. High-IQ men are also forward-looking — they are more likely to save for retirement conditional on saving. Education levels, income, socio-economic status, and employment status, although important, do not explain the variation in expectations and choice by IQ.

Som alla vet är det svårt att utfärda ekonomiska prognoser – många tror (felaktigt) att de flesta nationalekonomer är och bör vara prognosmakare – men om man ska anställa folk som ska försöka sig på det ter det sig klokt att leta efter personer med hög IQ.

Kunskap och inbillad kunskap om genmodifierad mat

I en demokrati har alla en röst oavsett vilken kunskap de har om olika sakfrågor. Detta har bekymrat vissa (t ex John Stuart Mill). Det är inte utan att man blir bekymrad när man tar del av resultaten i den nya studien ”Extreme Opponents of Genetically Modified Foods Know the Least but Think They Know the Most”:

In a nationally representative sample of US adults, we find that as extremity of opposition to and concern about genetically modified foods increases, objective knowledge about science and genetics decreases, but perceived understanding of genetically modified foods increases. Extreme opponents know the least, but think they know the most. Moreover, the relationship between self-assessed and objective knowledge shifts from positive to negative at high levels of opposition. Similar results were obtained in a parallel study with representative samples from the United States, France and Germany, and in a study testing attitudes about a medical application of genetic engineering technology (gene therapy).

Resultaten illustreras i denna figur, som visar de predikterade sambanden mellan hur starkt man motsätter sig genmodifierad mat och objektiv respektive självbedömd kunskap (där de skuggade områdena visar ett 95-procentigt konfidentsintervall):

skärmklipp 2019-01-20 10.24.11

Det är lätt att komma att tänka på Dunning-Kruger-effekten.

Nå, lösningen på problemet är nog inte att kräva kunskapstester för väljare, men denna typ av starka uppfattningar, baserade på en felaktig tro på kunnande, utgör onekligen en utmaning för de av oss som vill se rationella beslut i viktiga frågor. Om det inte går att utbilda okunniga men engagerade personer är frågan om deras inflytande över beslutsfattandet kan minimeras på något sätt.

Intelligenta är mer liberala

Jag vill tipsa om några studier som tyder på att intelligens är relaterad till uppfattningar i politiska frågor. Närmare bestämt verkar intelligens gå att förknippa med mer liberala uppfattningar i sociala/kulturella frågor:

  • ”There was a strong association between higher g [general intelligence] at age 10 and more liberal and antitraditional attitudes at age 30.” (Källa.)
  • ”People with higher childhood intelligence were more likely to …  vote for the Green Party and the Liberal Democrats … The intelligence-Green party voting association was largely accounted for by occupational social class, the intelligence-Liberal Democrat voting association was not.” (Källa.)
  • ”Conservatism and cognitive ability are negatively correlated.” (Källa.)
  • ”[A]dolescent and adult intelligence significantly increases adult liberalism …” (Källa.)
  • ”There was a direct association between higher g at age 11 and more liberal social attitudes and political trust at age 33.” (Källa.)
  • ”RWA [right-wing authoritarianism] was predicted by low g [general intelligence] (β = − .16) and low verbal intelligence (β = − .18).” (Källa.)
  • ”In an analysis of two large-scale, nationally representative United Kingdom data sets (N = 15,874), we found that lower general intelligence (g) in childhood predicts greater racism in adulthood, and this effect was largely mediated via conservative ideology. A secondary analysis of a U.S. data set confirmed a predictive effect of poor abstract-reasoning skills on antihomosexual prejudice … ” (Källa.)
  •  ”[V]erbal intelligence is correlated with both socially and economically liberal beliefs …” (Källa.)
  • ”Cognitive ability is positively related to socially liberal beliefs.” (Källa.)

 

Lika IQ i näraliggande länder

I IQ and Global Inequality redovisas genomsnittlig IQ för 113 länder. Här kan man se dessa siffror, i kolumn 3. Sverige har en genomsnittlig IQ på 99. Nå, studien ”The Geography of IQ”, publicerad i Intelligence, undersöker om det finns ett geografiskt mönster länder emellan:

It is found that as predicted, nations that are geographical neighbors have more similar IQs than nations that are far apart. National IQ varies strikingly with position around the globe; the relationship between location and national IQ is even stronger than the relationship between location and national average temperature.

