Akne ger akademisk framgång

De flesta torde ogilla att få akne. En ny studie, ”Do Pimples Pay? Acne, Human Capital, and the Labor Market” (preliminär gratisversion här), visar dock att akne verkar kunna bidra till akademisk framgång för amerikanska ungdomar:

We find that having acne is strongly positively associated with overall grade point average in high school, grades in high-school English, history, math, and science, and the completion of a college degree. We also find evidence that acne is associated with higher personal labor market earnings for women.

Den mekanism som förklarar detta är enligt forskarna att personer med akne är mer socialt isolerade: De har färre vänner och är i lägre grad engagerade i olika typer av gemensamma aktiviteter. Det gör att de får mer tid att ägna sig åt studier.

De mest olyckliga dör tidigt

De flesta tidigare studier finner ett positivt samband mellan lycka och livslängd; men i den nya studien ”Happiness and Longevity: Unhappy People Die Young, Otherwise Happiness Probably Makes No Difference” påpekas att dessa antar ett linjärt samband. Gör man inte det får man ett lite annorlunda resultat:

Based on analysis of long-running panel surveys in Germany and Australia, we offer a revised assessment of the relationship between subjective well-being (happiness, life satisfaction) and longevity. … The evidence is strong that unhappy people die young. Otherwise, across the rest of the distribution, happiness appears to make no difference to longevity.

Jag kommer att tänka på Phaedras ord:

Death to the unhappy’s no catastrophe!

Men för en given livslängd är det förstås bättre att vara mer lycklig än mindre lycklig.

Slut med frukost

Sedan november 2017 äter jag inte frukost – inspirerad som jag då blev av dr. Jason Fungs bok The Obesity Code, som bl.a. rekommenderar periodisk fasta. Jag äter all min mat inom ett åttatimmarsfönster (i regel lunch runt kl 12 och avslutad middag runt kl 20). När jag nämner detta reagerar många med fasa – precis som mig har de fått lära sig att ”frukost är dagens viktigaste måltid”.

Bildresultat för frukost

Dags att tänka om! Den nya studien ”Effect of Breakfast on Weight and Energy Intake: Systematic Review and Meta-Analysis of Randomised Controlled Trials”, publicerad i British Medical Journal, sammanfattas på följande sätt av professor Tim Spector:

The disadvantages of skipping breakfast have now been debunked by several randomised trials. A systematic review and meta-analysis of the 11 randomised trials of skipping breakfast performed to date is published today in this journal. The studies varied widely in duration and quality, and seven looked at changes in weight as well as changes in energy usage. The conclusions were the same as in recent, largely ignored qualitative reviews namely, that no evidence supports the claim that skipping breakfast makes you gain weight or adversely reduces your resting metabolic rate.

Ingen fara med att sluta äta frukost alltså, och kanske en del fördelar, såväl för hälsa, ekonomi som tidstillgång. Det senare, att ”få” 20 minuter extra varje morgon, har jag upplevt som särskilt behagligt. Man kan sova eller vila lite längre, eller jobba lite mer, istället för att sitta och äta. Rekommenderas!

Tron på spöken räddar liv

Som läsare av denna blogg nog känner till är jag allmänt kritisk till vidskeplighet. Icke desto mindre finns det många som är vidskepliga – t.ex. de taiwaneser som tror på existensen av en ”spökmånad”. Under denna sjunde månad i månkalendern tros spöken hemsöka Taiwan, och människor är extra försiktiga.

Nu visar en ny studie, ”The Effect of Superstition on Health: Evidence from the Taiwanese Ghost Month”, att denna föreställning om spöken, och de beteendeförändringar den ger upphov till, påverkar sådant som dödlighet:

Our analysis provides evidence that the Ghost Month affects risky behavior, the timing of health-care utilization, and fertility. During the Ghost Month, mortality drops by about 4 percent. Since there is no evidence that deaths were shifted to the period before or after the event, we conclude that the Ghost Month saves (yearly about 316) lives. Our analysis of cause-specific mortalities highlights two causal mechanism. First, there is a reduction in risky behavior. Accidental deaths drop by about 8 percent. This effect is stronger among younger people and driven by cases of drowning and traffic accidents. Second, there is a reduction in non-accidental deaths by about minus 3 percent. This effect is driven by cerebro-cardiovascular diseases, which is in line with a reduction in overall activity and a reduction in stress.

