Diskriminering pga. brytning

Att det förekommer diskriminering är klarlagt i tidigare forskning. Men vad baseras den på? I den nya svenska studien ”Is It How You Look or Speak That Matters? An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination” undersöks om människors bedömning av utländska personer är annorlunda än den av svenskar och om det i så fall beror på att de ser annorlunda ut eller på att de talar svenska med brytning:

The experiment is conducted in Sweden and the results show that candidates not perceived as stereotypically Swedish are considered to be worse performers. These beliefs are found in within-gender but not in cross-gender evaluations and are not eliminated when additional performance-related information about the candidates is provided. When candidates are presented by both looks and speech, differential evaluations based on looks disappear. Instead, we find strong negative beliefs about performance for candidates that speak Swedish with a foreign accent implying that ethnic stereotypes associated with speech override stereotypes associated with appearance. The negative beliefs associated with foreign-accented speech are not supported by corresponding mean differences in the candidates’ actual test performance.

Det är alltså utländsk brytning som får svenskar att tro att någon presterar sämre än dem utan brytning — trots att de faktiskt inte presterar sämre. Jag tycker om forskarnas konstaterande, i synnerhet dess andra del:

Our findings, on the one hand, stress the importance of language proficiency for subsequent labor market outcomes but, on the other hand, also the importance of an increasing tolerance for foreign-accented speech among the majority population.

Alla vill ha män

Det finns onekligen spännande forskning i andra ämnen än nationalekonomi. I ”Gender and Reading”, publicerad i Poetics, undersöks om kvinnor och män tycker bäst om texter där huvudrollsinnehavaren är man eller kvinna (allt annat lika):

Extant analyses of the role of gender in reading suggest that there should be a gender-match effect in which, for example, women prefer stories with female protagonists. To test this prediction, we created different versions of the excerpts in which a male protagonist was changed to a female protagonist and vice versa. Readers rated the texts on four evaluation items spanning both personal and intersubjective reactions to both the discourse and the story world. Two samples of readers were used: one in Canada and one in Germany. The results indicated that both men and women rated texts higher on the story-world items when they had a male protagonist, inconsistent with the gender-match prediction. There was no difference in this pattern between Canadian and German readers, suggesting that it is common across these cultures.

Alla vill ha män! Vad säger detta om sådant som manlig dominans i bolagsstyrelser, undrar jag. (Har kvinnor som föredrar män falskt medvetande, om man nu kan tillämpa denna marxistiska term på genusfrågor?)

Nå, detta kanske inte är så farligt, i alla fall inte om vi talar om animerade serier för barn. Studien ”Equally Super? Gender-Role Stereotyping of Superheroes in Children’s Animated Programs”, publicerad i Mass Communication and Society, indikerar nämligen att superhjältar inte är så tokiga på genusfronten:

This study analyzes portrayals of female and male superheroes in children’s cartoons. Specifically, this study investigated whether or not animated superheroes were portrayed in gender-role stereotypical ways. Coders analyzed 70 characters from 160 hours of recorded programming. Surprisingly, the researchers found few instances of traditional gender-role stereotyping. However, a trend toward defining “superheroics” in strictly traditional masculine terms was noted.

Tänka sig.

Risken för dödsstraff varierar med offrets sociala status

Man föreställer sig gärna att rättssystemet behandlar människor lika oberoende av sådant som kön, etnicitet och socioekonomisk ställning. Jag har tidigare lyft fram forskning som visar att så ofta inte är fallet — se härhär, här, här och här. En ny studie, ”Status Disparities in the Capital of Capital Punishment”, publicerad i Law & Society Review, antyder att samma problem infinner sig när dödsstraff utdöms i USA:

[T]he current research examines the impact of victim social status on the district attorney’s decision to seek the death penalty and the jury’s decision to impose a death sentence. The data include the population of cases indicted for capital murder in Harris County (Houston), Texas, from 1992 to 1999 (n=504). The findings suggest that victim social status has a robust influence on the ultimate state sanction: Death was more likely to be sought and imposed on behalf of high-status victims who were integrated, sophisticated, conventional, and respectable.

Upprörande.

Bör företag få diskriminera?

Ett homosexuellt par nekades att bo på ett litet hotell i Storbritannien. Nu har de tilldömts skadestånd. Den liberale bloggaren Bengt Held kommenterar hotellägarnas diskriminering och argumentation:

Det blir närmast patetiskt att de snackar om hot mot sin religionsfrihet. Inget hindrar dem att utöva sin religion. Men att tjäna pengar på att hyra ut rum är inte någon religiös ceremoni. Och givetvis gäller samma sak för folk som är muslimer, judar eller grönhåriga. Inte heller ska politiker från Nationaldemokraterna har laglig rätt att neka svarta att hyra rum (med hänvisning till att det vore emot deras egna policy) om de bedriver motsvarande verksamhet.

Jag ber att få anmäla en avvikande mening. Jag anser att hotellägare, och andra privata näringsidkare, bör ha laglig rätt att exkludera vissa kategorier av kunder om de så önskar. Varför då?