Se även inlägget ”Kognitiv kapitalism”.

Kognitiv kapitalism

Vad skapar tillväxt och ekonomisk utveckling? En ny studie, ”Cognitive Capitalism: The Effect of Cognitive Ability on Wealth, as Mediated Through Scientific Achievement and Economic Freedom”, publicerad i Psychological Science, finner att kognitiv förmåga spelar en stor roll:

Using three large-scale assessments, we calculated cognitive-competence sums for the mean and for upper- and lower-level groups for 90 countries and compared the influence of each group’s intellectual ability on gross domestic product. … Our results underscore the decisive relevance of cognitive ability—particularly of an intellectual class with high cognitive ability and accomplishments in science, technology, engineering, and math—for national wealth. Furthermore, this group’s cognitive ability predicts the quality of economic and political institutions, which further determines the economic affluence of the nation. Cognitive resources enable the evolution of capitalism and the rise of wealth.

Effekterna illustreras i denna figur:

Särskilt intressant finner jag att de smartaste i ett land är särskilt viktiga för dess välstånd, dels direkt och dels indirekt, genom att de också påverkar de ekonomiska institutionernas utformning. En enkel uppskattning indikerar att om genomsnittlig IQ ökar med en enhet i den smartaste gruppen ökar detta genomsnittlig BNP per capita med $470; en motsvarande ökning i den grupp som består av medelsmarta ökar genomsnittlig BNP per capita med $230. Förvisso styrker detta tidigare forskningsresultat som tyder på ett samband mellan intelligens och ekonomisk tillväxt — se här och här — samt mellan intelligens och personlig ekonomisk framgång — se här. (Att ekonomisk frihet förmår generera välstånd är också känt sedan tidigare.)

Intelligens och laglydnad

Tidigare forskning har visat att den kultur människor har vuxit upp i sätter prägel på deras beteende:

We find that the number of diplomatic parking violations is strongly correlated with existing measures of home country corruption. This finding suggests that cultural or social norms related to corruption are quite persistent: even when stationed thousands of miles away, diplomats behave in a manner highly reminiscent of government officials in the home country. Norms related to corruption are apparently deeply ingrained, and factors other than legal enforcement are important determinants of corruption behavior.

Samtidigt visar den experimentella litteraturen att intelligens är positivt relaterad till prosocialt beteende. Den nya studien ”Human Capital in the Creation of Social Capital: Evidence from Diplomatic Parking Tickets” undersöker mot denna bakgrund om genomsnittlig intelligens och utbildning är relaterad till omfattningen av korruption i olika länder och till diplometernas laglydnad utomlands:

We demonstrate two facts in this paper: First, that national average IQ and education levels predict home country corruption, consistent with the view that human capital creates social capital, and second, that national average IQ and education predict unpaid diplomatic parking tickets even when we control for the diplomat’s home-country corruption and GDP per capita. … It appears that intelligence is a form of social intelligence, and that education helps create social capital. Contrary to what one might expect from simple versions of the Machiavellian intelligence hypothesis (inter alia, Byrne (1996)), diplomats from more intelligent, better educated nations do not attempt to exploit the rules to the maximum extent possible. Instead, they are more likely to cooperate with the local norms, to ”go along to get along.” The negative relationship between human capital and diplomatic parking tickets fits in better with hypothesis that human capital is typically used for cooperation, not exploitation (inter alia, Moll and Tomasello (2007). For those familiar with the experimental literature on intelligence and prosocial cooperation, our results should be unsurprising.

Forskarna tror att genomsnittlig IQ och utbildningsnivå kan bidra till att förklara hur företrädare för olika länder beter sig i internationella förhandlingar och i vilken mån de följer ingångna avtal. Det vore en intressant sak att utforska vidare. I vilket fall finner jag det fascinerande att kognitiv förmåga och samarbetsvilja är relaterade.