Detta leder in på frågeställning: Om felaktiga uppfattningar om verkligheten har positiva konsekvenser, ska vi undvika att påpeka att uppfattningarna faktiskt är felaktiga – och kanske t.o.m. aktivt sprida dem? Trots att jag har en stark konsekvensetisk ådra är det något i mig – influerad av Russell som jag är – som finner en sådan strategi ytterst tveksam. Kanske för att det finns goda skäl att förvänta sig att ett samhälle i vilket felaktiga uppfattningar tillåts florera på det hela taget inte innefattar bättre utfall än ett samhälle som baseras på ett vetenskapligt förhållingssätt? Jag kommer inte att börja propagera för spökmånaden.

Odysseus-syndromet

I den lilla artikeln ”Odysseus Syndrome: Nihilism by Proxy” beskrivs två fall av vad som kallas Odysseus-syndromet: den felaktiga föreställningen att någon man känner är död.

Jämför med Cotard-syndromet: den felaktiga föreställningen att man själv är död. Här beskrivs ett fall.

Viktminskning

Den 4 april var jag på runtinkontroll av min hälsa på Sophiahemmet. Det meddelades mig då att jag vägde 96,7 kg, en uppgång med ca 12 kg på två år. Jag hade förvisso noterat min viktuppgång: inte minst genom att kläder hade blivit för små. Jag beslöt mig omedelbart för att gå ner i vikt, av såväl hälsomässiga som estetiska skäl. Dels utökade jag min motionsinsats, från att simma två gånger per vecka till att istället göra det tre gånger per vecka (1300 m per gång) och från att springa på löpband två gånger per vecka till att istället göra det fyra gånger per vecka (5,5 km per gång); dels ändrade jag min kost och slutade helt med bröd, pasta, ris, godis, potatis, alkohol och annat med mycket kolhydrater, fett och kalorier i sig. Det har blivit mycket havregrynsgröt med skivad frukt.

Resultat illustreras i detta diagram:

Jag är mycket nöjd med denna viktminskning ned till 84,3 kg, vilket innebär en nedgång med 12,4 kg eller ca 1,8 kg per vecka under totalt sju veckor. Jag kommer nu att äta lite mer godsaker igen, om än mindre än tidigare. Jag kan slutligen nämna att jag har gått ner i vikt en gång förut, under det år jag tillbringade som gästdoktorand i USA (1993/94). Då minskade jag från drygt 100 kg till 72 kg.

Amning gynnar barn

Jag har förståelse för mödrar som inte ammar sina barn: det är, som jag har förstått det, ofta plågsamt, opraktiskt och oestetiskt. Man ska emellertid beakta att amning medför en del fördelar för barnen. Den nya studien ”The Effect of Brestfeeding on Children’s Cognitive Development” finner följande:

This paper examines the effect of breastfeeding on children’s cognitive outcomes, as measured by test scores in reading, writing and mathematics measured at ages 5, 7, 11, and 14. … We find that breastfeeding does have a causal effect on children’s cognitive outcomes. The “raw” difference between children who were and were not breastfed at four weeks of age is large, at a little over one third of a standard deviation. Most of this difference may be explained by maternal characteristics. However, even after controlling for these, a statistically significant difference remains. This is smaller, at a little over one tenth of a standard deviation. However, it is statistically significant across English, maths and science scores, and it persists at least until age fourteen; indeed, there is some evidence that the effect tends to grow over time.

Den metod som används för att klargöra den kausala effekten kallas propensity score matching och innebär att man jämför barn som i ”alla” relevanta avseenden har liknande bakgrund, med den skillnaden att vissa ammas och att andra inte ammas. Nå, även om effekten inte är jättestor finns den ändå där, och jag tycker att den talar för amning (liksom andra resultat som tyder på goda hälsoeffekter).