  • Exkludering kan vara bra, oförarglig eller dålig. Problemet med ett allmänt förbud mot exkludering är att inte bara den dåliga utan att all exkludering försvinner. Bra exkludering kan, i mitt tycke, röra rökare och barnfamiljer, för att ta två exempel.
  • Det finns skäl att tro att dålig exkludering (dvs. diskriminering) är ett begränsat problem i en välfungerande marknadsekonomi — se ekonomipristagaren Gary Beckers bok härom. Skälet är att exkludering innebär att ett företag accepterar kostnader som icke-exkluderande konkurrenter inte får. Man tackar nej till personal på andra grunder än låg produktivitet; man tackar nej till betalande kunder; man väljer en dyrare leverantör, etc. I en dynamisk konkurrensprocess missgynnas därför ofta exkluderande företag.
  • Ett reciprocitetstänkande förstärker min skepsis mot ett förbud: även om jag ogillar vissa typer av exkludering, t.ex. mot homosexuella, kan någon annan gillla dem, och i ett slags kontraktstänkande bör vi respektera varandras olika synsätt. Om jag vill beskära andras önskan att exkludera är sannolikheten hög att de vill beskära min önskan att exkludera.
  • Man kan även anföra ett harmoniargument: genom ett förbud påtvingas affärsägare kunder de inte önskar, vilket riskerar att skapa ytterligare friktioner och t.o.m. hat. Det gynnar inte de grupper som affärsägarna vill exkludera, att det underliggande avståndstagandet fördjupas: icke-exkluderingen är bara ett ytligt fenomen som inte förändrar djupt liggande uppfattningar.
  • Det finns slutligen risk för ett sluttande-plan-skeende: när privat ägande regleras på ett område kan det komma att regleras på fler områden, vilket kan riskera att försämra ekonomisk dynamik och tillväxt.

Notera alltså att det går utmärkt att förena uppfattningen att exkludering bör tillåtas med uppfattningen att många typer av exkludering är dålig och bör motverkas, t.ex. genom egen bojkott och genom uppmaningar till andra att också bojkotta. Kunder kan exkludera tillbaka! Själv skulle jag aldrig få för mig att stödja det bigotta religiösa paret som utestängde det homosexuella paret med mina pengar, och jag skulle kritisera vänner till mig om de gav ett sådant stöd. Detta är en frivillig markering, som jag tror kan ha stor effekt. Detta synsätt uppfattar jag som genuint liberalt.

Se även inläggen ”Diskrimineras fula?”, ”Diskrimineras homosexuella i Sverige?””Minskar marknadsekonomin löneskillnaderna mellan könen?” och ”Kan och bör staten vara neutral?”.

Borttagen diskriminering av kvinnor

Staten bör, enligt min uppfattning, behandla män och kvinnor lika. Under historiens gång finns otaliga exempel på motsatsen. Ett sådant exempel rör arvsrätt. En ny studie, ”Inheritance Law Reform and Women’s Access to Capital: Evidence from India’s Hindu Succession Act”, undersöker konsekvenserna av att kvinnor inte har samma rättigheter som män. Forskarna sammanfattar:

Women in many countries face legal barriers preventing them from inheriting property. This column argues that this is a starting place for broader gender inequality and that stronger inheritance rights for women are likely to be an effective mechanism for improving their access to physical and human capital. … We find that while the amendment did not fully eliminate the underlying inequality, it increased women’s likelihood of inheriting land by 22 percentage points. Even in cases where the actual inheritance is not yet observed, the fact that a woman can expect to inherit property may increase her bargaining power or affect her marital prospects. Indeed, we find a robust increase in women’s age at marriage (by 0.5 years) after the reform, and women achieved better outcomes in the marriage market, such as marrying at a later age, marrying a more educated spouse, and being able to make favourable reproductive decisions. The results also point to a positive and significant impact on women’s educational attainment. Girls who started their education after the amendment came into force had nearly four months more of elementary education in 2006.

Denna typ av diskriminering har alltså konsekvenser på många områden i livet, vilket gör den extra upprörande. Nå, man får glädja sig när reformer äger rum, som i Indien. En fråga rör hur det kommer sig att män, som ofta har makten, går med på att utöka (lika) arvsrätt till kvinnor. Kanske av samma skäl som varför de en gång utökade rösträtt till kvinnor? Eller kan det ha att göra med en moralisk övertygelse? Måhända är männen trots allt inte avgörande, i länder där det råder lika rösträtt och där det finns många kvinnor i politiska församlingar?

Misstänksamhet mot utländsk brytning

Att lita mindre på utsagor framförda av en person med utländsk brytning kan ha med misstro mot det främmande att göra. En ny studie, ”Why Don’t We Believe Non-Native Speakers? The Influence of Accent on Credibility”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, visar dock att det snarare kan handla om att det blir kognitivt svårare att behandla det som sägs:

Non-native speech is harder to understand than native speech. We demonstrate that this “processing difficulty” causes non-native speakers to sound less credible. People judged trivia statements such as “Ants don’t sleep” as less true when spoken by a non-native than a native speaker. When people were made aware of the source of their difficulty they were able to correct when the accent was mild but not when it was heavy. This effect was not due to stereotypes of prejudice against foreigners because it occurred even though speakers were merely reciting statements provided by a native speaker.

Detta resultat utgör en faktor som får mig att vilja bo kvar i Sverige: att inte uppfattas som lika trovärdig som andra enbart pga. det sätt man uttalar ord är (för mig) en stor kostnad. Resultatet får mig också att fundera på om man bör lägga mer kraft på att arbeta bort brytningar i språkundervisning. (Det kanske förutsätter lärare utan brytning, och sådana är, enligt min personliga erfarenhet, sällsynta.) Slutligen: om man talar med utländsk brytning talar det måhända för arbeten där man främst uttrycker sig i skrift snarare än i tal.

Den upprörande löntagarskatten

Nationalekonomerna Helena Svaleryd och Daniel Waldenström:

I själva verket beskattas löntagare hårdare än pensionärer i Sverige. Någon ”straffskatt” för pensionärer existerar inte.

Oj då. De som talar om ”pensionärsskatt” har försummat att beakta arbetsgivaravgifter. När detta nu är utrett undrar jag: Vilket parti blir först med att lova att ”löntagarskatten” tas bort? Det kan väl inte vara acceptabelt att en grupp beskattas hårdare än en annan?

Se även det tidigare inlägget ”Betalar pensionärer mer i skatt?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine